Jörgen Brink om kollapsen i VM: ”Tur att jag ens kom i mål”

Jörgen Brink står i snön med ett par skidor i handen

Publicerad: 2024-02-08 | Uppdaterad: 2024-02-08

Skidåkaren Jörgen Brink var i sitt livs form när han gick ut i en solklar ledning på VM-stafettens sista sträcka. I loppets sista backe kollapsade han fullständigt och tappade ledningen. Det skulle dröja sex år innan han fick reda på vad det var som hade hänt. 

Namnet Jörgen Brink klingar antagligen bekant för de flesta svenskar som har det minsta intresse för skidsport. Karriären på världsscenen, som inleddes med de första tävlingarna i världscupen 1995 och avslutades 2018, har bjudit på både toppar och dalar. 

– Det jag hoppas svenska folket kommer ihåg mig för är Vasaloppssegrarna 2010, 2011 och 2012, som jag är väldigt stolt över. Sedan skulle jag gissa att de minns mig för en mindre rolig upplevelse, VM-stafetten 2003 i Val di Fiemme. Där blev det väldigt stor dramatik i sista backen och vi tappade ett guld, säger Jörgen Brink. 

Sverige en huvudfavorit 

Sverige hade inte vunnit stafettguld i VM på 14 år, men nu pekade det mesta på att väntan var över. Alla fyra svenska åkarna var i god form och det fanns förväntan i luften, både på plats i Val di Fiemme och i de svenska tv-sofforna. Jörgen Brink, som gjorde sin första mästerskapsstafett på seniornivå, skulle ta den sista sträckan. Ett stort ansvar för en ung åkare, men han hade vunnit sin första världscupsseger precis innan VM och kände sig stark.  

– Jag kände mig väldigt fokuserad den här morgonen – nervöst fokuserad, berättar Jörgen. 

Det svenska laget överträffade till och med förväntningarna under de första tre sträckorna. När Per Elofsson kom in för att skicka ut Jörgen Brink på den sista sträckan gjorde han det med en ledning på drygt 20 sekunder, före Tyskland och Norge. Även om ett par av världens bästa skidåkare låg bakom och jagade var avståndet stort – och det minskade inte. I slutet av den sista sträckan delade publiken på plats och hemma i tv-soffan känslan av att det här kunde gå vägen och att den svenska truppen skulle vinna guld.  

– Skidorna och kroppen kändes bra. Jag höll min plan och tekniken flöt på. Jag kände att det här kan jag ro i hamn, säger Jörgen.

”Kunde inte kontrollera rörelserna” 

Allt gick väldigt bra fram till sista backen, en förhållandevis lång stigning, och vid sista krönet kände Jörgen att det hände något i kroppen.  

– Jag tog mig över krönet men jag hade noll återhämtning. Från toppen och ner var det nästan bara utför. Det var i den backen jag såg att norrmannen och tysken passerade mig där jag stod still och inte kunde kontrollera mina rörelser. I efterhand skulle jag säga att det var nästan tur att jag ens kom i mål. Det var en hemsk upplevelse, man får lite lätt panik när man känner att man inte har kontroll på vad som händer med kroppen, berättar Jörgen Brink. 

Berodde på ett hjärtfel 

Jörgen tog sig till slut över mållinjen som trea, men händelsen punkterade de svenska drömmarna om ett VM-guld. Efteråt fick Jörgen Brink motta hårda ord, både i pressen och bland folk han träffade. Det märks fortfarande, drygt 20 år senare, att han tycker att det är jobbigt att prata om det.  

– Det var först sex år senare det blev helt fastställt att det berodde på ett hjärtfel som gör att impulsen går runt hjärtat och gör att det inte fylls med blod. Det gör att jag inte får rätt syresättning i kroppen och i samband med att man ska prestera på toppnivå är det ingen bra kombination. Jag får de här hjärtrusningarna, blir helt mjölksyrafylld och kan inte ta mig framåt. 

Det var först sex år senare det blev helt fastställt att det berodde på ett hjärtfel.

Mats Börjesson, kardiolog och professor i idrottsfysiologi förklarar att man rent allmänt kan drabbas av flera typer av snabb och ojämn hjärtrytm som uppkommer plötsligt. Det kan bero på att de elektriska impulserna i hjärtat störs och gör att de hjärtslag som vanligtvis går i en jämn takt hamnar i otakt. Slagen blir då ojämna och snabba, vilket kallas förmaksflimmer. En annan orsak är att en ”extra nervbana” mellan förmak och kammare skapar en snabb hjärtrytm.  

– Fysiologiskt blir det som att köra på femman i omkörningsfil på motorvägen och växla ner till fyran. Det bromsar och gör att det inte blir samma effekt som om hjärtat slår synkront och i takt. Detta kan det förklara precis det Jörgen Brink beskriver i intervjun. Han ledde loppet och helt plötsligt var det som att växla ner och de andra kör om honom, förklarar han. 

Ett vanligt problem 

Mats Börjesson berättar att förmaksflimmer är ett vanligt problem och att de allra flesta som drabbas inte är elitidrottare. Bland den del av befolkningen som är över 50 år är även hjärtat äldre och den här typen av problem allt vanligare.  

– En stor anledning till att man vill undvika att få förmaksflimmer är att risken för att få en stroke ökar då. Det forskas mycket på detta område, inte minst i Sverige. Det allra bästa skulle vara om man lyckades ta fram en medicin som biverkningsfritt stabiliserar hjärtrytmen, men detta är mycket svårt då orsaken hos idrottare är ökningen av hjärtstorlek som följer av långvarig träning.

Vill du också att forskningen ska ta fram nya behandlingar mot förmaksflimmer?

Stöd i så fall forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du kan och vill bidra med.

Ditt mobilnummer

Ikon av ett hjärta som symboliserar medlem

Visste du att?

  • Du kan få upp till 3 000 kr i skattereduktion för dina gåvor till Hjärt-Lungfonden. 

  • H.K.H. Prins Daniel är hedersordförande i Hjärt-Lungfondens styrelse.

  • Hjärt-Lungfonden finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.