– kolesterol och triglycerider
Vi behöver blodfetter. Blodfetterna transporterar och ger energi till kroppens alla celler via blodcirkulationen. De är med andra ord helt nödvändiga för att våra kroppar ska fungera. Men om det råder obalans mellan fetterna i blodet inleds en åderförfettningsprocess, som i sin tur kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
Fettämnen, lipider, byggs till största delen upp av fettsyror. Fettsyrorna kan vara sammankopplade med varandra med hjälp av andra ämnen. Den vanligaste formen av fett är en triglycerid, som är tre ihopkopplade fettsyror.
En annan typ av fett är kolesterol. Förutom att kolesterolet bidrar till cellernas uppbyggnad, utgör det råvara för kroppens produktion av vissa hormoner och gallsyror, som behövs för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga ämnen som till exempel K- och D-vitamin.
En konsekvens av blodfettsrubbningar är åderförfettning med åtföljande åderförkalkning, vilket försvårar den nödvändiga blodcirkulationen. Ateroskleros innebär att överskott av kolesterol från framför allt kolesterolrika LDL-partiklar har fastnat i kärlväggarna och börjat härskna (oxidera). I kärlväggen bildas skumceller som syns som gula fettstrimmor i blodkärlsväggen. Här utvecklas en inflammatorisk reaktion som drivs av både kolesterolet och de fettsyror som finns i triglycerider. Till slut bildas så kallade plack bestående av skumceller, kolesterol och förkalkade cellrester. Plackbildningen medför att blodkärlens väggar blir förtjockade, hårda och ojämna, vilket försvårar blodflödet.
Tyvärr kan vi inte känna ifall vi har blodfettsrubbningar. Inte förrän vi drabbas av sjukdom. Symtomen på sjukdomar som kärlkramp och fönstertittarsjuka, claudicatio, kommer ofta smygande. Vid kärlkramp handlar det om andfåddhet, trötthet, ett tryck över bröstet efter ansträngning eller vid kyla. Vid fönstertittarsjuka uppstår smärtor i vadmuskeln, vilket beror på att bäckenets eller benets artärer så trånga att blodet har svårt att ta sig igenom kärlen.
Kolesterolvärdet mäts genom ett enkelt blodprov och sedan mäts halten LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. Dessutom beräknas även icke-HDL-kolesterolet, som ger information om allt kolesterol som kan driva åderförkalkning. För att bedöma värdet måste läkaren ta hänsyn till patientens helhetsbild. Njursjukdomar, diabetes, blodtryck, fetma, överkonsumtion av alkohol, rökning, och minskad motion påverkar åderförfettningens förlopp negativt. Även hormonrubbningar kan leda till störningar i blodfettsbalansen.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Blodfetter
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicin och laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2024-02-08
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Kolesterol och triglycerider är lipider, det vill säga fettämnen. Bägge tillförs kroppen via kosten eller nybildas i kroppen. Beträffande kolesterol, tas mellan 50 och 60 procent upp från det vi äter. En stor del av kolesterolet nybildas i levern, varifrån det förs ut till kroppens vävnader via blodet. Både det nybildade kolesterolet och det som tillförs via kosten bidrar till ökade nivåer av kolesterol i blodet.
Blodfetterna kan inte transporteras i blodet på egen hand. För att det ska bli möjligt att följa med blodcirkulationen är de därför bundna till särskilda proteiner som kallas apolipoproteiner. Fett och protein bildar tillsammans makromolekyler som kallas lipoproteiner.
LDL (Low Density Lipoprotein) är i huvudsak kolesterolrika lipoproteiner medan VLDL (Very Low Density Lipoprotein) är triglyceridrika lipoproteiner som även innehåller en del kolesterol.
VLDL tar med sig både kolesterol och triglycerider från levern och när partiklarna kommer ut i blodcirkulationen omvandlas de efter ett tag till LDL.
LDL har ett relativt högt innehåll av kolesterol och en tendens att släppa ifrån sig kolesterol på vägen. Alla kroppens celler har receptorer för LDL. Dessa tar upp LDL-partiklarna och dirigerar kolesterolet dit det behövs. Om det finns mer kolesterol i blodet än vad receptorerna kan ta emot uppstår ett överskott som leder till förhöjda LDL-nivåer.
Det lipoprotein som tar med sig kolesterol tillbaka till levern kallas HDL (High Density Lipoprotein) eller det icke farliga kolesterolet.
I dag används även begreppet icke HDL-kolesterol för att uppskatta den totala mängden farligt VLDL och LDL, som tillsammans driver åderförkalkning.
Kroppen behöver såväl kolesterol som triglycerider, men det är viktigt att det råder balans mellan fetterna i blodet. Om VLDL och LDL-värdena är höga och HDL-värdena låga ökar risken för åderförfettning med åtföljande åderförkalkning, vilket försvårar den nödvändiga blodcirkulationen och i förlängningen kan leda till sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
Vid kombinerad hyperlipidemi finns det ett överskott av både både kolesterol och triglycerider. Kombinerad hyperlipidemi är oftast resultatet av en kombination av genetiska faktorer och livsstil, som övervikt samt kost- och motionsvanor. Kombinerad hyperlipidemi kan, utöver åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, bidra till utvecklingen av diabetes, kronisk njursjukdom och leverförfettning.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2021-02-19
Det är svårt att peka ut en enskild riskfaktor som orsak till rubbningarna av blodfetterna. Dåliga livsstilsmönster vad gäller kost och motion bidrar till utveckling av blodfettsrubbningar och till den inflammation i kroppen som påskyndar åderförkalkningsprocessen.
Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera klassiska riskfaktorer. Om en person till exempel har höga halter av blodfetter och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar minst fördubblad jämfört med en frisk person i samma ålder och med samma värden vad avser blodtryck och kolesterol. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken.
Har man haft hjärtinfarkt är risken för en ny infarkt hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke återkommer för sjukhusvård eller avlider inom ett år. Att förändra livsstilen och att sänka halterna av blodfetter med medicinering är nödvändigt för att förebygga en ny hjärtinfarkt.
Diabetespatienter har ofta en kombination av lågt HDL, höga triglycerider och ibland klart högt kolesterol. Risken för hjärt-kärlsjukdom är 3 till 4 gånger högre än för friska och det finns starka belägg för att blodfettssänkning minskar den risken även när utgångsvärdena inte är så höga. Läkemedelsverket har lyft upp typ 2-diabetes till samma risknivå som genomgången hjärtinfarkt.
Uttrycket ”metabolt syndrom” är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer. Varje faktor är en risk i sig, men de verkar också tillsammans och förstärker varandra. För en person med metabolt syndrom är risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mångfaldigt ökad. Bukfetma, förhöjt blodsocker eller nedsatt glukostolerans, det vill säga insulinresistens, obalans i blodfetterna och förhöjt blodtryck, brukar räknas in under det metabola syndromet.
Rökning påverkar kolesterolvärden både indirekt och direkt, vilket i förlängningen ökar riskerna ännu mer för hjärt-kärlsjukdomar. Rökningen skadar endotel-skiktet i blodådrorna, vilket underlättar för LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen. Rökning sänker också det icke farliga HDL-kolesterolet.
Bukfetma minskar HDL-kolesterolet mer än fett på andra delar av kroppen. Bukfetma kan enkelt mätas med måttband.
Ett midjemått över 94 centimeter hos män innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ett mått över 102 centimeter medför en mycket ökad risk.
Ett midjemått över 80 centimeter hos kvinnor innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ett mått över 88 centimeter medför en mycket ökad risk.
En hög stressnivå kan påverka blodfetterna genom förhöjda halter av stresshormon och försämrad insulinkänslighet. Hela blodfettsdistributionen omfördelas så att de mest viktiga organen ska få energi. Det uppstår delvis samma fenomen som vid svält. Vid ”normal” stress påverkas knappast blodfetterna direkt, men det finns en indirekt effekt. Stress kan bidra till diabetes, högt blodtryck och bukfetma, som i sin tur påverkar blodfettsbalansen.
Stillasittande påverkar alla delar av det metabola syndromet, blodtryck, blodfetter, blodsocker och bukfetma. Mängder med studier visar att fysisk aktivitet ökar kapaciteten att omsätta fett och gynnar en god blodfettsbalans.
Mättat fett har en negativ inverkan på blodfettsbalansen och främjar nybildning av VLDL, vilket leder till ökad mängd triglycerider och så småningom LDL-kolesterol i blodet. Därför är rekommendationerna att minska på det mättade fettet och på transfetter, och öka intaget av vegetabiliska oljor, grönsaker, frukt och örtkryddor.
Vegetabiliska oljor, grönsaker, frukt och örtkryddor innehåller polyfenoler, som förhindrar oxidering av blodfetterna och skyddar från inflammation i kroppen. Samtidigt hjälper polyfenolerna till att höja nivåerna av HDL-kolesterol. Det är polyfenolerna som ger frukt och grönsaker färg, så en enkel tumregel är att ha så mycket färg som möjligt på tallriken.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Blodfetter
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicin och laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2024-02-08
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Råd om livsstilsförändringar är första åtgärden vid blodfettsrubbningar, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror på att dagens mediciner har testats väl, visat sig vara säkra och har få biverkningar. Behandlingskostnaderna har dessutom sjunkit kraftigt.
Om en person har haft hjärtinfarkt eller har symptom på kranskärlssjukdom är det särskilt angeläget att påbörja medicinering så tidigt som möjligt. Likaså om man har konstaterat att en person har FH, ärftligt högt kolesterol eller typ 2-diabetes.
Livsstil i samband med rubbningar i blodfettsbalansen handlar främst om två saker: bra kost och regelbunden motion. För att behandla ett högt kolesterolvärde rekommenderas en nyttig och näringsrik kost där intaget av mättade fetter minskas. Gällande motion lyder rådet att dels röra på sig mycket i vardagen, dels att regelbundet utöva något mer intensiv fysisk aktivitet.
I dag används i första hand statiner som blodfettssänkande läkemedel vid blodfettsrubbningar, men om en patient inte svarar på den behandlingen kan det bli aktuellt med en kombination av olika blodfettssänkare.
Statiner är i dag är det vanligaste blodfettssänkande läkemedlet. Det gäller både personer med familjär hyperkolesterolemi och andra. I likhet med de flesta läkemedel har statiner biverkningar, men de studier som har genomförts, där statiner jämförts med placebo, visar att de är mycket säkra läkemedel. Värk, ömhet, svaghet eller kramp i musklerna på båda sidorna av kroppen kan förekomma och kan motivera att man provar en annan statin som finns på marknaden. Magbesvär som förstoppning och illamående är relativt sällsynt. Ibland ses en påverkan på levervärdena.
Kolesterolabsorptionshämmare minskar upptaget av kolesterol från tarmen och gallgångarna. De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare.
PCSK9-hämmare, som ges som injektioner under huden ungefär på samma sätt som insulin, är mycket effektivt vid kombinationsbehandling med statiner. Läkemedlet sänker koncentrationen av såväl LDL som triglycerider i blodet.
Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. De kombineras ofta med statiner, särskilt vid FH. En biverkning kan vara för-stoppning eller en stegring av triglycerider, men läkemedlen anses annars vara mycket säkra.
Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest vid förhöjda triglyceridvärden. De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDL-värdena.
EPA är en typ av omega-3 fettsyra. Ethylestrar av EPA har visat sig vara effektivt hos vuxna statinbehandlade patienter med hög kardiovaskulär risk och förhöjda triglycerider.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Blodfetter
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicin och laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2024-02-08
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
De flesta personer med förhöjt kolesterolvärde har det sannolikt genom en kombination av arv och levnadsvanor. Men för drygt 0,3 procent av befolkningen är det en uttalat ärftlig sjukdom. Den kallas familjär hyperkolesterolemi och förkortas FH.
Cirka 33 000 svenskar beräknas ha FH, men det är endast cirka 2 000 som har fått en diagnos och för många kan en hjärtinfarkt redan i 40-årsåldern vara det första tecknet på FH. Sjukdomen är resultatet av olika genetiska defekter som gör att den drabbade har förhöjda halter av LDL-kolesterol i blodet redan från födseln.
Personer med FH har en mycket kraftigt förhöjd risk att redan i unga år insjukna i kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp och hjärtinfarkt. Om de dessutom har andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ökar risken ytterligare. Hälften av männen har insjuknat i allvarlig kranskärlssjukdom vid 45–50 års ålder och hälften av kvinnorna vid 55–60 års ålder.
FH är en så kallad dominant ärftlig sjukdom, vilket betyder att den ärvs från en sjuk förälder till barnet. Det kallas den heterozygota formen av FH.
Ett barn har 50 procents risk att få FH om någon av dess föräldrar har det. Om båda föräldrarna har FH kan några av barnen drabbas av den mycket sällsynta homozygota formen, som leder till en mycket kraftig kolesterolstegring. De kan då få kranskärlssjukdom redan i 5–10-årsåldern och en hjärtinfarkt för 20-årsåldern. Det drabbar en på miljonen i Sverige.
Det främsta symptomet på FH är kraftigt förhöjda LDL-kolesterolvärden, i regel över 6,5 mmol/L. Men det finns också synliga tecken på FH som brukar visa sig i 25-årsåldern. De kallas för xantom och är utbuktningar eller knölar som uppstår antingen på hälsenorna, knäna eller fingrarna. Gulaktiga prickar eller fläckar runt ögonen kan också vara tecken på FH liksom en gråaktig ring i ytterkanten av ögats iris.
Under senare år har det blivit allt vanligare att diagnosen FH fastställs med ett gentest. När man identifierat en mutation hos en person med FH kan man sedan enklare undersöka nära släktingar genom så kallad kaskadscreening.
Kolesterol skickas ut från levern i form av VLDL, som omvandlas till LDL i cirkulationen. För att kroppens vävnader ska kunna använda sig av kolesterolet har cellerna särskilda receptorer för just LDL. Fungerande LDL-receptorer är avgörande för hur höga LDL-nivåerna är i blodet.
Vid FH har det vanligtvis uppstått en mutation i någon av tre gener, och i den absoluta majoriteten av fallen handlar det om en mutation i genen för LDL-receptorn, vilket innebär att personer med heterozygot FH bara har cirka halva antalet fungerande receptorer på cellernas ytor jämfört med en frisk person. Konsekvensen är att det alltid finns ett överskott av LDL-kolesterol som cirkulerar i blodet och som kan lagras in i blodkärlens väggar.
Behandlingen av FH skiljer sig inte så mycket från den vid annan kolesterolförhöjning. Kombinationen livsstil/medicin är fortfarande viktig, men medicinen har större vikt hos FH-patienter eftersom de inte nödvändigtvis har några andra faktorer som bukfetma, rökning, högt blodtryck, diabetes och stillasittande. En person med FH kan således vara smal, äta bra mat och motionera och ändå ha högt kolesterol.
Läs mer om medicinering och behandling mot högt kolesterol
För personer med den homozygota formen av FH fungerar sällan läkemedel tillfredsställande. De får behandlas med en form av dialys så ofta som varje eller varannan vecka. Vid dialysbehandlingen renas blodet från LDL-partiklar. Man har också i några fall genomfört behandling med levertransplantation och med försök till genterapi.
Det finns en patientförening för personer med FH
Tidigare trodde forskarna att åderförfettningsprocessen drevs av kolesterolet. Senare riktades fokus mot den inflammation som ses vid ateroskleros. I dag vet man att blodfetterna och inflammationsprocessen samspelar vid utvecklingen av åderförfettning.
Forskningen om blodfetter kan delas in i olika områden. Ett område handlar om forskning om fetter, det vill säga i första hand triglycerider och kolesterol. Ett annat område handlar om hur blodfetterna påverkar kärlväggen. Ett tredje har fokus på att bättre förstå hur inflammation, immunitet, kolesterolet och triglyceriderna negativt samverkar för att driva hjärt-kärlsjukdom.
En del forskning rör ärftliga former som familjär hyperkolesterolemi, där en enda gen är trasig, samt former där flera genvarianter samspelar med livsstilen och andra miljörelaterade livsstilsfaktorer. Annan forskning fokuserar på de faktorer som leder till kombinerad hyperlipidemi och till sjukdomar som diabetes, fettlever och kronisk njursjukdom.
Ett intressant forskningsområde rör hur man kan använda olika typer av data från patienter för att skapa en mer precis och individanpassad diagnos, riskbedömning och behandling med hjälp av bland annat artificiell intelligens.
Forskningen kan ske i laboratoriemiljö, där forskarna studerar mekanismerna bakom en sjukdom eller ett tillstånd. Här sker också en kartläggning av genetiken och dess betydelse för sjukdomen.
Forskningen kan också vara baserad på register och kan då vara värdefull för exempelvis utvecklingen av vården av en sjukdom eller för att förebygga återfall.
En fråga som sysselsätter forskarna är om det kan finnas ett alltför lågt kolesterolvärde. Gnagare uppvisar ett värde på omkring 1,0 mmol/L, alltså mycket låga nivåer av VLDL och LDL ‒ långt mycket lägre än människa. Vad säger att vi inte ska sträva efter ännu lägre värden än de som är dagens målvärden? Kanske kommer alla över 40 att rekommenderas behandling med statiner, i förebyggande syfte. Redan i dag säljs statiner i låg dos receptfritt i bland annat Storbritannien.
Kopplingen mellan kolesterol och hjärnan sysselsätter många forskare. Till exempel har det visat sig att höga kolesterolhalter kan bidra till demenssjukdomar som Alzheimer. Forskarna studerar även kopplingen mellan kolesterolomsättningen i cellerna och utvecklingen av cancer, och ifall kolesterolsänkande läkemedel kan ha positiva effekter på cancersjukdomen.
En intressant utmaning för forskarna är att studera undantagen. Det vill säga de som är fullständigt friska trots att de har rubbade blodfetter, äter onyttigt och inte rör sig alls. Vad utmärker dessa individer?
SCAPIS är en stor och unik studie som initierats och i huvudsak finansieras av Hjärt-Lungfonden. Studien är en avancerad klinisk befolkningsstudie som forskarna är övertygade om ska komma att öka kunskapen om mekanismerna bakom sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Med hjälp av data från SCAPIS kartläggs till exempel vilka gener som är inblandade i utvecklingen av ateroskleros och blodfetternas betydelse vid typ 2-diabetes.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Blodfetter
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicin och laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2024-02-08
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Påverkas kolesterolet av vilken typ av fett jag äter? Hur påverkas kolesterolet av rökning? Här får du svar på vanliga frågor om kolesterol.
Vanliga frågor om kolesterol
Hur mycket vet du om kolesterol och hur det påverkar din hälsa? Hur gör man för att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå – så att kroppen får vad den behöver, men så att inget överskott stannar kvar i blodkärlen?
Testa din kunskaper
Risken att drabbas av sjukdom i hjärta eller lunga ökar avsevärt hos dem som använder tobak, stressar mycket, har högt blodtryck och högt kolesterolvärde.
Lär dig mer om riskfaktorer
Omkring 50 000 svenskar har en genetisk defekt som ger höga kolesterolvärden oavsett sund livsstil. En av dessa personer är Camilla Andevall som vid 34 års ålder fick diagnosen FH, familjär hyperkolesterolemi.
Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Tidigare inleddes behandlingen av höga kolesterolvärden med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Om inte det hjälpte satte man in mediciner, men idag är det annorlunda.
Närmare 50 000 svenskar beräknas ha familjär hyperkolesterolemi (FH), en allvarlig ärftlig störning i omsättningen av blodfetter. Men de flesta saknar diagnos.
Plusgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
Swish 90 91 92 7 (ej minnesgåva)
Telefon: 0200-88 24 00
E-post:
Hjärt-Lungfonden
Box 2167
103 14 Stockholm
Telefon: 08-566 24 200
E-post:
Organisationsnummer: 802006-0763
