Varje år delar Hjärt-Lungfonden ut ett extra stort forskningsanslag på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år. Det är vårt största och mest prestigefyllda anslag.

Största anslaget inom hjärta och lunga

Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är Sveriges största anslag inom hjärt-, kärl- och lungforskning. Sett till det utdelade beloppet är det större än Nobelpriset. Anslaget ges till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter. Vårt mål med anslaget är att skapa förutsättningar för ett avgörande forskningsgenombrott inom ett viktigt forskningsområde.

Forskningsanslagen granskas av en kommitté

Ansökningarna som kommer in bedöms av en särskild tillsatt nordisk bedömningskommitté, detta för att undvika jäv. I kommittén deltar tre forskare från hjärt-kärl-området och tre från det lungmedicinska området. Forskningskommittén tittar framförallt på originalitet och sannolik klinisk betydelse. Projektet beviljas ett anslag om 5 miljoner konor per år under en treårsperiod, det vill säga totalt 15 miljoner kronor.

Jenny Mjösberg mottagare av stora forskningsanslaget 2024

2024 – Jenny Mjösberg: Undersöker om unika cellfynd kan minska lidandet för personer med svår astma

Upptäckten av en specifik cell som tros spela en stor roll vid icke-allergisk astma. Genom att undersöka dessa celler vidare finns möjligheter att optimera användandet av läkemedel och minska lidandet för personer med svår astma.

Läs mer om forskningen

Anslagsmottagare genom åren som gått

Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Följ gärna länkarna nedan och läs om forskningsprojekten.

2023

Peder Olofsson: Undersöker om det går att behandla hjärt-kärlsjukdom med hjälp av nervstimulering

Kan man minska åderförkalkning genom att påverka de nervsignaler som når blodkärlsväggen? Ett nytt och lovande angreppsätt att reglera den inflammatoriska process som orsakar hjärtinfarkt och stroke.

Läs om forskningen

Peder Olofson, Docent, forskare och utbildad narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset
2021

Gunilla Westergren-Thorsson: Träning som läker lungorna

Kan lungorna självläka hos KOL-patienter? Gunilla Westergren-Thorssons hypotes är att medelintensiv fysisk aktivet kan hjälpa till i en sorts självläkningsprocess.

Läs mer om forskningen

Gunilla Westergren-Thorsson
2019

Åsa Wheelock: Vill stoppa KOL innan lungorna förstörs

Åsa Wheelock försöker bena ut skillnaderna mellan olika sorters KOL – och bana väg för tidigare och bättre diagnos och behandling.

Läs mer om forskningen

Åsa Wheelock
2017

Göran Dellgren: Ny hjärtpump utvärderas

Hjärtsvikt innebär ett svårt lidande och är en av våra dödligaste folksjukdomar. Göran Dellgren undersöker om mekaniska hjärtpumpar är den bästa behandlingen vid svår hjärtsvikt.

Läs mer om forskningen

Göran Dellgren
2015

Lars Lund: Forskning ger hopp vid hjärtsvikt

Ett läkemedel som kostar under en krona om dagen och som kan hjälpa tiotusentals svenskar. Det kan bli resultatet av en stor studie där Hjärt-Lungfondens största forskningsanslag varit en murbräcka till ytterligare finansiering.

Läs mer om forskningen

Lars Lund
2013

Leif Svensson: Stora anslaget bakom nytt forskningscentrum

Tack vare Hjärt-Lungfondens givare har den livräddande svenska forskningen om plötsligt hjärtstopp fått ett stort lyft på senare år.

Läs mer om forskningen

Leif Svensson
2011

2011 – Olle Melander: Hjälp för sjuka som saknar riskfaktorer

Olle Melanders forskningsområde är riskfaktorer för och prevention av diabetes typ-2 och hjärt-kärlsjukdomar. I sin forskning har han identifierat flera genetiska markörer som leder till hjärt-kärlsjukdom.

Läs mer om forskningen

Olle Melander
2009

2009 – Lars Wallentin: Mot en skräddarsydd behandling

Det andra Stora forskningsanslaget i ordningen har varit en viktig pusselbit i den dramatiska förbättringen av hjärtsjukvården i Sverige under de senaste decennierna.

Läs mer om forskningen

Lars Wallentin
2022

Maria Lerm: Studerar hur generna programmeras om vid covid

Varför drabbas vissa så hårt av covid-19 och andra inte? Svaret kan finnas i hur programmeringen av våra gener påverkas när vi blir infekterade av viruset.

Läs mer om forskningen

Maria Lerm
2020

Marie Wahren-Herlenius: Övervakningsprogram räddar liv

Marie Wahren-Herlenius och hennes forskargrupp kartlägger mekanismerna bakom barnhjärtsjukdomar som uppstått på grund av inflammation.

Läs mer om forskningen

Marie Wahren-Herlenius
2018

Ulf Hedin: Letar placken som riskerar att spricka

Snart kan det finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer om forskningen

Ulf Hedin
2016

Magnus Sköld: Gåtfull patientgrupp kartläggs

Många drabbas av KOL trots att de aldrig rökt. Ofta finns ingen förklaring – men tack vare Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag vet forskarna snart mer.

Läs mer om forskningen

Magnus Sköld
2014

Jan Nilsson och Isabel Gonçalves: En helt ny behandling av hjärtsjukdom

De flesta av dagens läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom behandlar riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter. Forskare i Malmö har tagit fram en behandling som verkar direkt på sjukdomsprocessen i kärlväggen.

Läs mer om forskningen

Jan Nilsson och Isabel Goncalves
2012

2012 – Ulf Eriksson: Vill stoppa diabeteskomplikationer

Forskning om tillväxtfaktorer visar vägen till ett bättre liv för personer med diabetes. Ulf Eriksson har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att förstå varför människor med typ-2 diabetes drabbas av komplikationer i njurar och andra organ.

Läs mer om forskningen

Ulf Eriksson
2010

Leif Bjermer: Forskning längst in i lungorna

Tack vare forskare i Lund har kunskapen ökat avsevärt om vad som händer allra längst in i luftvägsträdet vid astma och KOL.

Leif Bjermer
2008

Göran K Hansson och Anders Hamsten: Ett lyft för forskningen om åderförkalkning

Det allra första Stora forskningsanslaget lade grunden för en biobank, läkemedels- och vaccinkandidater, nya forskarkarriärer – och andra tunga forskningsanslag.

Läs mer om forskningen

Göran K Hansson
2023

Peder Olofsson: Undersöker om det går att behandla hjärt-kärlsjukdom med hjälp av nervstimulering

Kan man minska åderförkalkning genom att påverka de nervsignaler som når blodkärlsväggen? Ett nytt och lovande angreppsätt att reglera den inflammatoriska process som orsakar hjärtinfarkt och stroke.

Läs om forskningen

Peder Olofson, Docent, forskare och utbildad narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset
2022

Maria Lerm: Studerar hur generna programmeras om vid covid

Varför drabbas vissa så hårt av covid-19 och andra inte? Svaret kan finnas i hur programmeringen av våra gener påverkas när vi blir infekterade av viruset.

Läs mer om forskningen

Maria Lerm
2021

Gunilla Westergren-Thorsson: Träning som läker lungorna

Kan lungorna självläka hos KOL-patienter? Gunilla Westergren-Thorssons hypotes är att medelintensiv fysisk aktivet kan hjälpa till i en sorts självläkningsprocess.

Läs mer om forskningen

Gunilla Westergren-Thorsson
2020

Marie Wahren-Herlenius: Övervakningsprogram räddar liv

Marie Wahren-Herlenius och hennes forskargrupp kartlägger mekanismerna bakom barnhjärtsjukdomar som uppstått på grund av inflammation.

Läs mer om forskningen

Marie Wahren-Herlenius
2019

Åsa Wheelock: Vill stoppa KOL innan lungorna förstörs

Åsa Wheelock försöker bena ut skillnaderna mellan olika sorters KOL – och bana väg för tidigare och bättre diagnos och behandling.

Läs mer om forskningen

Åsa Wheelock
2018

Ulf Hedin: Letar placken som riskerar att spricka

Snart kan det finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer om forskningen

Ulf Hedin
2017

Göran Dellgren: Ny hjärtpump utvärderas

Hjärtsvikt innebär ett svårt lidande och är en av våra dödligaste folksjukdomar. Göran Dellgren undersöker om mekaniska hjärtpumpar är den bästa behandlingen vid svår hjärtsvikt.

Läs mer om forskningen

Göran Dellgren
2016

Magnus Sköld: Gåtfull patientgrupp kartläggs

Många drabbas av KOL trots att de aldrig rökt. Ofta finns ingen förklaring – men tack vare Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag vet forskarna snart mer.

Läs mer om forskningen

Magnus Sköld
2015

Lars Lund: Forskning ger hopp vid hjärtsvikt

Ett läkemedel som kostar under en krona om dagen och som kan hjälpa tiotusentals svenskar. Det kan bli resultatet av en stor studie där Hjärt-Lungfondens största forskningsanslag varit en murbräcka till ytterligare finansiering.

Läs mer om forskningen

Lars Lund
2014

Jan Nilsson och Isabel Gonçalves: En helt ny behandling av hjärtsjukdom

De flesta av dagens läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom behandlar riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter. Forskare i Malmö har tagit fram en behandling som verkar direkt på sjukdomsprocessen i kärlväggen.

Läs mer om forskningen

Jan Nilsson och Isabel Goncalves
2013

Leif Svensson: Stora anslaget bakom nytt forskningscentrum

Tack vare Hjärt-Lungfondens givare har den livräddande svenska forskningen om plötsligt hjärtstopp fått ett stort lyft på senare år.

Läs mer om forskningen

Leif Svensson
2012

2012 – Ulf Eriksson: Vill stoppa diabeteskomplikationer

Forskning om tillväxtfaktorer visar vägen till ett bättre liv för personer med diabetes. Ulf Eriksson har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att förstå varför människor med typ-2 diabetes drabbas av komplikationer i njurar och andra organ.

Läs mer om forskningen

Ulf Eriksson
2011

2011 – Olle Melander: Hjälp för sjuka som saknar riskfaktorer

Olle Melanders forskningsområde är riskfaktorer för och prevention av diabetes typ-2 och hjärt-kärlsjukdomar. I sin forskning har han identifierat flera genetiska markörer som leder till hjärt-kärlsjukdom.

Läs mer om forskningen

Olle Melander
2010

Leif Bjermer: Forskning längst in i lungorna

Tack vare forskare i Lund har kunskapen ökat avsevärt om vad som händer allra längst in i luftvägsträdet vid astma och KOL.

Leif Bjermer
2009

2009 – Lars Wallentin: Mot en skräddarsydd behandling

Det andra Stora forskningsanslaget i ordningen har varit en viktig pusselbit i den dramatiska förbättringen av hjärtsjukvården i Sverige under de senaste decennierna.

Läs mer om forskningen

Lars Wallentin
2008

Göran K Hansson och Anders Hamsten: Ett lyft för forskningen om åderförkalkning

Det allra första Stora forskningsanslaget lade grunden för en biobank, läkemedels- och vaccinkandidater, nya forskarkarriärer – och andra tunga forskningsanslag.

Läs mer om forskningen

Göran K Hansson