En hjärtinfarkt uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.

Ju snabbare man får diagnos och behandling vid hjärtinfarkt desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln. Ring därför genast 112 och begär ambulans om du misstänker hjärtinfarkt.

Ikon med hjärta.

Vad vi gör

Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till utvald hjärt- och lungforskning. Vi arbetar också för att sprida kunskap och driva påverkan baserat på forskningens resultat.

Illustration hjärtinfarkt

Framsteg inom forskningen om hjärtinfarkt

Forskningen kring hjärtat och hjärtinfarkt har en lång historia. Tack vare vetenskapliga studier har prevention, diagnostisering och behandling stadigt förbättrats. Gåvor från svenska folket har möjliggjort finansiella medel till flera forskningsprojekt.

1906

Den första EKG-registreringen i Sverige

EKG, eller elektrokardiogram, registrerar hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av små plattor som fästs på patientens kropp. EKG är ett av de viktigaste diagnosverktygen vid misstänkt hjärtinfarkt och kan bland annat ge information om typen av infarkt.

Werner Forβman

Werner Forβman hade tidigare gjort kateteringreppet på djur, men hans sjukhusledning förbjöd honom att göra om försöket på människa. Då utförde han experimentet på sig själv, vilket ledde till att han blev avskedad. 1956 fick han sin revansch då han fick Nobelpriset i medicin.

Biografi över Werner Forssmann

1935

Världens första blodförtunnande medel

Laboratorn Erik Jorpes vid Karolinska institutet upptäcker att en renad version av ämnet heparin kan hindra blodet från att klumpa ihop sig. Upptäckten gör att man kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt. Heparin används fortfarande som blodförtunnande medel över hela världen.

1953

Svenskar först med ultraljud

Kardiologen Inge Edler och Professor Hellmuth Hertz genomför världens första undersökning av ett hjärta med ekoteknik, så kallad ultraljudsundersökning. Med hjälp av ultraljud kan man bland annat bedöma storleken på en infarkt och ifall hjärtats pumpförmåga påverkats.

Upptäckten av ultraljud som diagnosverktyg anses vara lika epokgörande som EKG. Tekniken har fortlöpande utvecklats och förfinats och numera kan man med hjälp av dopplerteknik mäta hastighet och riktning på blodflödet i hjärtat och de stora kärlen. Man kan även återge hjärtat och klaffarna i 3-dimensionella bilder.

Läs om Inge Edler och Hellmuth Hertz

1953

Hjärt-lungmaskinen består av en pump och en konstgjord lunga. Maskinen kopplas till blodomloppet och både syresätter och avlägsnar koldioxid ur blodet innan det pumpas tillbaka in i kroppen. Professor Clarence Crafoord vid Karolinska institutet blev 1954 tvåa i världen med att operera med hjälp av hjärt-lungmaskin.

1953 utfördes den första lyckade operationen med hjälp av en hjärt- och lungmaskin.
1967

Trånga kranskärl byts ut med bypassoperation

Världens första lyckade bypassoperation genomförs på Cleveland Clinic i USA av den argentinske thoraxkirurgen René Favaloro. Vid en bypassoperation byts förträngda kranskärl ut mot bitar av vener och artärer från patienten.

1977

Ballongvidgning räddar liv vid infarkt

Den tyske läkare Andreas Grüntzing blir den förste i världen som öppnar ett tilltäppt kranskärl hos en levande patient med hjälp av ballongvidgning, även kallat PCI. Metoden är i dag förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om den kan ges inom två timmar.

1980-talet

Trombyl minskar risken för propp

Acetylsalicylsyra får sitt internationella genombrott som ett läkemedel som minskar risken för återfall efter hjärtinfarkt och stroke. I dag är kunskapen om läkemedlets preventiva effekter på hjärt-kärlsjukdom belagda i flera stora studier och acetylsalicylsyra i låg dos (Trombyl) är standardbehandling efter hjärtinfarkt.

Från pilbladsträd till miljardsäljare

1987

Metallnätet stent håller kärlen öppna

Genom att föra upp ett litet metallnät, en stent, i ett kärl som vidgats med hjälp av PCI, förblir kärlet öppet så att blodet kan flöda fritt. Stenten minskar risken för att det ska uppstå en ny förträngning i kärlet.

1994

Statiner sänker kolesterolhalten i blodet

En stor skandinavisk studie visar att kolesterolsänkande läkemedel, statiner, minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Kolesterol är en form av blodfetter som spelar en roll vid åderförfettning och statiner är i dag en del av behandlingen efter hjärtinfarkt.

Se studien

Hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI)

2005

Rökförbudet på restaurangerna 2005 fick snabbt positiva effekter på personalens hälsa. Inom ett år halverades de symtom från luftvägar och slemhinnor som tidigare var vanliga. Sedan 2005 har även andelen dagligrökare i Sverige minskat markant, från 14,5 procent till mindre än 6 procent.

Tobaksrökning, daglig efter ålder, kön och år

Stoppa en propp!

Stöd forskningen om hjärtinfarkt. Swisha valfritt belopp.

Ditt mobilnummer

1929

En slang upp till hjärtat

Den tyske läkaren Werner Forβman blir den förste att föra en slang via blodkärlen upp till hjärtat. Detta kallas hjärtkateterisering och utgjorde starten för de kateterburna ingrepp i hjärtat och kranskärlen som görs i dag, till exempel PCI och kateterburna klaffbyten.

1931

Mobila EKG-apparater

Den svenska uppfinnaren, ingenjören och läkaren Rune Elmqvist utvecklar den mobila EKG-apparaten, som ersatte den tidigare klumpiga utrustningen som bestod av telefonledningar mellan sjuksängen och ett laboratorium med stora utrymmeskrävande apparater.

1940-tal

Bläckstråleskrivaren

Rune Elmqvist utvecklar den bläckstråleskrivande EKG-apparaten som ersätter tidigare omständliga och tröga utskrivningssystem. Skrivaren registrerar EKG på ett mer precist sätt, vilket underlättar diagnostisering.

Bläckstråleskrivning går ut på att bläck pressas fram under högt tryck. Det sägs att Rune Elmqvist själv fick idén då han en vinternatt kissade i snön.

EKG-apparat, miniograf
1953

Hjärt-lungmaskinen revolutionerar hjärtkirurgin

Den amerikanske thoraxkirurgen John Gibbon utför världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av hjärt-lungmaskin. Det öppnade nya möjligheter för att operera patienters hjärtan, exempelvis att så småningom genomföra bypassoperationer.

1962

Betablockerare påverkar hjärtat positivt

Den skotske vetenskapsmannen James Black utvecklar en substans som kallas propranolol och som blir den första betablockeraren. Betablockerare gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt och skrivs bland annat ut efter hjärtinfarkt.

1967

Hjärtinfarkt orsakas oftast av att placket i förträngda kranskärl brister, vilket leder till att blodet koagulerar och en propp bildas. Genom att byta ut förträngda kranskärl minskar risken för ny infarkt och för kärlkramp.

1977

Vid PCI förs en smal kateter via blodkärlen upp till hjärtat, vanligtvis från handleden. I änden på katetern sitter en liten ballong som, när den nått platsen för det tilltäppta kärlet, blåses upp. Då vidgas kärlet och blodet kan börja flöda igen. PCI har bidragit till ökad överlevnad och färre komplikationer vid hjärtinfarkt.

1980-talet

Kartläggning av riskfaktorer

Omfattande forskning kartlägger hur framför allt rökning, men även kostvanor och blodtrycksnivåer, påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskningsresultaten leder till livsstilsråd som minskar risken för hjärtinfarkt och annan hjärt-kärlsjukdom.

Hjärtforskningens största framsteg under fyra decennier

1991

Register skapar jämlik infarktvård

Professor Lars Wallentin och docent Ulf Stenestrand utvecklar ett datoriserat registersystem som underlättar för hjärtintensivvården att ha kontroll på sina infarktpatienter, vårdinsatserna och behandlingsresultaten. Registret, som får namnet Riks-HIA, blir 1995 ett nationellt kvalitetsregister.

I dag ingår Riks-HIA i Swedeheart, som är en sammanslagning av flera olika hjärtregister. Inte minst tack vare kvalitetsregistren har svensk hjärtsjukvård blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten ökat. Under åren har dödligheten i hjärtinfarkt minskat kraftigt och färre patienter återinsjuknar. Swedeheart stöds av Hjärt-Lungfonden.

2005

Rökförbud på restauranger

Den 1 juni blir det förbjudet att röka inomhus på restauranger i Sverige och från 2019 gäller rökförbud i alla serveringsmiljöer både inomhus och utomhus. Rökförbudet var resultatet av ett intensivt kampanjarbete av bland annat Hjärt-Lungfonden.

Om rökfria utomhusmiljöer

2010-talet

Träning minskar risken för ny infarkt

Flera studier visar att träning inom ramen för hjärtrehabiliteringsprogram minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Träning efter infarkt har en hög grad av prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, sid 24

1906

Den första EKG-registreringen i Sverige

EKG, eller elektrokardiogram, registrerar hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av små plattor som fästs på patientens kropp. EKG är ett av de viktigaste diagnosverktygen vid misstänkt hjärtinfarkt och kan bland annat ge information om typen av infarkt.

1929

En slang upp till hjärtat

Den tyske läkaren Werner Forβman blir den förste att föra en slang via blodkärlen upp till hjärtat. Detta kallas hjärtkateterisering och utgjorde starten för de kateterburna ingrepp i hjärtat och kranskärlen som görs i dag, till exempel PCI och kateterburna klaffbyten.

Werner Forβman

Werner Forβman hade tidigare gjort kateteringreppet på djur, men hans sjukhusledning förbjöd honom att göra om försöket på människa. Då utförde han experimentet på sig själv, vilket ledde till att han blev avskedad. 1956 fick han sin revansch då han fick Nobelpriset i medicin.

Biografi över Werner Forssmann

1931

Mobila EKG-apparater

Den svenska uppfinnaren, ingenjören och läkaren Rune Elmqvist utvecklar den mobila EKG-apparaten, som ersatte den tidigare klumpiga utrustningen som bestod av telefonledningar mellan sjuksängen och ett laboratorium med stora utrymmeskrävande apparater.

1935

Världens första blodförtunnande medel

Laboratorn Erik Jorpes vid Karolinska institutet upptäcker att en renad version av ämnet heparin kan hindra blodet från att klumpa ihop sig. Upptäckten gör att man kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt. Heparin används fortfarande som blodförtunnande medel över hela världen.

1940-tal

Bläckstråleskrivaren

Rune Elmqvist utvecklar den bläckstråleskrivande EKG-apparaten som ersätter tidigare omständliga och tröga utskrivningssystem. Skrivaren registrerar EKG på ett mer precist sätt, vilket underlättar diagnostisering.

Bläckstråleskrivning går ut på att bläck pressas fram under högt tryck. Det sägs att Rune Elmqvist själv fick idén då han en vinternatt kissade i snön.

EKG-apparat, miniograf
1953

Svenskar först med ultraljud

Kardiologen Inge Edler och Professor Hellmuth Hertz genomför världens första undersökning av ett hjärta med ekoteknik, så kallad ultraljudsundersökning. Med hjälp av ultraljud kan man bland annat bedöma storleken på en infarkt och ifall hjärtats pumpförmåga påverkats.

Upptäckten av ultraljud som diagnosverktyg anses vara lika epokgörande som EKG. Tekniken har fortlöpande utvecklats och förfinats och numera kan man med hjälp av dopplerteknik mäta hastighet och riktning på blodflödet i hjärtat och de stora kärlen. Man kan även återge hjärtat och klaffarna i 3-dimensionella bilder.

Läs om Inge Edler och Hellmuth Hertz

1953

Hjärt-lungmaskinen revolutionerar hjärtkirurgin

Den amerikanske thoraxkirurgen John Gibbon utför världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av hjärt-lungmaskin. Det öppnade nya möjligheter för att operera patienters hjärtan, exempelvis att så småningom genomföra bypassoperationer.

1953

Hjärt-lungmaskinen består av en pump och en konstgjord lunga. Maskinen kopplas till blodomloppet och både syresätter och avlägsnar koldioxid ur blodet innan det pumpas tillbaka in i kroppen. Professor Clarence Crafoord vid Karolinska institutet blev 1954 tvåa i världen med att operera med hjälp av hjärt-lungmaskin.

1953 utfördes den första lyckade operationen med hjälp av en hjärt- och lungmaskin.
1962

Betablockerare påverkar hjärtat positivt

Den skotske vetenskapsmannen James Black utvecklar en substans som kallas propranolol och som blir den första betablockeraren. Betablockerare gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt och skrivs bland annat ut efter hjärtinfarkt.

1967

Trånga kranskärl byts ut med bypassoperation

Världens första lyckade bypassoperation genomförs på Cleveland Clinic i USA av den argentinske thoraxkirurgen René Favaloro. Vid en bypassoperation byts förträngda kranskärl ut mot bitar av vener och artärer från patienten.

1967

Hjärtinfarkt orsakas oftast av att placket i förträngda kranskärl brister, vilket leder till att blodet koagulerar och en propp bildas. Genom att byta ut förträngda kranskärl minskar risken för ny infarkt och för kärlkramp.

1977

Ballongvidgning räddar liv vid infarkt

Den tyske läkare Andreas Grüntzing blir den förste i världen som öppnar ett tilltäppt kranskärl hos en levande patient med hjälp av ballongvidgning, även kallat PCI. Metoden är i dag förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om den kan ges inom två timmar.

1977

Vid PCI förs en smal kateter via blodkärlen upp till hjärtat, vanligtvis från handleden. I änden på katetern sitter en liten ballong som, när den nått platsen för det tilltäppta kärlet, blåses upp. Då vidgas kärlet och blodet kan börja flöda igen. PCI har bidragit till ökad överlevnad och färre komplikationer vid hjärtinfarkt.

1980-talet

Trombyl minskar risken för propp

Acetylsalicylsyra får sitt internationella genombrott som ett läkemedel som minskar risken för återfall efter hjärtinfarkt och stroke. I dag är kunskapen om läkemedlets preventiva effekter på hjärt-kärlsjukdom belagda i flera stora studier och acetylsalicylsyra i låg dos (Trombyl) är standardbehandling efter hjärtinfarkt.

Från pilbladsträd till miljardsäljare

1980-talet

Kartläggning av riskfaktorer

Omfattande forskning kartlägger hur framför allt rökning, men även kostvanor och blodtrycksnivåer, påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskningsresultaten leder till livsstilsråd som minskar risken för hjärtinfarkt och annan hjärt-kärlsjukdom.

Hjärtforskningens största framsteg under fyra decennier

1987

Metallnätet stent håller kärlen öppna

Genom att föra upp ett litet metallnät, en stent, i ett kärl som vidgats med hjälp av PCI, förblir kärlet öppet så att blodet kan flöda fritt. Stenten minskar risken för att det ska uppstå en ny förträngning i kärlet.

1991

Register skapar jämlik infarktvård

Professor Lars Wallentin och docent Ulf Stenestrand utvecklar ett datoriserat registersystem som underlättar för hjärtintensivvården att ha kontroll på sina infarktpatienter, vårdinsatserna och behandlingsresultaten. Registret, som får namnet Riks-HIA, blir 1995 ett nationellt kvalitetsregister.

I dag ingår Riks-HIA i Swedeheart, som är en sammanslagning av flera olika hjärtregister. Inte minst tack vare kvalitetsregistren har svensk hjärtsjukvård blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten ökat. Under åren har dödligheten i hjärtinfarkt minskat kraftigt och färre patienter återinsjuknar. Swedeheart stöds av Hjärt-Lungfonden.

1994

Statiner sänker kolesterolhalten i blodet

En stor skandinavisk studie visar att kolesterolsänkande läkemedel, statiner, minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Kolesterol är en form av blodfetter som spelar en roll vid åderförfettning och statiner är i dag en del av behandlingen efter hjärtinfarkt.

Se studien

Hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI)

2005

Rökförbud på restauranger

Den 1 juni blir det förbjudet att röka inomhus på restauranger i Sverige och från 2019 gäller rökförbud i alla serveringsmiljöer både inomhus och utomhus. Rökförbudet var resultatet av ett intensivt kampanjarbete av bland annat Hjärt-Lungfonden.

Om rökfria utomhusmiljöer

2005

Rökförbudet på restaurangerna 2005 fick snabbt positiva effekter på personalens hälsa. Inom ett år halverades de symtom från luftvägar och slemhinnor som tidigare var vanliga. Sedan 2005 har även andelen dagligrökare i Sverige minskat markant, från 14,5 procent till mindre än 6 procent.

Tobaksrökning, daglig efter ålder, kön och år

2010-talet

Träning minskar risken för ny infarkt

Flera studier visar att träning inom ramen för hjärtrehabiliteringsprogram minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Träning efter infarkt har en hög grad av prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, sid 24

Stoppa en propp!

Stöd forskningen om hjärtinfarkt. Swisha valfritt belopp.

Ditt mobilnummer

Skrift om hjärtinfarkt

I denna skrift försöker vi lyfta fram kända riskfaktorer för hjärtinfarkt och informera om hur man med behandling och livsstilsförändringar kan förbättra förutsättningarna för ett längre och friskare liv.

Ladda ner skrift om hjärtinfarkt (PDF)
Bladspenat, avokado och en lime ligger på en skärbräda av trä

Forskning visar att gröna bladgrönsaker skyddar vid hjärtinfarkt

Bladgrönsaker som spenat, sallad och ruccola är fulla av ämnet nitrat, som gör att de röda blodkropparnas skydd förstärks vid händelse av en hjärtinfarkt.

Läs mer om forskningen

Hjärt-LungPodden: Malena Ivarsson om samlivet vid hjärtsjukdom

Bland Sveriges drygt två miljoner hjärt-kärlsjuka finns det många tankar kring ämnet sex- och samlevnad. Vi bjöd in sexolog Malena Ivarsson för att prata om frågor och funderingar bland drabbade.

Lyssna på avsnittet