Bröderna samlade sina tankar och upplevelser i boken "Hjärtinfarkten"
Martin Ratz är entreprenören som vid 44 års ålder drabbades av en hjärtinfarkt.
En hjärtinfarkt uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.
Ju snabbare man får diagnos och behandling vid hjärtinfarkt desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln. Ring därför genast 112 och begär ambulans om du misstänker hjärtinfarkt.
Det mest typiska symtomet på hjärtinfarkt, för både män och kvinnor, är kraftiga smärtor mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande, den drabbade kan må illa, känna ångest och få yrsel.
Vissa kan insjukna i hjärtinfarkt utan att de upplever smärta. Det kallas tyst infarkt och upptäcks oftast på EKG eller vid en ultraljudsundersökning. Mindre typiska besvär är vanligare hos kvinnor, äldre och hos de med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom.
Symtom vid kärlkramp
Symtomen vid kärlkramp liknar dem som vid hjärtinfarkt, men de är lindrigare och uppkommer ofta vid eller efter psykisk eller fysisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila, till skillnad från vid hjärtinfarkt, där smärtan sitter i under minst 15 minuter.
Så ställs diagnosen
Diagnosen hjärtinfarkt ställs utifrån symptom, EKG och blodprov. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln ut proteiner, bland annat så kallade troponiner, som kan spåras i blodet.
En ultraljudsundersökning kan bedöma storleken på infarkten och hur pumpförmågan i hjärtat har påverkats. En kranskärlsröntgen kan visa om det finns förträngningar i kärlen och var stoppet sitter.
I vissa fall kan kranskärlsröntgen visa normala kärl. En förklaring kan då vara att blodproppen redan har löst upp sig av sig själv. En annan kan vara att infarkten orsakats av en långvarig sammandragning i ett kärl. Detta är vanligare hos kvinnor än hos män.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2022-12-12
En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis har täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som löper över hjärtats yta och som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera som det brukar och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist och det uppstår en skada.
Placket i kranskärlet brister
Under våra liv lagras det in blodfetter i väggarna i våra blodkärl. Med tiden kan ansamlingen av fett orsaka en inflammation som i sin tur leder till att det bildas en förhårdnad av fett, bindväv och kalk som kallas plack. När placket växer blir utrymmet i kärlet gradvis mindre.
Vid hjärtinfarkt har placket i kranskärlets vägg brustit och blodplättarna har svarat med att bilda en propp koagulerat blod. När proppen helt täpper till kärlet kan blodet inte längre nå delar av hjärtmuskeln och det uppstår allvarlig syrebrist, ischemi. Om syrebristen varar mer än 15 minuter börjar hjärtmuskelcellerna dö. Skadan som uppstår är en hjärtinfarkt.
Varje minut är viktig
Omfattningen av skadan och var i hjärtat den sitter avgör hur allvarlig hjärtinfarkten är. Om infarkten leder till döden är dödsorsaken oftast ventrikelflimmer, det vill säga flimmer i en hjärtkammare, som kan uppstå när som helst under hjärtinfarktförloppet.
Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.
Snabbt ingripande
En hjärtinfarkt utan ST-höjning kan inte med säkerhet påvisas med EKG, men övriga symptom och blodprover kan ändå visa att det handlar om en hjärtinfarkt. NSTEMI är mindre allvarlig i det akuta skedet, men det är viktigt att högriskpatienter med NSTEMI genomgår kranskärlsröntgen och vid behov ballongvidgning (PCI) eller bypasskirurgi eftersom ett relativt snabbt ingripande minskar risken för en ny infarkt.
Ungefär 30 procent av alla hjärtinfarkter är STEMI och 65 procent NSTEMI. De övriga 5 procenten är hjärtinfarkt där patienten har ett så kallat vänstersidigt grenblock.
En konstaterad hjärtinfarkt kan variera i storlek från mycket liten, till att den på ett mer betydande sätt påverkar pumpförmågan. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär fyra till sex veckor.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2022-12-12
Ju äldre vi blir desto större är risken att drabbas av en hjärtinfarkt. Ärftliga anlag har också betydelse. Andra riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, övervikt och fetma, diabetes samt stress.
Arvsanlag kan göra att en person inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil, genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.
Rökning ökar risken för hjärtinfarkt
Den enskilt bästa åtgärden för att minska risken för fler hjärtinfarkter är att sluta röka. Risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt så hög hos rökare som hos icke-rökare. Tobaksbruk ökar även risken för typ 2-diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att sluta röka. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.
Högt blodtryck
Personer med högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt även till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska.
Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mmHg – och anges i siffror med högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila. Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt. Blodtrycket räknas också som högt om enbart övertrycket eller undertrycket är högre än normalt. Vid diabetes och njursjukdom gäller andra gränsvärden.
Förhöjda blodfettsnivåer
Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen. Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett – som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.
Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDL-partiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det transporteras runt i kroppen och lagras bland annat i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och låga nivåer av HDL-kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt. Epidemiologiska studier har visat att även det kolesterol som finns i triglyceridrika partiklar (så kallat kvarvarande kolesterol eller på engelska remnant cholesterol) ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt, oberoende av andra riskfaktorer. Halten av kvarvarande kolesterol räknas fram genom att subtrahera LDL-kolesterolet och HDL-kolesterolet från det totala kolesterolet.
Övervikt och fetma riskfaktor för hjärtinfarkt
Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt. Fetma och övervikt anges ofta utifrån måttet Body mass index (BMI) och genom att mäta midjemåttet. Det är främst bukfetman som innebär en ökad risk för hjärtinfarkt.
Diabetes ökar risken för infarkt
Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar vars gemensamma nämnare är en avvikande omsättning av socker, eller glukos, i blodet. Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt.
Metabola syndromet
Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102 centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.
Stress är en riskfaktor för hjärtat
Den stress som beror på dålig livssituation hemma eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken. Stressen påverkar också blodkärlen och ökar risken för proppbildning. Dessutom motverkar stress insulinets effekter, vilket kan ge förhöjt blodsocker.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2022-12-12
Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen.
Den första behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt och där EKG visar att det finns ett stopp i ett större kranskärl är att öppna kärlet för att få tillbaka blod- och syretillförsel. Det görs i regel med ballongvidgning, så kallad PCI. Om PCI inte finns tillgänglig används i stället blodproppsupplösande behandling, trombolys.
Så görs ballongvidgning
Vid ballongvidgning leds en tunn slang, en kateter, upp till hjärtat, oftast via handleden och i vissa fall via ljumsken. Genom katetern sprutas kontrastvätska så att PCI-operatören hela tiden kan följa den på dess väg upp genom kärlen. När man nått fram till blodproppen förs en liten ballong upp via katetern. När ballongen blåses upp vidgas kärlet och blodet kan åter flöda fritt. Därefter läggs ett litet rörformat metallnät, en stent, in i kärlet. Stentens uppgift är att hålla kärlet öppet och förhindra framtida förträngningar.
Så görs bypassoperation
En bypassoperation är ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning. Operationen brukar göras när det finns flera förträngningar i kranskärlen eller om de inte lämpar sig tekniskt för ballongvidgning.
Vid ingreppet öppnas bröstkorgen så att hjärtat blottas. Därefter skapas en extra passage förbi förträngningarna genom att friska blodkärl från andra ställen i kroppen transplanteras till hjärtat. I första hand används vener från bröstmuskeln, i andra hand vener från benen.
Komplikationer
Om hjärtat har fått ärrbildningar efter flera små infarkter, eller om hjärtinfarkten har varit stor och omfattande, bildas ärrvävnad som är stel och inte medverkar vid hjärtats sammandragningar. Detta leder till nedsatt pumpförmåga och hjärtsvikt. Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel eller en sviktpacemaker, en så kallad CRT.
Rytmrubbningar är en annan komplikation till hjärtinfarkt. Därför sker kontinuerlig EKG-övervakning under de första 24 till 48 timmarna. Patienter som drabbas av allvarliga hjärtrytmrubbningar kan få en implanterbar defibrillator, en ICD, inopererad. En ICD upptäcker ett livshotande kammarflimmer inom loppet av några sekunder och avger då en elektrisk chock till hjärtat via en elektrod.
Läkemedel
En normal vårdtid efter en hjärtinfarkt är tre till fem dagar. Innan hemgång är det viktigt att läkaren går igenom resultat av prover, undersökningar, hur mycket fysisk aktivitet som är lämplig, livsstilsförändringar och vilka riskfaktorer som finns.
Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är blodproppsförebyggande, kärlvidgande och blodtryckssänkande läkemedel samt betablockerare som underlättar hjärtats arbete, liksom mediciner som sänker blodfettsnivåerna, i första hand statiner och kolesterolabsorptionshämmare, i andra hand antikroppar mot PCSK9.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2022-12-12
Stora framsteg har under de senaste åren gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter har nästan halverats samtidigt som överlevnaden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt.
Under de senaste åren har Sverige investerat mycket i infrastruktur och projekt som syftar till att hitta biomarkörer som kan identifiera de personer som löper stor risk att insjukna i hjärtinfarkt. Förhoppningen är att hitta rätt markör som gör det möjligt att slå larm om en infarkt är på väg. Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Målet är att sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom.
Jakten på vaccin och nya läkemedel
Att hitta biologiska markörer för olika hjärtsjukdomar hänger också samman med försöken att hitta antikroppar som kan användas både för att ställa diagnos och kunna påverka åderförfettningen på cell- och molekylnivå. Målet är ett vaccin mot åderförfettning.Det pågår också forskning på att hitta nya läkemedel som stärker kärlväggens förmåga att försvara sig mot åderförfettning och identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.
Individanpassad behandling
Ett annat viktigt mål är att utveckla mer individanpassade diagnostik- och behandlingsmetoder. Ett exempel är individanpassad medicin som är baserad på en noggrann kartläggning av arvsmassan och av de olika molekyler som finns i blodbanan. Under de kommande åren väntas individanpassad medicinering börja användas i vården och det pågår mycket forskning för att göra detta tekniskt möjligt.
Forskningsprojektet SCAPIS - världens största medicinska kunskapsbank
För att möta utmaningarna krävs mer stöd till svensk hjärtforskning. Ett led i detta är Hjärt-Lungfondens satsning på forskningsstudien SCAPIS. Inom ramen för projektet har undersökningar på 30 000 svenskar i åldern 50 till 64 år genomförts. Undersökningarna bygger en av världens största medicinska kunskapsbanker. Målet för studien är att i framtiden kunna göra individualiserade riskbedömningar för sjukdomar som hjärtinfarkt samt erbjuda skräddarsydda behandlingar.
Forskare i Sverige har gjort många internationellt uppmärksammade upptäckter som givit ökad kunskap om åderförfettning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Men villkoren för forskningen har försämrats. De flesta forskningsprojekt är i dag beroende av ekonomiskt stöd. Du kan hjälpa forskningen genom att ge en gåva till Hjärt-Lungfonden.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2022-12-12