Var med och skapa nästa stora genombrottStöd forskningen som räddar liv.

Hjärt-Lungfonden firade 110 års-jubileum under 2014. Redan 1904 startade kampen mot tuberkulos och sedan dess har forskningen hjälpt oss nå många viktiga milstolpar som gör skillnad för hjärt- och lungsjuka varje dag. Tack vare gåvor från svenska folket har forskningen räddat och förlängt tusentals liv. Den som drabbas av hjärtsjukdom idag lever i genomsnitt 12-15 år längre än för bara trettio år sedan. Nu siktar vi mot nästa stora genombrott...

Läs mer

Tillsammans fortsätter vi kampen mot hjärt- och lungsjukdom

Upptäck vår gemensamma historia

"Jag har fått gåvan, ett nytt liv"

"Jag har fått gåvan, ett nytt liv"

Mitt ena liv tog slut i juni 1988 då jag fick beskedet att jag hade ca tio månader kvar att leva om jag inte fick nya organ.

Ena stunden var jag en tjej som älskade mitt jobb och livet och hade aldrig någonsin tänkt tanken att jag var sjuk trots att jag var väldigt andfådd och trött. I min enfald trodde jag att det berodde på att jag var otränad, men en dag vände ett EKG på vårdcentralen upp och ner på hela mitt liv. Jag fick veta att jag bara hade ett knappt år kvar att leva om jag inte fick nya organ. Då visste jag absolut inget om transplantationer och vad det innebar.

På hösten 1988 blev jag sämre och fick åka till Harefield i London för att träffa läkaren, professor Jacobi, som skulle utföra min operation. Hans första fråga var om han fick ge mitt hjärta till en annan patient om jag hade turen att få organ i tid. ”Självklart!”, sa jag. Tänk så fantastiskt att kunna få gåvan att få livet tillbaka och också kunna ge det till någon annan.

Jag hade tur och behövde bara vänta sex månader. Det var inte lätt men jag trodde aldrig att jag skulle dö och jag hade bestämt mig för att kämpa. Jag ville inte dö i England. Jag ville hem.

Min operation gick fint och jag är så tacksam för att pojken som jag fick mina organ av hade tagit ställning att donera. Även mannen som fick mitt hjärta klarade sig och vi träffades mycket både före och efter operationen. Hur många får vara med om miraklet att lyssna på sitt hjärta i en annans kropp?

För tio år sedan fick jag också en ny njure av min man eftersom mina hade tagit slut av alla mediciner. Mitt liv är så bra och jag har upplevt så mycket. Min förhoppning är att jag med den här berättelsen kan ge lite hopp och styrka till alla som väntar på att få livet tillbaka.

Forskningen räddar liv

Den första transplantationen av hjärta och lungor gjordes 1990 i Sverige. Dagens forskning inom thoraxkirurgin handlar om att minska komplikationer såsom blödning och hjärtsvikt, att förbättra klaffproteser och att utveckla implanterbara mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Forskningsprojektet SCAPIS, som leds av Hjärt-Lungfonden, har som mål att samla mer kunskaper om vilka patienter som gynnas mest av kirurgi.

Susanne fick nytt hjärta och lungor och gav sitt hjärta till en annan.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

2003: Trombolys-behandling räddar liv vid blodpropp

2003: Trombolys-behandling räddar liv vid blodpropp

År 2003 börjar en propplösande behandling, så kallad trombolys, att införas vid blodpropp i hjärnan. Behandlingen visar sig kraftigt minska risken för funktionsnedsättningar och död. Medicinen ges intravenöst, det vill säga som dropp i armen, under en timmes tid och det är viktigt att behandlingen ges inom de närmsta timmarna efter att personen insjuknat.

Trombolys ges i dag till omkring tolv procent av dem som söker akut vård för stroke i Sverige. De europeiska riktlinjerna för läkemedelsanvändning säger att trombolys inte bör ges till personer som får blodförtunnande medel, vilket bidrar till att så få får behandlingen. En ny studie som Hjärt-Lungfonden stöder visar att riskerna är överskattade och att fler skulle kunna klara sig undan svåra funktionsnedsättningar efter en stroke.

Fler kan få trombolys

Studien bygger på uppgifter från SITS-registret, med uppgifter om över 100 000 personer som behandlats för stroke och resultaten visar att personer som får stroke på grund av för svag effekt av blodförtunnande läkemedel inte får fler allvarliga biverkningar av propplösande behandling jämfört med andra strokepatienter.

Svenska läkare skulle med stöd av studien kunna börja ge propplösande medicin till fler som söker akut vård för stroke redan i dag. Om de europeiska läkemedelsriktlinjerna skulle ändras, kan läkare i fler europeiska länder följa efter.

Forskningen räddar liv

I framtiden kan ett enkelt blodprov på vårdcentralen avslöja om du är i riskzonen att få blodpropp eller stroke. Forskningsprojektet SCAPIS, som leds av Hjärt-Lungfonden, har som mål att hitta nya effektiva läkemedel och behandlingar för personer med hjärt-kärlsjukdomar. Inom projektet genomgår 30 000 personer noggranna läkarundersökningar och resultaten blir en världsunik kunskapsbank som kan användas för att spåra riskmarkörer och förebygga sjukdom.

Propplösande behandling ger effekt

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

En man som får hjärtinfarkt får idag 12 extra levnadsår

En man som får hjärtinfarkt får idag 12 extra levnadsår

Tack vare framsteg inom den medicinska forskningen lever hjärtsjuka personer betydligt längre idag jämfört med för 30 år sedan. Många 65-åriga män som skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt 1980, överlever idag och kan förvänta sig minst tolv extra levnadsår. För kvinnor är den motsvarande vinsten 14 extra levnadsår. Forskningen har bidragit till bättre behandling och bättre läkemedel. Dessutom lever människor mer hälsosamt. Uppgifterna kommer från beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

SCAPIS – en världsunik nationell kunskapskälla

Se filmen om nästa stora genombrott för forskningen.

Hjärt-Lungfonden driver den vetenskapliga studien SCAPIS i samarbete med universitetssjukhus i Sverige. Projektet ger fantastiska möjligheter för nya forskningsgenombrott – att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom .

Var med och skapa nästa genombrott! Ge din jubileumsgåva här.

1904: Hjärt-Lungfonden bildas

1904: Hjärt-Lungfonden bildas

År 1904 bildades Svenska nationalföreningen mot tuberkulos som senare bytte namn till Hjärt- Lungfonden. Målet var då att bekämpa dåtidens stora folksjukdom tuberkulos genom att bland annat informera om hygien. Den första insamlingen då man sålde julmärken för 2 öre styck inbringade 117 000 kronor. Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

 

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen idag. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Forskningen idag handlar om att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Första insamlingen i kampen mot tuberkulos

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge en jubileumsgåva. Tillsammans räddar vi liv!

”Jag förstod inte hur allvarligt det var”

”Jag förstod inte hur allvarligt det var”

År 1954 tog Inga-Britt realexamen och tänkte läsa till lärare, men det blev inte som hon hade planerat. I januari året efter blev hon sjuk i en svår förkylning. När hon inte blev bättre insisterade hennes pappa på att hon skulle få röntga lungorna. På Östersunds lasarett konstaterade man att hon hade tuberkulos.
– Jag blev omedelbart inlagd på Sollidens sanatorium i Östersund och förstod själv nog inte hur allvarligt det var, eftersom jag bara var sjutton år, men familjen blev naturligtvis oroliga. Alla i familjen blev undersökta, men jag var den enda som drabbats. Hur eller varför vet vi inte än idag.

Behandlingen startade med PAS, en antibiotika som liknade chokladbrunt strössel och smakade illa och Streptomycin i sprutform.  Man undersökte också luftrören, och gjorde ett nervsnitt på halsen för att lungan skulle sjunka ihop. När Inga-Britt inte blev bättre beslöt man att hon skulle opereras. I september flyttades hon till Örnsköldsviks sjukhus, där ett internationellt läkarlag skulle genomföra lungoperationer.

 -Jag kommer ihåg chefskirurgen doktor Jansson och en kinesisk narkosläkare doktor Chen samt en mycket snygg och charmerande spanjor doktor Andrez.  Vad han gjorde kommer jag inte ihåg, men jag blev charmad av honom. De opererade bort hela vänster lunga. Den högra var lyckligtvis inte drabbad. Allt gick bra och i mitten av oktober fick jag åka tillbaka till Östersund och Solliden. 

Under fem års tid gjordes kontroller och så småningom blev Inga-Britt friskförklarad.

-Det var underbart! Jag har klarat mig utmärkt med bara en lunga och hoppas få göra det i många år till.

 Inga-Britt har många minnen av läkarna och patienterna på Sollidens sanatorium. Favoritläkaren var doktor Bernhards, som själv hade haft tuberkulos, men nu arbetade för att hjälpa andra drabbade. En del patienter hade varit sjuka flera gånger och var där för sitt andra eller tredje besök.  Det var både män och kvinnor som patienter och de låg på olika avdelningar, med låsta dörrar emellan. Trots det förekom en hel del romanser.

-Jag fick många goda vänner på Solliden och har bara fina minnen därifrån. Nu har jag läst att tuberkulosen börjar komma tillbaka mer och mer även i Sverige. Jag hoppas innerligt att läkarvetenskapen går framåt och att man hittar bra läkemedel mot sjukdomen.

Forskningen räddar liv

Idag är Hjärt-Lungfondens vision att besegra hjärt- och lungsjukdom precis som vi en gång besegrade tuberkulosen i Sverige. Samtidigt stödjer vi ett stort projekt för att behandla multiresistent tuberkulos, som fortfarande drabbar omkring nio miljoner människor varje år, och skördar 1,5 miljoner liv runtom i världen.

Ing-Britt drabbades av tuberkulos

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Kunde jag ha gjort annorlunda?"

"Kunde jag ha gjort annorlunda?"

I september 1993, bara 50 år gammal, dog Eriks pappa av en hjärtinfarkt. Erik som då var 19 år hittade honom livlös på golvet hemma.

Det var en fredag som Eriks pappa kom hem från sitt jobb som överläkare i Eskilstuna. Han veckopendlade och Erik var extra glad att det var fredag så att han skulle få lite tid med sin pappa. 

– Vi pratade lite som vanligt om hur veckan varit. Han klagade på att han hade börjat få väldigt ont i ryggen under den sista biten på väg hem. Han vill lägga sig ner i sängen en stund och bad mig ge honom några värktabletter. Det var det sista jag hörde honom säga.

Erik gick ner till undervåningen en kort stund och när han gick upp igen och såg sin pappa ligga på golvet förstod han direkt att något var väldigt fel.

– Jag har aldrig fått sådan panik som jag fick då. Att ringa 90 000 och att göra hjärt-lungräddning på sin egen pappa är ingenting man ens önskar sin värsta fiende. Jag har sett den bilden av min pappa livlös på golvet varje dag i mitt huvud i 20 års tid och jag vet inte hur många gånger jag funderat på om jag kunde gjort något annorlunda.

Läkarna sa att hans hjärtinfarkt var lika stor som en handflata och att han förmodligen dog i fallet och redan var död när Erik hittade honom. Men det var inte till så stor tröst.

– Jag saknar honom något så fruktansvärt och hoppas att han har det bra där han är nu. Han var den bästa pappa man kan tänka sig och jag hoppas att jag är en lika bra far själv. Mina döttrar Myra och Viola undrar ibland var farfar är någonstans och vi säger att han är en ängel som tittar ner på oss. Jag kommer aldrig någonsin att glömma honom.

Forskningen räddar liv

30 000 människor i Sverige drabbas av hjärtinfarkt varje år. Med forskningens hjälp kan vi i framtiden förutse vem som riskerar att drabbas och förebygga lidande och död. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, har som mål att hitta nya effektiva läkemedel och behandlingar för personer som drabbas. 

Eriks pappa fick en hjärtinfarkt.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1905: Spridningen av tbc hejdas

1905: Spridningen av tbc hejdas

År 1905 startade Svenska nationalföreningen mot tuberkulos den första dispensären. Det var en form av vårdcentral som spårade lungsjuka familjer och undervisade folk i hygien för att hindra smittspridningen. Mottot var: "Renlighet och frisk luft är fiender till lungsoten". Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen idag. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Forskningen idag handlar om att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Hjärt-Lungfonden utbildade i hygien för att hindra tbc-smittan

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärtsjukdom kostar 6 500 kronor per person och år

Hjärtsjukdom kostar 6 500 kronor per person och år

Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. Under bara ett år kostar sjukdomarna samhället 61,5 miljarder kronor enligt en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

I beräkningarna ingår kostnader för sjukvård och sjukskrivningar för både den drabbade och för nära anhörig. Genom att satsa på mer forskning går det att minska både lidande och samhällskostnader.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”

”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”

I juli 2006 besökte jag vårdcentralen för rutinkontroll av blodtrycket och pulsen. Distriktssköterskan var inte nöjd med resultatet och kallade på en läkare. Läkaren kallade på en taxi som skjutsade mig till Danderyds sjukhus. Där fick jag reda på att jag dagen därpå skulle få en pacemaker inopererad i min kropp.

Sjuksköterskan som rullade in mig till operationsrummet ögnade igenom mina papper och upptäckte att det var min födelsedag.

– Jajamensan, sa jag. I dag fyller jag 81 år, och nu ska ni ge mig en pacemaker i födelsedagspresent så att jag ska få vara med om fler födelsedagar.

Jag fick en lokalbedövning där pacemakern skulle placeras, och sedan stoppade de in apparaten i mitt bröst. Stämningen under operationen var vänlig och vi samtalade hela tiden. Några timmar efter operationen kunde jag lämna sjukhuset.

Nu har pacemakern tickat på i sju år och gjort det möjligt för mig att leva livet fullt ut. Om ett par år ska den bytas ut, eftersom batteriet inte räcker i evighet. Pacemakern har blivit som en vän. Jag klappar på den ibland och säger ”Hej kompis”. När jag vill önska någon medmänniska lycka till hänvisar jag inte längre till mitt hjärta. Jag säger: ”Allt gott önskar jag dig av hela min pacemaker”.

Forskningen räddar liv

Över en miljon människor i världen har fått ett bättre liv via pacemakern som uppfanns 1958 av en svensk läkare och uppfinnare. Idag väger den bara 14 gram och opereras in under lokalbedövning. Dagens forskning inom thoraxkirurgin handlar om att minska komplikationer såsom blödning och hjärtsvikt, att förbättra klaffproteser och att utveckla implanterbara mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att samla mer kunskaper om vilka patienter som gynnas mest av kirurgi.

Sören fick nytt liv med hjälp av pacemakern.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1906: Sveriges första EKG-registrering

1906: Sveriges första EKG-registrering

År 1906 gjordes den första EKG-registreringen i Sverige. Det var en läkare i Uppsala som genomförde den första undersökningen då man kunde se en patients hjärtrytm och få den utskriven som en kurva på ett papper. Genom att studera avvikelser i avstånden mellan olika punkter på kurvan kunde man avgöra om personen led av någon form av hjärtproblem.

Forskningen räddar liv

EKG är ett av de viktigaste verktygen för att ställa diagnoser om hjärtsjukdomar. Forskningen kring EKG fortsätter och förfinas hela tiden. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att hitta nya diagnostiska verktyg för att hitta de som är i riskzonen för att utveckla hjärt- kärlsjukdom.

Revolution för säkrare hjärtdiagnoser

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärt-Lungfonden finansierar löpande cirka 250 forskningsprojekt

Hjärt-Lungfonden finansierar löpande cirka 250 forskningsprojekt

Tillsammans räddar vi liv, och det gör vi med hjälp av den enastående forskning som bedrivs i Sverige idag. Tack vare alla gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärt-Lungfonden finansiera cirka 250 forskningsprojekt. Forskning som kommer till klinisk nytta prioriteras. Det betyder att forskningen snabbt ska kunna omsättas i sjukvården och komma patienter till del.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Jag bär med mig bilderna efter 50 år"

"Jag bär med mig bilderna efter 50 år"

I juni 1961 hade jag avslutat kurserna i invärtes medicin och kirurgi och blev erbjuden ett vikariat som underläkare på Hällnäs sanatorium i Västerbotten. Där öppnades en ny värld 
för mig.

Bilden föreställer överläkaren Lars-Erik Warfvinge som vänligt tog emot mig som den totalt orutinerade vikarien jag var.

Jag minns att jag upplevde Lars-Eriks kunskaper som avgrundsdjupa. Han verkade känna varje patient in i minsta detalj. När man promenerade med honom i trakten kunde han tala om namn och hemby på alla patienter vi mötte och dessutom berätta exakt var i lungan just den patientens sjukdom satt. Men mest minns jag tuberkulospatienterna. Många var gamla och hade legat på sanatoriet i flera år, men det fanns också unga människor. Rummen längst bort i korridoren på avdelningarna användes som isoleringsrum. Jag har senare förstått att patienterna betraktade det som dödens väntrum, därifrån kom man inte levande. 

En natt kallades jag dit av sjuksköterskan. En ung pojke, yngre än jag själv, hade fått en stor blödning från lungorna. Jag sprang genom de svagt upplysta långa korridorerna och kom in i hans rum. Han låg blek och nerblodad i sin säng. I mitt minne var hela golvet också täckt av blod. Han dog inför mina ögon utan att jag kunde göra något för att hjälpa honom. Den bilden bär jag med mig fortfarande idag, över 50 år senare.

De första stapplande stegen på läkarbanan sommaren 1961 har lämnat minnen som varar än och har gjort att sanatorievärlden och tuberkulossjukdomen alltid intresserat mig även om jag sen valde en annan bana.

Forskningen räddar liv

Idag är Hjärt-Lungfondens vision att besegra hjärt- och lungsjukdom precis som vi en gång besegrade tuberkulosen i Sverige. Samtidigt stödjer vi ett stort projekt för att behandla multiresistent tuberkulos, som fortfarande drabbar omkring nio miljoner människor varje år, och skördar 1,5 miljoner liv runtom i världen.

Bo arbetade som underläkare på Hällnäs sanatorium.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1921: Vaccin mot tuberkulos

1921: Vaccin mot tuberkulos

År 1921 lyckades två franska forskare framställa det första vaccinet mot tuberkulos. Det fick förkortningen BCG och kunde förhindra spridningen av tbc som då var en allvarlig folksjukdom. Efter andra världskriget startade man massvaccinering och lyckades förhindra en stor del av smittspridningen. Hjärt-Lungfonden startade sin historia som Nationalföreningen mot tuberkulos. Tidiga diagnoser, massvaccinering av barn och information om hygien gav så småningom resultat. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Det viktigaste för dagens forskning är att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Viktig upptäckt hejdade smittspridningen

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Har du också en historia att berätta?

Har du också en historia att berätta?

Har du foton, tidningsurklipp eller annat intressant material som visar hur vården eller forskningen såg ut förr? Eller har du en berättelse kopplad till våra sjukdomar att dela med dig av? Kanske har du själv eller en släkting drabbats av hjärt-kärlsjukdom? Hur gick det till och vad hände sen? Vi är nyfikna på era berättelser!

Vi efterlyser bilder och minnen - både ljusa och mörka som är kopplade till sjukdom och forskning om de sjukdomar som vi arbetar med.

Skicka ditt bidrag till oss via post eller mejl. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter. 

Mejla till: viminns@hjart-lungfonden.se

eller skriv ner ditt minne och posta till:
”Vi minns”
Hjärt-Lungfonden
Box 5413
114 84 Stockholm

Ett urval av era berättelser kommer publiceras på denna sida. 

Dela med dig av din berättelse.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Under resans gång har vi uppnått mycket. Forskningen har fram till idag räddat över 150 000 liv och sparat miljarder kronor åt samhället. Allt detta tack vare den forskning som svenska folket har gett sitt stöd till. Att vi är stolta över det som har varit betyder inte att vi är nöjda, vi blickar framåt.

Nästa milstolpe är mycket konkret och genombrottet kommer i närtid. Tack vare SCAPIS, en världsunik kunskapsbank som vi bygger upp på Sveriges sex universitetssjukhus, får forskarna ett unikt material att arbeta med.

Målet är att man med ett enkelt blodprov ska kunna se vem som kommer drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Med de kunskaperna kan man skräddarsy behandling så att riskpersonerna slipper att drabbas.

För att ta nästa steg behövs mer pengar till forskningen. Tiotusentals givare ger redan generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ge en jubileumsgåva och var med och skapa nästa stora genombrott. Tillsammans räddar vi liv!

Skicka länk till denna artikel

 (frivilligt) Skicka

Din länk har skickats!

Stäng