Om effekterna av postcovid på blodkärlen

Frågor och svar

• På vilket sätt är Covid-19 ett blodkärlsproblem?

  Visa svar

  När Covid-19 först dök upp trodde man att det – liksom andra coronavirus som drabbar människor – främst orsakade lungproblem.

  Men allt eftersom utbrottet fortskred började fallstudier tyda på att några av de allvarligaste komplikationerna av sjukdomen påverkade mer än bara lungorna. Exempel på detta var rapporter om ökad risk för djup ventrombos (en blodpropp i benens djupa vener), hjärtinfarkt eller stroke med efterföljande neurologiska effekter. Många av dessa komplikationer tycktes uppkomma som en följd av påverkan på blodkärlen.

  I synnerhet har problemen visat sig orsakas av hur Covid-19 påverkar det inre cellagret i blodkärlen – endotelet. Lagret av celler som utgör endotelet är inte en solid barriär, beroende på olika förhållanden i kroppen kan det tillåta eller blockera vissa ämnen från att komma in i eller lämna blodomloppet. Endotelet har också en avgörande roll för att våra blodkärl ska fungera normalt.

  Ett hälsosamt, välfungerande endotel hjälper till att hålla våra blodkärl avslappnade och tillgodose ett optimalt blodflöde. Det frigör också ämnen som hjälper till att förhindra bildning av blodproppar och motverkar inflammation. Om endotelet är skadat så minskar processernas effektivitet, vilket är känt som "endoteldysfunktion".

  Endoteldysfunktion är en nyckelfaktor i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, till exempel för bildningen av åderförkalkningsplack som kan brista i våra artärer vilket leder till hjärtinfarkt och stroke. Det finns vetenskapliga bevis för att endoteldysfunktion kan kopplas till allvarligare former av Covid-19 (1).

  Även om det finns indikationer på att nyare och mycket vanligare varianter av viruset (som Omicron) inte påverkar endotelet lika mycket som tidigare varianter (2), spelar endoteldysfunktion sannolikt även en roll när det gäller symtomen på postcovid.

• Hur skadar coronaviruset blodkärlen?

  Visa svar

  Inledningsvis trodde man att SARS-CoV-2 (viruset som orsakar Covid-19-sjukdom) direkt kan infektera endotelet(3). En studie har visat att ACE2, en molekyl som fungerar som en "ingångsport" för viruset att komma in i endotelet, finns i högre koncentration i lungendotelceller hos människor som har dött av Covid-19 (4).

  Denna studie visade också ett samband mellan Covid-19-infektion och skador på lungkapillärerna (den minsta typen av blodkärl), som hade större sannolikhet att innehålla små blodproppar. En svensk studie (5) tyder samtidigt på att ACE2 inte uttrycks av endotelceller.

  På senare tid har forskare börjat förstå att Covid-19 skadar våra blodkärl även indirekt. Till exempel finns det bevis för att om SARS-CoV-2 kommer in i lungepitelcellerna (de celler som hjälper syre att passera från luften in i våra kroppar), så kan inflammation utlösas i närliggande blodkärl (6). Studieresultat har också visat att immunsystemet hos människor med Covid-19 kan reagera på ett sätt som ger upphov till skador på blodkärlen(7). En svensk studie (8) finansierad av Hjärt-Lungfonden visar att röda blodkroppar orsakar endoteldysfunktion vid Covid-19.

• Hur kan skador på blodkärlen leda till komplikationer?

  Visa svar

  Genom att utlösa endotelskada kan coronavirus orsaka onormal blodkoagulering (blodproppar), "läckande" kärl och minskat blodflöde - endoteleffekter som kan få konsekvenser från topp till tå.

  I lungorna kan blodproppar uppstå och vätska ansamlas, vilket minskar lungornas förmåga att göra syre tillgängligt för kroppen. I hjärnan kan skador på endotelcellerna i blodhjärnbarriären leda till inflammation. När det gäller armar och ben finns forskning som tyder på att det minskade blodflödet kan leda till så kallade "Covidtår", det vill säga lila- eller blåfärgade svullna tår med utslag som liknar köldskador.

  I september 2022 genomfördes en studie av forskare från BHF Data Science Center (9) på anonymiserade sjukvårdsjournaler från 48 miljoner personer boende i England och Wales. Resultaten visade att personer som fick Covid-19 under den första vågen av pandemin (när vaccin ännu inte fanns tillgängligt) hade en ökad risk att utveckla en blodproppsrelaterad komplikation, såsom hjärtinfarkt eller djup ventrombos (blodpropp i vadmuskelns djupa vener), upp till ett år efter infektionstillfället.

  Denna koppling mellan Covid-19 och de effekter som sjukdomen kan ha på endotelet kan hjälpa till att förklara varför personer med vissa hjärt- och kärlsjukdomar löper en högre risk att utveckla allvarliga komplikationer av Covid-19 (10). Även vid andra tillstånd, såsom diabetes eller högt blodtryck, då endotelet är skadat, kan virusets påverkan förstärkas.

  Även om det låter oroande, finns redan många olika behandlingar som bidrar till att begränsa blodkoagulering och förbättra cirkulationen. Sedan viruset dök upp har forskare lärt sig mer om hur befintliga behandlingar av hjärt-kärlsjukdom, till exempel blodförtunnande läkemedel, kan användas för att begränsa de skadliga effekterna av Covid-19.

• Är postcovid ett blodkärlsproblem?

  Visa svar

  Det finns växande bevis för att postcovid kan kopplas till bestående skador på blodkärlens endotel.

  En studie fann att personer med symtom på postcovid – särskilt personer med trötthet (fatigue), bröstsmärtor och kognitiva symtom – var mer benägna att ha nedsatt endotelfunktion. Den försämrade endotelfunktionen tycktes inte vara beroende av andra faktorer som är kända för att begränsa endotelfunktionen, såsom hög ålder, diabetes eller kranskärlssjukdom.

  Studien baserades på 798 personer i Tunisien som hade återhämtat sig från Covid-19, varav 618 hade symtom på postcovid (11). En begränsning i studien var att den inte inkluderade en "kontrollgrupp" av personer som inte hade haft Covid-19 att jämföra mätningarna med. Men liknande mindre studier har också visat att dysfunktion av endotelet kan kvarstå i åtminstone flera månader efter "återhämtning" från Covid-19 (12).

  En svensk studie (8) har visat att endoteldysfunktionen kvarstod i upp till fyra månader efter infektionen. I en annan svensk studie (13) hade en grupp med postcovid nedsatt enotelfunktion i hjärtats kärl ett år efter infektion.

  Ytterligare forskning krävs för att bättre förstå om denna kvarstående endoteldysfunktion är direkt kopplad till bestående symtom på Covid-19, men befintlig kunskap ökar också chansen att befintliga behandlingar kan förbättra endotelfunktionen (som statiner) kan användas för att hjälpa människor som utvecklar postcovid.

• Kan Covid orsaka blodproppar?

  Visa svar

  Ja, en av de allvarligaste komplikationerna av Covid-19-infektion är risken för att utveckla farliga blodproppar i blodkärlen. Forskning publicerad i september 2022 (14), har visat att personer som fick Covid-19 under den första vågen av pandemin (när vaccin ännu inte fanns tillgängligt) hade en ökad risk att utveckla blodproppar upp till nästan ett år efter infektionstillfället. Forskningen visade att under den första veckan efter en Covid-19-diagnos var risken för tillstånd orsakade av blodproppar i artärerna, såsom hjärtinfarkt eller stroke, hela 21 gånger (2 100 procent) högre hos personer med Covid-19 jämfört med personer utan diagnos. Från sex månader och upp till ett år efter diagnosen hade risken minskat igen, även om den förblev högre än före diagnosen – en riskökning på 1,3 gånger (30 procent). Forskare undersökte också andra tillstånd som orsakas av blodproppar i venerna, såsom djup ventrombos (DVT) och lungemboli (en blodpropp i en lunga). Risken för blodproppar i venerna visade sig vara 33 gånger (3 300 procent) högre under veckan efter en Covid-19-infektion hos personer med diagnos än hos personer utan Covid-19. Efter 26 till 49 veckor var risken 1,8 gånger (80 procent) högre. Det har förekommit enstaka rapporter om att blodproppsrelaterade komplikationer kan vara mindre vanliga hos personer med Covid-19 orsakad av nyare varianter av viruset (som Omicron), men mer forskning behövs innan sambandet går att säkerställa.

• Hur förhindras corona-relaterade blodproppar?

  Visa svar

  Lyckligtvis kan befintliga läkemedel bidra till att förhindra eller begränsa blodproppar efter Covid-19, inklusive sådana som har visat sig vara säkra att använda i många år.

  Baserat på tillgänglig evidens rekommenderar brittiska riktlinjer när det gäller behandling av Covid-19 att alla som är inlagda på sjukhus med svår Covid-19, där det är möjligt och lämpligt för individen, ska få det blodförtunnande läkemedlet heparin för att förhindra bildning av blodproppar. Liknande rekommendationer finns lokalt i Sverige, där man ofta använder lågmolekylärt heparin, till exempel Fragmin.

  Ytterligare forskning pågår för att ta reda på om andra substanser, som acetylsalicylsyra, också kan hjälpa. Får man det inte ordinerat, bör man däremot inte på eget initiativ ta acetylsalicylsyra eller något annat blodförtunnande medel under eller efter Covid-19-infektion. Om man har smittats av coronavirus och sedan tidigare har ordinerats ett blodförtunnande medel för att hantera sitt befintliga hjärttillstånd (som acetylsalicylsyra eller klopidogrel), ska man fortsätta ta det om inte läkare ordinerar annat.

• Vilken forskning pågår om effekterna på blodkärlen?

  Visa svar

  Forskningen har idag kommit mycket långt när det gäller kunskapen om Covid-19-sjukdomens skadliga effekter på blodkärlen. Men mer forskning behövs för att försöka förhindra skadorna. Till exempel kan skydd av endotelet från skador orsakade av Covid-19 i första hand hjälpa till att förhindra blodproppsrelaterade komplikationer.

  Tidig forskning visar att vissa vanligt förekommande mediciner kunde ge just det skyddet. I Storbritannien pågår en studie (HEAL-COVID) där man undersöker om patienter som har lagts in på sjukhus med Covid-19 har nytta av att ta det blodfettssänkande läkemedlet atorvastatin. En kanadensisk studie testar också om så kallade ACE-hämmare eller ARB hjälper människor att återhämta sig från Covid-19, både i lindrigare fall och för de som kräver sjukhusvård.

  Både British Heart Foundation och svenska Hjärt-Lungfonden har länge finansierat forskning om olika metoder för att skydda blodkärlen vid hjärt-kärlsjukdom. En av anledningarna till att vi finansierar forskning om blodkärlen – och inte bara tillstånd som påverkar hjärtat - är att blodkärlen kopplar ihop alla organ i hela kroppen.

  I Sverige har Hjärt-Lungfonden hittills delat ut anslag till 104 covid-19-relaterade forskningsprojekt till ett värde av mer än 97 miljoner kronor.