Hjärtforskningens största framsteg under fyra decennier
Bättre diagnoser, bättre behandlingsmetoder och fler som överlever.
Professor Jan Nilsson berättar om hjärtforskningens framsteg de senaste 35 åren.
Avgörande framsteg när det gäller hjärtforskning har lett till att fler överlever. Dödsfallen i hjärtinfarkt har till exempel mer än halverats sedan 1990-talet.
– Barnkardiologin är ett bra exempel på en pågående utveckling där de kirurgiska metoderna hela tiden förfinats och diagnostiken har gjort stadiga framsteg under lång tid. Inte minst fosterdiagnostiken, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning i Malmö och tidigare ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Behandling av barns hjärtsjukdom
Av de drygt 2 000 barn som varje år föds med ett hjärtfel överlever i dag nästan 95 procent till vuxen ålder. På 1960-talet var motsvarande siffra cirka 60 procent.
Ett annat forskningsfält som genomgått stor utveckling är transplantationskirurgin. 1984 gjordes den första hjärttransplantationen i Sverige, men inledningsvis hade man stora problem med att kroppen stötte ifrån sig det nya hjärtat.
– Under 1990- och 2000-talen utvecklades och optimerades dock den så kallade immunsuppressiva behandlingen, som ska förhindra att kroppen inte vill ta emot det nya hjärtat, säger Jan Nilsson.
De flesta överlever hjärttransplantation
I dag är överlevnaden efter transplantation mycket god. Drygt 98 procent överlever de första 30 dagarna och 96 procent det första året. Tioårsöverlevnaden är nästan 80 procent.
– Under den här tiden har man även utvecklat hjärtpumpar, som gjort det möjligt för många patienter att överleva tiden fram till transplantation, säger Jan Nilsson.
Kartläggningen av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som pågick under 1980-talet kanske inte alla betraktar som ett forskningsgenombrott, men den har stor betydelse, förklarar Jan Nilsson:
– Kartläggningen av hur framför allt rökning, men även kostvanor och blodtrycksnivåer, påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom var väldigt viktig. Den har ändrat livsstilen hos många och därmed minskat risken för sjukdom.
Läkemedel mot högt kolesterol
Förhöjda kolesterolvärden är en annan riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. En skandinaviska studie från 1994 visade att statiner, en grupp läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet, minskar risken för hjärtinfarkt med 30 procent hos personer med blodfettsrubbningar.
– Tjugo år senare kom också en ny klass med läkemedel som hämmar enzymet PCSK9 och som sänker kolesterolet till nya nivåer, men som än så länge inte är kostnadseffektivt att sätta in på stora grupper patienter, konstaterar Jan Nilsson.
Tydlig koppling mellan forskning och överlevnad
Framstegen är många fler. Under 1980-talet började till exempel akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys.
– Samtliga framsteg visar det tydliga sambandet mellan forskning och överlevnad – att forskning lönar sig, konstaterar Jan Nilsson.
Uppdaterad 21 mars 2023
Jan Nilsson listar tre viktiga områden för framtida genombrott
Diagnosmetoder och behandling måste bli mer individualiserade.
Folk blir allt äldre när de drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det innebär att många har andra sjukdomar också. Vi vill ta reda på hur sjukdomarna och de olika läkemedlen påverkar varandra.
Livsstilsförändringar och behandlingar har ändrat förutsättningarna. Men sjukdomarna finns kvar. Vi vill undersöka vilka de nya mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom är.