Vi är den största oberoende finansiären av forskning inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige och presenterar löpande nyheter och pågående forskning inom hjärt-lungforskning och prevention – sjukdomsförebyggande forskning om hälsosamma vanor.
Du hittar även forskningsnyheter i våra olika rapporter, i nyhetsbrev och i vår medlemstidning Forskning för hälsa.
Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. Enligt Luftvägsregistrets senaste årsrapport hade cirka 35 procent av astmapatienterna i primärvården som besvarat ACT okontrollerad astma.
Exempel på forskning
Björn Nordlund: Prevention av allergi och astma hos barn
Jennys Mjösberg: Identifiering av cellbaserade biomarkörer för optimerad behandling av svår astma
Tim Willinger: Utredning av nya immunmål vid svår astma
I Sverige har cirka 400 000 personer den allt vanligare diagnosen förmaksflimmer. Tillståndet leder varje år till tusentals fall av stroke. Förmaksflimmer orsakas av oreda i de elektriska impulserna som styr hjärtats rytm. Sjukdomen är ofta funktionsnedsättande och förenad med en mycket dålig livskvalitet.
Exempel på forskning
Linda Johnson: Tecken på förmakssjukdom som ett förstadium till förmaksflimmer, hjärtsvikt och stroke
Ziad Hijazi: Precisionsmedicin för att bättre förstå och förebygga återfall av förmaksflimmer
I Sverige får omkring 60 personer varje dag en hjärtinfarkt, vilket motsvarar cirka 22 000 per år. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.
Exempel på forskning
Katarina Steding-Ehrenborg: Träningens fysiologiska effekter vid hjärtsjukdom – vägen till individanpassad behandling
Sofia Sederholm Lawesson: SweSCAD-studien: Spontan kranskärlssjukdom - en orsak till hjärtinfarkt som framför allt drabbar unga till medelålders kvinnor
Hjärtsvikt Minst 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Förekomsten ökar med stigande ålder. Tillståndet är allvarligt och kan innebära betydande påverkan på funktionsförmåga och livskvalitet. Det är också förknippat med hög dödlighet och återkommande behov av sjukvård.
Exempel på forskning
Göran Dellgren: Mekanisk pumpbehandling vid svår hjärtsvikt
Naiko Perkiö Kato: Effektivitet och processutvärdering av ett nytt hjärtsviktsprogram i primärvården: en randomiserad kontrollerad studie
Per Arvidsson: Att belysa gråzonen – hjärtats energibalans vid lätt sänkt pumpfunktion'
Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med KOL. Upp till 20–25 procent av dem har aldrig rökt. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom och uppskattningsvis saknar mer än hälften av de drabbade en diagnos. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och astma är vanligt. I genomsnitt dör cirka sju personer per dygn med KOL som underliggande dödsorsak.
Exempel på forskning
Anna-Carin Olin: Exponering för luftföroreningar, påverkan på vätskeskiktet i små luftvägar och risken att utveckla KOL
Jakob Löndahl: Utveckling av en ny diagnosmetod för patienter med sjukdom i distal lunga
Sara Lundell: Motverka stigma vid egenvård hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom: samskapande och genomförbarhet av en intervention för förbättrad hälsa
I genomsnitt föds fem barn med hjärtfel i Sverige varje dygn. Barn drabbas dessutom, liksom vuxna av andra hjärtsjukdomar, exempelvis rytmrubbningar och hjärtmuskelsjukdomar. Svårighetsgraden varierar och de flesta ingrepp är korrigerande snarare än botande, vilket innebär att behovet av livslång uppföljning och ibland ytterligare åtgärder kan finnas senare i livet.
Exempel på forskning
Erik Hedström: Förbättrad diagnostik av fosterhjärtfel – bättre förberedda föräldrar och läkare
Mariela Acuna Mora: Övergångsprogram med syfte att stärka och förbereda ungdomar med hjärtfel inför övergången till vuxensjukvård
Pia Sjöberg: Patientspecifik hjärtmodellering för att förbättra behandlingen av medfödda hjärtfel.
Plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och det är ett livshotande tillstånd där hjärtat slutar att pumpa blod. Sedan millennieskiftet har antalet personer i Sverige som överlevt plötsligt hjärtstopp mer än femdubblats, från 119 till över 600 räddade liv.
Exempel på forskning
Gabriel Riva: Användande av två defibrillatorer och tidig dubbel defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus - en randomiserad överlevnadsstudie
Ingela Thylen: Effekter av ett digitalt stöd- och utbildningsprogram för hjärtstoppsöverlevare: en randomiserad kontrollerad studie med processutvärdering
Niklas Nielsen: Betydelsen av nedsövning, feberbehandling och blodtryckskontroll under intensivvården efter ett hjärtstillestånd - STEPCARE-studien
I Sverige insjuknar i snitt 68 personer i stroke varje dygn. Stroke, som är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, innebär en försämrad blodförsörjning till hjärnan. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och resterande är hjärnblödningar. Av de som insjuknar dör en betydande andel, medan många av de som överlever får bestående funktionsnedsättningar och ibland kognitiva eller personlighetsmässiga förändringar.
Exempel på forskning
Arne Lindgren: Stroke – faktorer som påverkar risk och återhämtning
Gesine Paul-Visse: Spårämnen i blod informerar om hjärncellernas språk vid stroke
Petter Dyverfeldt: Magnetkameraundersökningar avslöjar åderförfettningens hemligheter och risk för stroke: Framtidens förebyggande vård
Sömnapné är en vanlig folksjukdom. Cirka 2–4 procent av den vuxna befolkningen har symtomgivande sömnapné, till exempel dagtrötthet. Samtidigt uppskattas 10–15 procent ha sömnapné utan tydliga symtom. Sjukdomen är ofta odiagnostiserad och innebär ökad risk för sämre livskvalitet, olyckor och hjärt-kärlsjukdom.
Exempel på forskning
Eva Lindberg: Hur påverkas kognitiv nedsättning och demensutveckling av obstruktiv sömnapné?
Jan Hedner: Utveckling av den första läkemedelsbehandlingen vid obstruktiv sömnapné. Diagnostik och behandling
Mirjam Ljunggren: Sömnstörningar och hjärtkärlsjukdom. En långtidsuppföljning med fokus på sömnrelaterade andningsstörningar
Tuberkulos Enligt WHO är omkring en fjärdedel av världens befolkning infekterad av bakterien som orsakar tuberkulos (tbc). Cirka 5–10 procent av de infekterade utvecklar under sin livstid aktiv sjukdom, som oftast ger symtom som långvarig hosta och viktnedgång. Sjukdomen kan vara livshotande om den inte behandlas. Multiresistent tbc är ett växande globalt problem som även förekommer i Sverige.
Exempel på forskning
Elin Svensson: Att förutspå behandlingsresultat hos tuberkulospatienter
Gabriela Godaly: Nya behandlingar mot antibiotikaresistent tuberkulos.
Per Björkman: Hur påverkar tuberkulos moderkakans utveckling och funktion?
Susanna Brighenti: Utforskande av immunmodulerande preparat framställda för att behandla och bota svår lungtuberkulos genom att förbättra immuncells funktion.
Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdom än av något annat. Som månadsgivare stöder du forskningen långsiktigt och får alla nummer av papperstidningen Forskning för hälsa exklusivt hem i brevlådan.
Bli månadsgivare nuVi delar ut olika former av forskningsanslag. Forskningsrådet väljer ut ansökningarna som är mest relevanta och har störst chans att bli framgångsrika för patienter.
Läs om våra forskningsanslag
