Corona - samlingssida forskningsprojekt

Hjärt-Lungfonden har beslutat att genomföra en extra satsning på forskning relaterad till covid-19. Här har vi samlat pågående forskningsprojekt som fokuserar på covid-19 och hjärt-lungsjukdom.

• Faktorer som påverkar sjukdomsförloppet vid covid-19

  Docent Caroline Stridsman, Umeå universitet och Sunderby sjukhus, Luleå

  Projektet kommer att påvisa vilka personer med astma och KOL som kan förväntas vara i risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Registerstudie som syftar till att påvisa vilka riskfaktorer hos personer med astma och KOL som kan orsaka ett allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19. Forskarna vill använda Luftvägsregistret och kombinera det med nationella register som Svenska intensivvårdsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.

• Uppföljning av svår luftvägsinfektion av covid-19

  Överläkare Judith Bruchfeld, Karolinska Universitetssjukhuset

  Forskarna vill följa upp patienter som skrivits ut efter vård av svår covid-19-sjukdom på Karolinska universitetssjukhuset. Framför allt vill de kartlägga om dessa patienter får en bestående funktionsnedsättning i organsystem som hjärta och lungor. Kunskapen kan sedan komma att användas för att erbjuda patienter kvalificerad uppföljning och behandling.

• Förstå andnings- och immunsystem under covid-19

  Docent Anna Smed-Sörensen, Karolinska Universitetssjukhuset

  Forskarna vill bygga en biobank med prover från luftvägarna från covid-19-patienter som har olika grad av sjukdom. Genom att kartlägga patienternas immunsvar mot infektionen försöker de hitta förklaringar till att vissa patienter får en mild sjukdom medan andra dör av covid-19. Målet är ytterst att hitta vägar att dämpa eller blockera den inflammation som hos vissa covid-19-patienter skadar hjärta, lunga och njurar och kan leda till döden.

• Sjukdomens svårighetsgrad jämförs mellan regioner

  Docent och överläkare Anne Lindberg, Luleå

  En registerstudie som ska kartlägga hur stor andel av befolkningen som har antikroppar mot coronavirus. Studien utgår från två redan i dag befintliga studiekohorter, en från Norrbotten och en från Västra Götaland. Forskarna hoppas också via registren kunna koppla riskfaktorer till sjukdomens svårighetsgrad. Studien har potential att bidra med viktiga kunskaper inför en förväntad andra och möjlig tredje våg av covid-19-pandemin.

• Hur coronavirus kan inverka vid hjärtstopp

  Leg.läkare Araz Rawshani, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

  Det finns signaler på att hjärtstopp har blivit vanligare under covid-19-epidemin. Forskarna planerar därför en registerbaserad studie där de vill ta reda på hur pandemin påverkat förekomsten av plötsliga hjärtstopp i Sverige, och om hjärtstoppen har förändrats till sin karaktär. Studien ska också kartlägga riskfaktorer för hjärtstopp hos personer med hög risk för allvarlig covid-19.

• Rätt behandling av hjärtmuskelskada vid covid-19

  Docent Björn Redfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

  Det finns idag effektiva, livräddande behandlingar vid hjärtskador som hjärtinflammation och hjärtinfarkt. Behandlingarna kan rädda liv - om de ges till rätt patienter. Forskarna vill i denna studie hitta ett snabbt och pålitligt sätt att skilja mellan olika typer av hjärtskador som kan uppstå i samband med covid-19-infektion. Någon sådan metod finns inte idag, och studien har därför potential att rädda liv.

• Hur hjärtat påverkas av covid-19-inflammation

  Professor Henrik Engblom, Stockholm

  Studie som ska inkludera 150 personer som tidigare har sjukhusvårdats för covid-19 och haft påverkan på hjärtat. De undersöks med magnetkamera och ultraljud av hjärtat. Fynden från undersökningen kopplas till andra kliniska fynd under sjukdomstiden. Syftet är att öka förståelsen för sjukdomsmekanismer bakom hjärtkomplikationer vid covid-19. Med sådan kunskap kan både utredning och behandling av dessa patienter förbättras.

• Sjukdomsförebyggande av covid-19 med etablerade mediciner

  Professor Johan Sundström, Uppsala universitetssjukhus

  Studie som undersöker om en viss typ av blodtryckssänkande läkemedel har effekt vid svår covid-19. Forskarnas hypotes bygger på att viruset som orsakar covid-19 använder ett särskilt enzym när det infekterar kroppsceller. Det är samtidigt känt att mängden av detta enzym på cellytan förändras vid behandling med blodtryckssänkaren. Läkemedlen är billiga, välbeprövade och ofarliga. Skulle hypotesen stämma finns potential att rädda många liv.

• Identifiering av vad som orsakar lungsvikt vid svår covid-19

  Professor Jonas Erjefält, Lunds Universitetssjukhus

  Av oklar anledning utvecklar vissa covid-19-patienter – men inte andra - allvarliga lungskador med livshotande andnöd. I detta projekt vill forskarna hitta förklaringen genom att kartlägga de immunologiska reaktioner som orsakat lungsvikt hos de hårt drabbade patienterna. Genom ett internationellt nätverk får forskarna tillgång till unika lungprover från patienter som avlidit i svår covid-19.

• Studie av ”mördarceller” inför vaccin-utveckling

  Professor och överläkare Kristian Riesbeck, Malmö universitetssjukhus

  Det är fortfarande oklart hur stark och långvarig immuniteten är efter en covid-19-infektion. Parallellt med antikroppsutveckling aktiverar kroppen vid infektioner ett så kallat T-cellssvar. Denna immunologiska studie syftar till att bredda kunskapsbasen om hur viruset aktiverar T-celler hos patienter med covid-19. Kunskapen är tänkt att användas för att designa ett vaccin som aktiverar T-celler.

• Minska negativa effekterna av respiratorvård

  Professor Lars Larsson, Stockholm

  Behandling med ett diabetesläkemedel antas kunna motverka de negativa effekterna på andningsmuskulaturen vid respiratorbehandling. Forskarna vill genomföra en klinisk studie på 70 covid-19-infekterade intensivvårdspatienter, som antingen får läkemedlet eller placebo. Stämmer hypotesen kan läkemedlet bli ett mycket viktigt tillskott i omhändertagandet av covid-19-patienter i intensivvården.

• Brist på visst protein ökar risk för svår covid-19

  Med dr, överläkare Maria Thunander

  Proteinet alfa-1-antitrypsin (AAT) reglerar blodets levringsförmåga och de vita blodkropparnas funktion. Brist kan leda till lungskador i samband med inflammation. Liknande mönster har setts vid svår och dödlig covid-19. Forskarna vill undersöka om AAT-brist är vanligt bland svårt sjuka covid-19-patienter. Hypotesen är att AAT-brist kan ligga bakom oförklarade försämringar och dödsfall vid covid-19.

• Orsakerna till andningssvikt vid dödsfall i covid-19

  Överläkare Blomberg Anders, Umeå Universitetssjukhus

  Vid obduktion av patienter som avlidit av covid-19 har det rapporterats att lungorna varit fyllda med en klar, flytande gelé. Forskarnas hypotes är att denna består av bindvävssubstansen hyaluronan. De vill analysera om så är fallet genom att studera lungvävnad och lungvätska från avlidna covid-19-patienter. Stämmer hypotesen finns två befintliga behandlingsalternativ att tillgå för att minska nivåerna av hyaluronan i lungorna.

• Bakteriella infektioner vid covid-19

  Professor Henriques Normark Birgitta, Karolinska Institutet

  Projektet ska undersöka om samtidiga bakteriella infektioner orsakar ökad dödlighet hos patienter med covid-19, analogt med vad som gäller vid andra influensainfektioner. Forskarna vill ytterst noggrant undersöka 100 insamlade prover från luftvägarna hos respiratorvårdade och sjukhusvårdade covidpatienter. Projektet kan bland annat bidra med viktig information om antibiotikabehandling.

• Mekanismerna bakom svår covid-19

  Professor och överläkare Bo Nilsson, Uppsala Akademiska sjukhuset

  Vissa covid-19 patienter utvecklar svår lungsjukdom. Dessa patienter har en kraftig aktivering av det medfödda immunsystemet. Forskarna vill i detta projekt mäta och grundligt analysera markörer för det medfödda immunsystemet i blodprover från covidpatienter. Den ökade kunskapen kan möjliggöra användning av godkända läkemedel vid covidinfektion, samt i förlängningen bättre diagnostik och skräddarsydd behandling.

• Utvärdering av astmamedicin för covid-19

  PhD Daniel Andersson, Karolinska Institutet

  I dagsläget finns få bevisat effektiva behandlingar att erbjuda patienter som utvecklar allvarlig covid-19 sjukdom. Studien ska undersöka om ett läkemedel som i dag är en etablerad behandling för astma kan förbättra utfallet för patienter med covid-19 som läggs in på sjukhus för syrgasbehandling.

• Mänsklig genetik relaterad till covid-19

  Professor och överläkare, Romeo Stefano, Göteborgs Universitetet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

  Studien undersöker den mänskliga genetikens koppling till covid-19-infektion. Forskarna strävar efter att hitta genetiska faktorer som bidrar till att vissa covidpatienter utvecklar livshotande lungsjukdom och andra inte. För att nå dit vill forskarna använda en brittiska biobank där över 450 000 personer ingår. Studien kan utmynna i bättre och mer individualiserad läkemedelsbehandling samt lägre belastning på sjukvården.

• Tidiga tecken på bestående lungsjukdom

  Professor Gunilla Westergren-Thorsson, Lunds Universitetssjukhus

  Vissa covid-19 patienter uppvisar förändringar i lungvävnaden, så kallad fibros, som leder till nedsatt lungfunktion. Målet med studien är att identifiera de patienter med covid-19 som löper risk att utveckla lungfibros, vilket möjliggör behandling och därav minskning av patienter med allvarliga lungskador. Forskarna planerar att kartlägga de riskfaktorer som leder till fibros, såsom rökning och övervikt etc. i kombination med att identifiera fibros-specifika biomarkörer i blod från covid-19-patienter.

• Vaccin mot SARS-CoV-2

  Professor Klinisk Allergologi Jan Lötvall, Sahlgrenska universitetssjukhuset

  För att världen skall återgå till någon form av normalitet efter covid-pandemin är det viktigt att ett vaccin mot viruset utvecklas och görs tillgängligt nationellt och internationellt. Det här projektet syftar till att ta fram ett innovativt vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten är baserad på så kallade exosomer, ett slags nanostora partiklar som kan mediera kommunikation mellan celler.

• Identifiering av genteiska riskfaktorer vid covid-19

  Professor Magnus Nordenskjöld, Karolinska Institutet

  Projektet syftar till att identifiera genetiska faktorer som bidrar till att covid-19-infektionen får ett allvarligt förlopp. Forskarna ska studera DNA från fyra grupper av covid-19-patienter med olika svårighetsgrad av sjukdomen. Målet är att hitta genetiska variationer som förklarar skillnaderna i utfall. Kunskapen kan användas för att skydda särskilt känsliga individer mot smitta och för utveckling av nya behandlingsstrategier.

• Hur påvkerkas epigentiska mönster i arvsmassan av covid-19

  Professor Lerm Maria, Linköpings universitet

  Både tuberkulos och tuberkulosvaccinet orsakar epigenetiska förändringar hos människan, det vill säga att arvsmassan påverkas så att vissa gener slås av och andra slås på. Forskarna vill i denna studie undersöka hur epigenetiken påverkas av en genomgången covid-19-infektion. Kanske kan denna information på sikt användas för att identifiera om en person är skyddad mot en ny infektion. Kunskapen kan få särskild betydelse om det dröjer innan ett vaccin är tillgängligt. Forskarna vill också undersöka om exponering för tuberkulos eller dess vaccin kan påverka sjukdomens svårighetsgrad om man drabbas av covid-19-infektion.

• Kliniska immunologiska parametrar för att förutsäga skydd från reinfektion av covid-19

  Docent Mats Bemark, Sahlgrenska universitetssjukhuset

  I detta projekt utvecklas befintliga immunologiska metoder för att mäta immunförsvarets effektivitet vid covid-19-infektion. Forskarna vill sedan använda metoderna för att identifiera riskfaktorer för lungskada och faktorer som avgör skydd mot återinfektion. På sikt kan forskningen ge möjlighet att utveckla nya terapier som förhindrar lungskador hos covid-19-patienter.

• Utvärdering av behandling med ECMO vid covid-19

  Docent Magnus Dalén, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

  Allvarlig lungpåverkan drabbar en liten andel av patienterna som insjuknar i covid-19. När respiratorvård inte räcker till kan mekaniskt cirkulationsstöd (ECMO) vara nödvändigt. Behandlingen är mycket krävande och vid covidinfektion har effektiviteten hittills inte utvärderats. I det här projektet vill forskarna utvärdera ECMO-behandling hos patienter med allvarlig covid-relaterad lungpåverkan i ett multinationellt register. Studien kan ge viktig ny kunskap om ECMO-behandling av covid-19-patienter.