Dag för genombrott i Göteborg

Här presenteras en sammanfattning av seminariet "Dag för genombrott" i Göteborg den 28 september. Intresset för dagen var stort och vi planerar att komma tillbaka till Göteborg och erbjuda ytterligare ett seminarium.

Stora hälsoskillnader i Göteborg

Invånare i socioekonomiskt svaga områden i Göteborg löper betydligt större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Professor Annika Rosengren presenterade statistik från hittills 5 800 undersökta SCAPIS deltagare och resultaten visar på stora lokala skillnader i övervikt, rökning, kärlförändringar och misstänkt KOL.

Andelen invånare med BMI>30, som är definitionen av fetma, är exempelvis dubbelt så hög i Biskopsgården som i Askim, andelen rökare är fyra gånger så stor. Skillnaderna avspeglar sig även i kliniska fynd – andelen invånare med förändringar i halskärlen som är en vanlig orsak till stroke, är dubbelt så stor i Bergsjön som i Göteborgs innerstad. Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Resultaten visar att hälsoläget i Göteborg behöver förbättras, inte minst i socioekonomiskt utsatta förorter, menade Annika Rosengren, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I år dör fler av hjärt-kärlsjukdom än av något annat

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterol samtidigt som hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär. Därför behövs ny forskning. Ny forskning som kan ge svar på vad i dagens livsstil ökar risken för hjärt-lungsjukdom? Socioekonomiska förhållanden, maten vi äter, tarmens bakterier? Professor Göran Bergström, huvudansvarig för SCAPIS, förklarade att en av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom, så att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår.

Tarmfloran – en middagsbjudning med biljoner gäster

En av världen främsta forskare när det gäller vår tarmflora är Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet. Han förklarade att våra tarmar är hem för ca 1 kg bakterier och att dessa är nödvändiga för utvecklandet av ett fungerande immunförsvar samt att de producerar flera vitaminer som vi behöver. Dock har Fredrik Bäckheds och andras forskning visat att en rubbad tarmflora kan sammankopplas med olika sjukdomar som tex fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt-kärlsjukdom är den främsta orsaken till allvarlig sjukdom och död hos patienter med fetma. En teori är att bakterier kan vara en bidragande orsak. Fredrik Bäckheds forskning har visat att bakterie-DNA återfinns i plackvävnaden och att dessa bakterier bland annat kan återfinnas i tarmen samt att patienter som får symptom som tex stroke, har en förändrad tarmflora. SCAPIS ger unika möjligheter att forska på detta eftersom avföringsprover samlats in före sjukdomsutvecklingen och man hoppas genom att studera tarmfloran kunna hitta patienter med risk att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom och kunna utveckla nya behandlingsmetoder.

Bli hjärtsmart

Med seminariet i Göteborg ville Hjärt-Lungfonden också öka kunskapen om hur riskfaktorer kan vändas till friskfaktorer. Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius vid Karolinska institutet berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mai-Lis uppmanade alla att röra på sig mer under dagen och betonade att en lång rad studier pekar på att medelhavskost är bland det mest hälsosamma vi kan äta.

Tips, råd, recept och information finns att läsa mer om i Sundkurs.

BMI-ökning under puberteten – en ny riskfaktor

Forskarna vet idag att faktorer under barndomen kan påverka risken att drabbas av sjukdom i vuxen ålder, men kunskapen är ofullständig. I Göteborg drivs en studie med syfte att studera betydelsen av längd, vikt, BMI och pubertetstid för framtida sjukdomar. De första resultaten visar att stor BMI-ökning under puberteten ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdomar, samt att drabbas av stroke och hjärtsvikt. Det är normalt att BMI ökar under puberteten, men de här resultaten visar att en stor BMI-ökning under puberteten kan vara en hittills oidentifierad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Nu vill Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, gå vidare och studera sambandet mellan stor BMI-ökning under puberteten och den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Ca hälften av deltagarna i SCAPIS Göteborg finns också med i BEST Gothenburg och nu kan dessa två studier kopplas ihop. Kombinationen av dessa två studier skapar ett helt unikt material där både uppgifter från barndomen och resultaten av de noggranna undersökningarna i SCAPIS finns för samma individer. 

Kondition, fysisk aktivitet och att inte sitta still – tre friskfaktorer

Mats Börjessons är professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska Akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. Hans huvudsakliga forskningsinriktningar är fysisk aktivitet och hälsa samt idrottsmedicin/idrottskardiologi. Det innebär att han forskar både om hälsonyttan och eventuella risker med fysisk aktivitet. Forskningen bidrar till primär- och sekundärprevention i samhälle och inom hälso- och sjukvård bl a ”fysisk aktivitet på recept”.  

I SCAPIS har hans forskargrupp tillsammans med hans tidigare forskargrupp på GIH, intresserat sig för fysisk aktivitet och dess betydelse för hjärtkärlhälsan, men också för andra tillstånd som studeras i SCAPIS t ex sömnbesvär, stress och kognition. Forskarna kartlägger både fysisk prestationsförmåga (fitness) via enkelt cykeltest på 6-7000 individer i SCAPIS, samt deras rörelsemönster, inklusive sittande, med hjälp accelerometrar (avancerade stegräknare) och frågeformulär. Dessa undersökningar kan ge forskarna fler svar om betydelsen av olika aspekter på fysisk aktivitet.

Rödbetsjuice kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom

Som avslutning på seminariet delade Hjärt-Lungfonden ut Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare, till docent Mattias Carlström. Han tilldelas sex miljoner kronor för att undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.

Det finns ett samband mellan högt blodtryck, typ 2-diabetes och njursvikt, och mycket talar för att kopplingen kan bero på så kallad oxidativ stress, det vill säga starkt reaktionsbenägna syreföreningar som skadar celler och organ, i kroppens små blodkärl. Mattias Carlströms tes är att tillståndet kan avhjälpas med tillskott av nitrat – ett ämne som förekommer naturligt i bland annat spenat, rödbetor och ruccola.

I en klinisk studie kommer patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes att dricka rödbetsjuice två gånger per dag. Carlströms forskargrupp mäter därefter bland annat hur dieten påverkar blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet. Om studien faller väl ut kan det innebära att rödbetsjuice läggs till som behandling, eller rent av ersätter läkemedel som både är kostsamma och kan ge biverkningar.