Så arbetar vi med påverkan och matvanor
Det måste bli lättare att äta hälsosamt.
Varför
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel hjärt-kärlsjukdom.
Illustration för hälsosamma matvanor från Preventionsrapporten 2024
Trots all vetenskaplig evidens kring vikten av att äta hälsosamt, rapporterar återkommande siffror oberoende av varandra om hur ohälsosamt vi äter: Alltför mycket salt och socker, fel sorts fett och alltför lite frukt, grönt, fullkorn och fisk.
Vår matmiljö, alltså den sociala och fysiska miljö vi lever i, påverkar både hur vi förhåller oss till och konsumerar mat, Folkhälsomyndigheten – Matmiljöns betydelse för vår hälsa. De studier och undersökningar som finns visar bland annat att politiska åtgärder behövs för att bättre skydda barn från dåliga matvanor som en konsekvens av reklam för ohälsosamma livsmedel i barnens omgivning.
Vad vi vill
Vårt mål och uppmaning till regeringen – ta fram en handlingsplan för hälsosamma och hållbara matvanor.
Handlingsplanen bör innehålla åtgärder som:
Att säkerställa en säker och stabil förs örjning av hälsosam mat som också värnar planeten. Mot bakgrund av NNR 2023 som på vetenskaplig grund tar hänsyn till både hälsa och klimat, bör lantbruket ges chansen att utveckla produktionen av växtbaserade livsmedel och av mindre mängd, men bättre, kött.
Att begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn.
Att Livsmedelsverket får i uppdrag att genomföra ett saltsänkningsprogram.
Att skatter och subventioner används som styrmedel för att främja bra matvanor.
Att Livsmedelsverket får i uppdrag att skala upp arbetet med märkning av hälsosam och ohälsosam mat, till exempel Nyckelhålet.
Att införa upphandlingsregler för försäljning av mat i skattefinansierade lokaler som tex idrottshallar och bibliotek.
Att hälso- och sjukvården får en tydligare roll i arbetet med att förbättra matvanorna via de nationella riktlinjerna.
Att hälsosamtal införs i alla regioner.
Att genomföra kunskapshöjande aktiviteter för hälso- och sjukvårdpersonal, yrkesverksamma inom matområdet, politiker och beslutsfattare.
