Tveka aldrig att kontakta 112 vid misstänkt hjärtinfarkt! Sjukdomen väcker många frågor och här följer de vanligaste – relevanta för såväl drabbade som för närstående.
Frågor om hjärtinfarkt
Frågor och svar om hjärtinfarkt
Det mest typiska symtomet på hjärtinfarkt är kraftiga smärtor mitt i bröstet, ibland med utstrålning i till exempel vänster arm. Illamående, yrsel och ångest är också vanligt. Vid misstanke om hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt larma 112.
Precis som alla andra organ i kroppen är hjärtat beroende av syre, som tillförs via blodet. Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskeln drabbas av syrebrist.
En hjärtinfarkt beror oftast på att det har bildats en blodpropp orsakad av inflammerat plack. Proppen kan få kärlet att brista, blodet att koagulera och därigenom orsaka totalstopp i blodflödet. En hjärtinfarkt inträffar i anslutning till hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Den del av hjärtat som skulle ha fått syrerikt blod drabbas då av syrebrist och det uppstår en skada. Omfattningen av skadan avgör hur pass allvarlig hjärtinfarkten är.
Vissa, framför allt kvinnor, äldre och personer med diabetes eller njursjukdom, kan drabbas av en hjärtinfarkt utan att uppleva smärta. Det kallas tyst infarkt. Tyst infarkt ger vaga symtom som andnöd och stark trötthet.
Plack är ett resultat av förhöjda blodfetter, framför allt LDL-kolesterol. Överskott av kolesterol fastnar i kärlväggarna. Efter hand utvecklas en inflammation och det inleds en process som leder till att det bildas så kallade plack. Placken gör blodkärlens väggar förtjockade, hårda och ojämna, vilket försvårar blodflödet.
Hjärtinfarkt är oftast resultatet av att plack i ett kranskärl har brustit och det har bildats en blodpropp. Men hos en del infarktpatienter är kranskärlen rena och fina, ändå har de klassiska symtom på hjärtinfarkt.
Fler män än kvinnor drabbas av hjärtinfarkt, men symtomen är i allmänhet snarlika och akut hjärtinfarkt är lika allvarligt oavsett kön. Kvinnor drabbas i allmänhet cirka tio år senare i livet än män. Man tror att östrogenet kan ha en skyddande effekt före menopausen.
Diagnosen hjärtinfarkt ställs utifrån symtom, EKG-registrering och blodprov då hjärtskademarkören troponin mäts. En kranskärlsröntgen kan visa om det finns förträngningar i kärlen och en ultraljudsundersökning kan visa storleken på infarkten samt ifall hjärtats pumpförmåga påverkats. Om det är stopp i ett kärl görs i regel en ballongvidgning, PCI. Om PCI inte finns tillgängligt inom två timmar används i stället propplösande behandling, trombolys.
Vid ballongvidgning, PCI, förs en smal kateter via blodkärlen upp till hjärtat, vanligtvis från handleden. I änden på katetern sitter en liten ballong som, när den nått platsen för det tilltäppta kärlet, blåses upp. Då vidgas kärlet och blodet kan börja flöda igen. Ofta sätts samtidigt ett litet metallnät, en så kallad stent, på plats i kärlet. Detta för att förhindra en att en ny förträngning uppstår.
Hög ålder, ärftliga faktorer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, rökning, bukfetma, typ 1- och typ 2-diabetes, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor samt psykosocial stress är några riskfaktorer för hjärtinfarkt.
Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt även till att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska.
En dålig livssituation hemma eller på arbetet kan leda till negativ stress, vilket påverkar blodkärlen och ökar risken för proppbildning. Ofta leder stress dessutom till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt.
Resultat från den stora befolkningsstudien SCAPIS visar att personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, har högre risk för förträngningar i hjärtats kranskärl jämfört med normalviktiga personer. Framför allt bukfetma ökar risken för hjärtinfarkt.
Det finns studier som visar kopplingar mellan depression och förändringar i blodkärlen, även hos personer som i övrigt har varit fysiskt friska och saknat riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Efter en hjärtinfarkt är det mycket viktigt att komma i gång med motion, gärna inom 1‒2 veckor. Inledningsvis erbjuder svenska hjärtkliniker hjärtrehabiliteringsprogram, sedan får man fortsätta att träna på egen hand.
Pågående forskning som har stöd av Hjärt-Lungfonden undersöker om kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet kan motverka hjärtfokuserad oro efter infarkt. Målet är att hjärtinfarktpatienter ska få mindre oro, ökad livskvalitet och i högre grad våga ägna sig åt fysisk aktivitet.
För att minska risken för en ny hjärtinfarkt är det viktigt att följa läkarens ordination när det gäller mediciner. Vanliga läkemedel efter infarkt är sådana som motverkar blodproppsbildning, vidgar kärlen, sänker blodtrycket, sänker blodfettsnivåerna samt underlättar hjärtats arbete.
Den som har haft en hjärtinfarkt har förhöjd risk att drabbas ännu en gång. För att minska den risken är det viktigt att dels följa läkarens ordination när det gäller läkemedel, dels leva så sunt som möjligt. Sluta röka, motionera regelbundet och äta en sund kost är tre viktiga hörnpelare. På www.sundkurs.se finns såväl recept som tips på bra motion, hur man minskar stress och hur man sover bättre.
Om hjärtinfarkt
Symtom, riskfaktorer, forskning – allt du behöver veta om hjärtinfarkt.
Det här är hjärtinfarktStoppa en propp. Swisha ett belopp!
Stöd forskningen om hjärtinfarkt.
Ditt mobilnummer