Var med och skapa nästa stora genombrottStöd forskningen som räddar liv.

Hjärt-Lungfonden firade 110 års-jubileum under 2014. Redan 1904 startade kampen mot tuberkulos och sedan dess har forskningen hjälpt oss nå många viktiga milstolpar som gör skillnad för hjärt- och lungsjuka varje dag. Tack vare gåvor från svenska folket har forskningen räddat och förlängt tusentals liv. Den som drabbas av hjärtsjukdom idag lever i genomsnitt 12-15 år längre än för bara trettio år sedan. Nu siktar vi mot nästa stora genombrott...

Läs mer

Tillsammans fortsätter vi kampen mot hjärt- och lungsjukdom

Upptäck vår gemensamma historia

SCAPIS – en världsunik nationell kunskapskälla

Se filmen om nästa stora genombrott för forskningen.

Hjärt-Lungfonden driver den vetenskapliga studien SCAPIS i samarbete med universitetssjukhus i Sverige. Projektet ger fantastiska möjligheter för nya forskningsgenombrott – att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom .

Var med och skapa nästa genombrott! Ge din jubileumsgåva här.

1904: Hjärt-Lungfonden bildas

1904: Hjärt-Lungfonden bildas

År 1904 bildades Svenska nationalföreningen mot tuberkulos som senare bytte namn till Hjärt- Lungfonden. Målet var då att bekämpa dåtidens stora folksjukdom tuberkulos genom att bland annat informera om hygien. Den första insamlingen då man sålde julmärken för 2 öre styck inbringade 117 000 kronor. Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

 

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen idag. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Forskningen idag handlar om att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Första insamlingen i kampen mot tuberkulos

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge en jubileumsgåva. Tillsammans räddar vi liv!

1905: Spridningen av tbc hejdas

1905: Spridningen av tbc hejdas

År 1905 startade Svenska nationalföreningen mot tuberkulos den första dispensären. Det var en form av vårdcentral som spårade lungsjuka familjer och undervisade folk i hygien för att hindra smittspridningen. Mottot var: "Renlighet och frisk luft är fiender till lungsoten". Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen idag. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Forskningen idag handlar om att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Hjärt-Lungfonden utbildade i hygien för att hindra tbc-smittan

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärtsjukdom kostar 6 500 kronor per person och år

Hjärtsjukdom kostar 6 500 kronor per person och år

Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. Under bara ett år kostar sjukdomarna samhället 61,5 miljarder kronor enligt en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

I beräkningarna ingår kostnader för sjukvård och sjukskrivningar för både den drabbade och för nära anhörig. Genom att satsa på mer forskning går det att minska både lidande och samhällskostnader.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”

”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”

I juli 2006 besökte jag vårdcentralen för rutinkontroll av blodtrycket och pulsen. Distriktssköterskan var inte nöjd med resultatet och kallade på en läkare. Läkaren kallade på en taxi som skjutsade mig till Danderyds sjukhus. Där fick jag reda på att jag dagen därpå skulle få en pacemaker inopererad i min kropp.

Sjuksköterskan som rullade in mig till operationsrummet ögnade igenom mina papper och upptäckte att det var min födelsedag.

– Jajamensan, sa jag. I dag fyller jag 81 år, och nu ska ni ge mig en pacemaker i födelsedagspresent så att jag ska få vara med om fler födelsedagar.

Jag fick en lokalbedövning där pacemakern skulle placeras, och sedan stoppade de in apparaten i mitt bröst. Stämningen under operationen var vänlig och vi samtalade hela tiden. Några timmar efter operationen kunde jag lämna sjukhuset.

Nu har pacemakern tickat på i sju år och gjort det möjligt för mig att leva livet fullt ut. Om ett par år ska den bytas ut, eftersom batteriet inte räcker i evighet. Pacemakern har blivit som en vän. Jag klappar på den ibland och säger ”Hej kompis”. När jag vill önska någon medmänniska lycka till hänvisar jag inte längre till mitt hjärta. Jag säger: ”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”.

Forskningen räddar liv

Över en miljon människor i världen har fått ett bättre liv via pacemakern som uppfanns 1958 av en svensk läkare och uppfinnare. Idag väger den bara 14 gram och opereras in under lokalbedövning. Dagens forskning inom thoraxkirurgin handlar om att minska komplikationer såsom blödning och hjärtsvikt, att förbättra klaffproteser och att utveckla implanterbara mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att samla mer kunskaper om vilka patienter som gynnas mest av kirurgi.

Sören fick nytt liv med hjälp av pacemakern.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1906: Sveriges första EKG-registrering

1906: Sveriges första EKG-registrering

År 1906 gjordes den första EKG-registreringen i Sverige. Det var en läkare i Uppsala som genomförde den första undersökningen då man kunde se en patients hjärtrytm och få den utskriven som en kurva på ett papper. Genom att studera avvikelser i avstånden mellan olika punkter på kurvan kunde man avgöra om personen led av någon form av hjärtproblem.

Forskningen räddar liv

EKG är ett av de viktigaste verktygen för att ställa diagnoser om hjärtsjukdomar. Forskningen kring EKG fortsätter och förfinas hela tiden. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att hitta nya diagnostiska verktyg för att hitta de som är i riskzonen för att utveckla hjärt- kärlsjukdom.

Revolution för säkrare hjärtdiagnoser

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärt-Lungfonden finansierar löpande cirka 250 forskningsprojekt

Hjärt-Lungfonden finansierar löpande cirka 250 forskningsprojekt

Tillsammans räddar vi liv, och det gör vi med hjälp av den enastående forskning som bedrivs i Sverige idag. Tack vare alla gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärt-Lungfonden finansiera cirka 250 forskningsprojekt. Forskning som kommer till klinisk nytta prioriteras. Det betyder att forskningen snabbt ska kunna omsättas i sjukvården och komma patienter till del.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Jag bär med mig bilderna efter 50 år"

"Jag bär med mig bilderna efter 50 år"

I juni 1961 hade jag avslutat kurserna i invärtes medicin och kirurgi och blev erbjuden ett vikariat som underläkare på Hällnäs sanatorium i Västerbotten. Där öppnades en ny värld 
för mig.

Bilden föreställer överläkaren Lars-Erik Warfvinge som vänligt tog emot mig som den totalt orutinerade vikarien jag var.

Jag minns att jag upplevde Lars-Eriks kunskaper som avgrundsdjupa. Han verkade känna varje patient in i minsta detalj. När man promenerade med honom i trakten kunde han tala om namn och hemby på alla patienter vi mötte och dessutom berätta exakt var i lungan just den patientens sjukdom satt. Men mest minns jag tuberkulospatienterna. Många var gamla och hade legat på sanatoriet i flera år, men det fanns också unga människor. Rummen längst bort i korridoren på avdelningarna användes som isoleringsrum. Jag har senare förstått att patienterna betraktade det som dödens väntrum, därifrån kom man inte levande. 

En natt kallades jag dit av sjuksköterskan. En ung pojke, yngre än jag själv, hade fått en stor blödning från lungorna. Jag sprang genom de svagt upplysta långa korridorerna och kom in i hans rum. Han låg blek och nerblodad i sin säng. I mitt minne var hela golvet också täckt av blod. Han dog inför mina ögon utan att jag kunde göra något för att hjälpa honom. Den bilden bär jag med mig fortfarande idag, över 50 år senare.

De första stapplande stegen på läkarbanan sommaren 1961 har lämnat minnen som varar än och har gjort att sanatorievärlden och tuberkulossjukdomen alltid intresserat mig även om jag sen valde en annan bana.

Forskningen räddar liv

Idag är Hjärt-Lungfondens vision att besegra hjärt- och lungsjukdom precis som vi en gång besegrade tuberkulosen i Sverige. Samtidigt stödjer vi ett stort projekt för att behandla multiresistent tuberkulos, som fortfarande drabbar omkring nio miljoner människor varje år, och skördar 1,5 miljoner liv runtom i världen.

Bo arbetade som underläkare på Hällnäs sanatorium.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1921: Vaccin mot tuberkulos

1921: Vaccin mot tuberkulos

År 1921 lyckades två franska forskare framställa det första vaccinet mot tuberkulos. Det fick förkortningen BCG och kunde förhindra spridningen av tbc som då var en allvarlig folksjukdom. Efter andra världskriget startade man massvaccinering och lyckades förhindra en stor del av smittspridningen. Hjärt-Lungfonden startade sin historia som Nationalföreningen mot tuberkulos. Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Det viktigaste för dagens forskning är att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Viktig upptäckt hejdade smittspridningen

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Har du också en historia att berätta?

Har du också en historia att berätta?

Har du foton, tidningsurklipp eller annat intressant material som visar hur vården eller forskningen såg ut förr? Eller har du en berättelse kopplad till våra sjukdomar att dela med dig av? Kanske har du själv eller en släkting drabbats av hjärt-kärlsjukdom? Hur gick det till och vad hände sen? Vi är nyfikna på era berättelser!

Vi efterlyser bilder och minnen - både ljusa och mörka som är kopplade till sjukdom och forskning om de sjukdomar som vi arbetar med.

Skicka ditt bidrag till oss via post eller mejl. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter. 

Mejla till: viminns@hjart-lungfonden.se

eller skriv ner ditt minne och posta till:
”Vi minns”
Hjärt-Lungfonden
Box 5413
114 84 Stockholm

Ett urval av era berättelser kommer publiceras på denna sida. 

Dela med dig av din berättelse.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1935: Första blodförtunnande läkemedlet

1935: Första blodförtunnande läkemedlet

En svensk forskare vid namn Erik Jorpes lade grunden för det första blodförtunnande läkemedlet. Genom att rena ett ämne som kallas heparin kunde man hindra blodet från att koagulera och därmed förhindra blodproppar vid hjärtinfarkter och förmaksflimmer.

Forskningen räddar liv

Heparin var en viktig milstolpe för behandlingen av hjärtsjuka och används fortfarande över hela världen vid bland annat hjärtinfarkt, förmaksflimmer och vid bypassoperationer. Forskningen tyder också på att heparin framöver kan användas för att förbättra lungfunktionen hos personer med lungsjukdomar eller astma.

Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att hitta nya effektiva läkemedel och behandlingar för personer med hjärt-kärlsjukdomar.

Heparinet blev en milstolpe för behandling vid hjärt-kärlsjukdom

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Caspian opererades bara fyra dagar gammal

Caspian opererades bara fyra dagar gammal

I mars 2011 föddes lilla Caspian. Det var Sarah-Idas första barn och allt verkade helt normalt och bra till en början. Efter några timmar började Caspians pappa känna att något inte stämde. Sonen började bli blå och det var något med andningen. Först var det ingen annan som reagerade men när man till slut kollade syresättningen förstod personalen också att något var fel. En läkare som undersökte Caspian hörde blåsljud på hjärtat och kallade på en överläkare som kastade sig iväg i ilfart i en ambulans till Astrid Lindgrens barnsjukhus med den bara några timmar gamla pojken.

– Det blev sådant tumult och det beslutades om att Caspian behövde flygas till Lund för operation. När han var bara fyra dagar gammal opererades han. Vi bara grät, men operationen gick bra.

Fyra månader senare opererades Caspian igen.

– Det var en helt annan resa. Då visste vi att det hade gått bra första gången. Min man fällde någon tår innan operationen men jag sa åt honom att det gick ju så bra förra gången så det finns ingen anledning att gråta nu. Då slutade han.

Idag är Caspian som vilken pigg treåring som helst. Kroppen har tagit hand om det jättebra och han har inga men, men någon gång senast tonåren när han har växt klart kommer han att behöva opereras igen.

– Det känns tryggt att det är så många som klarar sig. Sjukvården har kommit så långt med ny teknik idag och det kommer nya saker hela tiden. Om det gick så här bra nu, vad kommer de inte kunna göra då när han är femton? Caspian har ett eget insamlingshjärta hos Hjärt-Lungfonden där vi samlar in pengar till forskningen.

Forskningen räddar liv

Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Tack vare forskningen har andelen hjärtbarn som räddas till livet ökat de senaste 50 åren. Många hjärtebarn opereras redan när de är nyfödda när hjärtat inte är mycket större än en valnöt. Det är viktigt att hjärtfelen upptäcks i tid för att öka chanserna till överlevnad. Hjärt-Lungfondens mål är att inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel.

Ett allvarligt hjärtfel upptäcktes vid födseln

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärtsjukdom kostar 61,5 miljarder per år

Hjärtsjukdom kostar 61,5 miljarder per år

Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. Under bara ett år kostar sjukdomarna samhället 61,5 miljarder kronor enligt en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. I beräkningarna ingår kostnader för sjukvård och sjukskrivningar för både den drabbade och för nära anhörig. Genom att satsa på mer forskning går det att minska både lidande och samhällskostnader.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Den värsta sjukdomen man kan tänka sig"

"Den värsta sjukdomen man kan tänka sig"

Jag är från England och växte upp i en industriell stad under 1940- och 50-talet. Luften där var inte alls bra och jag tror att det är en förklaring till att mamma och pappa drabbades av sina sjukdomar.

När min pappa var ung jobbade han som målarassistent och fick bränna bort färgrester. Tänk att han andades in allt detta. Både mamma och pappa rökte också. Så dumt!

Sjukdomen började smyga sig på när min mamma var i 60-årsåldern. Först fick hon svårt att gå och trodde att det hade med hennes onda ben att göra men det visade sig att hon hade hjärtinsufficiens och KOL. Jag var hemma hos min mamma sex veckor när hon mådde som sämst. Hon behövde syrgasmaskin dygnet runt och hade ingen ork att göra något alls. Min syster sa hon hallucinerade mycket och skrek mitt i natten och hade svårt att andas trots att hon hade syrgasmaskinen. I december 2002 dog hon i den värsta sjukdomen man kan tänka sig. Tänk dig att kvävas till döds.

Pappa fick också problem med andningen och kunde inte gå för länge utan att stanna. Läkarna skrev ut astmamediciner men det hjälpte inte så mycket. Han gick ner massor i vikt och blev bara en skugga av den han hade varit. Bara ett år efter att min mamma gick bort dog även han.

Det är plågsamt att minnas fast det var så länge sedan. Jag har också lite problem med mina lungor och undrar ibland om det är ärftligt eller om det beror på staden där jag växte upp.

Forskningen räddar liv

KOL är en av våra största folksjukdomar. Varje år dör omkring 3000 svenskar i sjukdomen och cirka 150 000 personer beräknas ha så svår KOL att medicinsk behandling behövs. Idag går KOL inte att bota. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, kommer att ge oss större förståelse om varför vissa drabbas värre än andra och hur KOL samverkar med andra sjukdomar.

Jeans föräldrar drabbades av lungsjukdomen KOL

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1942: Skärmbildsbussar i kampen mot tbc

1942: Skärmbildsbussar i kampen mot tbc

Hjärt-Lungfonden startade sin historia som Nationalföreningen mot tuberkulos år 1904. Genom information och undersökningar kämpade föreningen för att stoppa spridningen av tbc som var dåtidens största folksjukdom. Den första skärmbildsbussen köptes in år 1942. Den utrustades med kunnig sjukvårdspersonal och röntgenutrustning och körde runt i landet för att undersöka befolkningen med syfte att upptäcka tuberkulosen i ett tidigt stadium. Mellan åren 1942-1947 genomfördes tre miljoner undersökningar. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Det viktigaste för dagens forskning är att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Miljoner svenskar undersöktes för tbc

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Under resans gång har vi uppnått mycket. Forskningen har fram till idag räddat över 150 000 liv och sparat miljarder kronor åt samhället. Allt detta tack vare den forskning som svenska folket har gett sitt stöd till. Att vi är stolta över det som har varit betyder inte att vi är nöjda, vi blickar framåt.

Nästa milstolpe är mycket konkret och genombrottet kommer i närtid. Tack vare SCAPIS, en världsunik kunskapsbank som vi bygger upp på Sveriges sex universitetssjukhus, får forskarna ett unikt material att arbeta med.

Målet är att man med ett enkelt blodprov ska kunna se vem som kommer drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Med de kunskaperna kan man skräddarsy behandling så att riskpersonerna slipper att drabbas.

För att ta nästa steg behövs mer pengar till forskningen. Tiotusentals givare ger redan generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ge en jubileumsgåva och var med och skapa nästa stora genombrott. Tillsammans räddar vi liv!

Skicka länk till denna artikel

 (frivilligt) Skicka

Din länk har skickats!

Stäng