Hjärt-Lungfondens hjärtrapport
Hjärtrapporten är en sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Rapporten ökar kunskaperna om forskningens betydelse för behandling och vård av hjärt- och kärlsjukdomar.
HjärtrapportenHjärt-Lungfonden finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige.
Vi presenterar löpande nyheter och pågående forskning inom hjärt-lungforskning och prevention, det vill säga sjukdomsförebyggande forskning om hälsosamma vanor.
Du hittar även forskningsnyheter i våra olika rapporter, i nyhetsbrev och i vår medlemstidning Forskning för hälsa.
Idag har cirka 800 000 personer i Sverige den inflammatoriska folksjukdomen astma. Av dem har 15 till 25 procent svårt att få god kontroll på sin sjukdom. Under en attack dras luftrörens muskler samman vilket begränsar luftflödet och försvårar andningen.
Exempel på forskningsprojekt
Biomarkörer för individanpassad behandling av patienter med astma. Huvudansvarig: Anna
James, Stockholm.OLIN-studierna – astma, allergi och lungfunktion från barndom till vuxen ålder.
Huvudansvarig: Linnea Hedman, Luleå.
Idag har omkring en halv miljon svenskar en diabetesdiagnos. Personer med diabetes löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.
Exempel på forskningsprojekt
Nya molekylära mekanismer bakom utveckling av diabeteskomplikationer. Huvudansvarig:
Maria Gomez, Lund.Aortastenos hos individer med diabetes. Huvudansvarig: Anne Wang Gottlieb, Stockholm.
I Sverige har cirka 400 000 personer den allt vanligare diagnosen förmaksflimmer. Tillståndet leder varje år till tusentals fall av stroke. Förmaksflimmer orsakas av oreda i de elektriska impulserna som styr hjärtats rytm. Sjukdomen är ofta funktionsnedsättande och förenad med en mycket dålig livskvalitet.
Exempel på forskningsprojekt
Ny läkemedelsstrategi mot förmaksflimmer. Huvudansvarig: Fredrik Elinder, Linköping.
Biomarkörer för en ökad förståelse och bättre behandling av förmaksflimmer. Huvudansvarig: Ziad Hijazi, Uppsala.
I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas. Många av dem dör innan de når sjukhuset. De som överlever upplever ofta att de fått en ny chans i livet. De löper dock en stor risk att drabbas på nytt och många av dem utvecklar hjärtsvikt.
Exempel på forskningsprojekt
Randomiserad studie av långtidsanvändning av beta-blockerare vid liten hjärtinfarkt. Huvudansvarig: Tomas Jernberg, Stockholm.
Det stressade immunförsvaret hos patienter med kranskärlssjukdom. Huvudansvarig: Lena Jonasson, Linköping.
Minst 250 000 svenskar lider av hjärtsvikt. Det är en allvarlig sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut blod för att möta kroppens behov. De drabbade behöver ofta avancerad läkemedelsbehandling och ibland hjärtkirurgi för att leva längre.
Exempel på forskningsprojekt
Att belysa gråzonen – hjärtats energibalans vid lätt sänkt pumpfunktion. Huvudansvarig: Per Arvidsson, Lund.
Mekanisk pumpbehandling vid svår hjärtsvikt. Huvudansvarig: Göran Dellgren, Göteborg.
Mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas ha lungsjukdomen KOL, men många av dem har ännu inte fått diagnosen. I snitt dör åtta personer varje dygn på grund av folksjukdomen, som försvårar luftflödet till och från lungorna.
Exempel på forskningsprojekt:
Behandlingsstrategier riktade mot vaskulära förändringar vid KOL. Huvudansvarig: Anna-Karin Larsson Callerfelt, Lund.
AiDA – en ny teknik för att upptäcka sjukdom djupt ner i lungan. Huvudansvarig: Jakob Löndahl, Lund.
Det föds i medeltal fem barn med hjärtfel i Sverige varje dygn. Barn drabbas dessutom, liksom vuxna, av andra hjärtsjukdomar, exempelvis rytmrubbningar och hjärtmuskelsjukdomar.
Exempel på forskningsprojekt
Psykisk ohälsa hos personer med medfött hjärtfel. Huvudansvarig: Mikael Dellborg, Göteborg.
Förbättrad framtid för patienter med enkammarhjärta. Huvudansvarig: Annika Rydberg, Umeå.
Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp, ett livshotande tillstånd där hjärtat slutar att pumpa blod. Bara cirka 600 överlever.
Exempel på forskningsprojekt
Strategier för att minska tiden från kollaps till behandling vid hjärtstopp som sker prehospitalt. Huvudansvarig: Anette Nord, Stockholm.
Drönare med hjärtstartare som räddar liv vid plötsligt hjärtstopp. Huvudansvarig: Andreas Claesson, Göteborg.
I genomsnitt drabbas 70 personer i Sverige av stroke varje dygn. Stroke, som är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, innebär en försämrad blodförsörjning till hjärnan. Av de drabbade avlider många, medan andra blir svårt funktionsnedsatta och/eller personlighetsförändrade.
Exempel på forskningsprojekt
Stroke – faktorer som påverkar risk och återhämtning. Huvudansvarig: Arne Lindgren, Lund.
4D flow-MRI för att förstå länken mellan hjärtats och hjärnans hälsa. Huvudansvarig: Anders Wåhlin, Umeå.
Obstruktiv sömnapné – tillfälliga andningsuppehåll i sömnen – rapporteras hos cirka 10 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i åldern 30-60 år. Mörkertalet är stort. Sömnapné leder ofta till försämrad livskvalitet och medför en förhöjd risk för olyckor och hjärt-kärlsjukdom.
Exempel på forskningsprojekt
Enzymaktivitet skapar sömnapné – nya diagnosmetoder och utveckling av en ny specifik
läkemedelsbehandling. Huvudansvarig: Jan Hedner, Göteborg.Vilken typ av sömnapné är skadlig? Huvudansvarig: Eva Lindberg, Uppsala.
Enligt WHO är omkring en fjärdedel av världens befolkning infekterad av bakterien som orsakar tbc. Cirka 10 procent av de infekterade kan under sin livstid utveckla aktiv sjukdom, som oftast ger kronisk hosta och viktnedgång. Sjukdomen riskerar leda till döden om den inte behandlas. Multiresistent tbc är ett ökande problem som även förekommer i Sverige.
Exempel på forskningsprojekt
Nya terapier för behandling av tuberkulos. Huvudansvarig: Gabriela Godaly, Lund.
Tvåstegs kombinationsbehandling med ny immunterapi mot tuberkulos. Huvudansvarig: Susanna Brighenti, Stockholm
Hjärt-Lungfondens lungrapport
Med lungrapporten vill Hjärt-Lungfonden öka kunskaperna om forskningens betydelse för behandling och vård av lungsjukdomar, däribland KOL och astma.
LungrapportenBli månadsgivare – stöd livsviktig forskning och få tidningen i brevlådan!
Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdom än av något annat. Som månadsgivare stödjer du forskningen långsiktigt och får varje nytt nummer av tidningen exklusivt i brevlådan.
Bli månadsgivare och få tidningen