Varje år delar Hjärt-Lungfonden ut ett extra stort forskningsanslag på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år.
I bild på Stora anslagsutdelningen år 2022 från vänster: Kristina Sparreljung generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, anslagsmottagaren Maria Lerm professor vid Linköpings universitet samt Hjärt-Lungfondens hedersordförande H.K.H. Prins Daniel.
Foto: Kristian Pohl
Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är det största i Sverige inom forskningsområdet hjärt-kärlsjukdomar. Anslaget ges till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter. Vår målsättning med anslaget är att skapa förutsättningar för ett avgörande forskningsgenombrott inom ett viktigt forskningsområde.
Professor Maria Lerm tilldelas Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag år 2022.
Video: Kristian Pohl
Hjärt-Lungfonden började dela ut Stora forskningsanslaget 2008.
Huvudsökande kan endast tilldelas anslaget en gång.
Ansökningarna bedöms av en nordisk bedömningskommitté.
Anslaget riktar sig främst till väl etablerade forskare med hög kompetens.
Vid utvärdering av forskningsprogrammet beaktas särskilt originalitet och sannolik klinisk betydelse.
Ansökningarna bedöms av en särskild tillsatt skandinavisk bedömningskommitté. Framför allt tittar vi på originalitet och sannolik klinisk betydelse. Projektet beviljas ett anslag om 5 miljoner konor per år under en treårsperiod, det vill säga totalt 15 miljoner kronor.
Sedan 2012 delas Stora forskningsanslaget ut av H.K.H. Prins Daniel. Prins Daniel är Hjärt-Lungfondens hedersordförande.
Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor går i år till professor Maria Lerm för sin forskning om hur covid-19 och tuberkulos påverkar aktiviteten hos gener och immunförsvar.
Stora forskningsanslaget 2022På Hjärt-Lungfondens forskningswebb kan du ansöka om medel, ta del av beslut på tidigare ansökningar, skicka in din årsrapport samt ändra personliga uppgifter.
Forskare ansöker här2022 – Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, för sin forskning om förändringar i arvsmassan hos personer med covid-19 och tuberkulos.
2021 – Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL.
2020 – Marie Wahren-Herlenius, professor vid Karolinska Institutet, för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.
2019 – Åsa Wheelock, lungforskare vid Karolinska Institutet, tilldelas anslaget för att studera lungor på molekylär nivå, vilket i förlängningen kan leda till bättre behandling för de
400 000–700 000 svenskar som lever med KOL.
2018 – Ulf Hedin, forskare och professor i experimentell kärlkirurgi vid Karolinska Institutet tilldelades anslaget för ett projekt som ska utveckla metoder för att identifiera instabil åderförkalkning.
2017 – Göran Dellgren, hjärtkirurg och forskare vid Sahlgrenska institutet fick motta anslaget för sin studie om mekaniska hjärtpumpar kan behandla hjärtsviktspatienter.
2016 – Magnus Sköld, professor i lungmedicin på Karolinska institutet tilldelades anslaget för sitt nationella forskningsprojekt kring lungsjukdomen KOL. Målet är att ta reda på varför icke-rökare drabbas av KOL.
2015 – Lars Lund docent och överläkare vid Karolinska Institutet fick anslaget för sitt omfattande forskningsprojekt om hjärtsvikt.
2014 – Professor Jan Nilsson och docent Isabel Gonçalves vid Lunds universitet fick 2014 års anslag för sitt arbete med att ta fram ett vaccin mot åderförfettning som minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
2013 – Leif Svensson är professor vid Hjärtkliniken på Södersjukhuset i Stockholm. Han forskar om plötsligt hjärtstopp och ska bland annat fördubbla antalet överlevande på tre år, genom att ge rätt behandling betydligt snabbare än idag och genom att använda samma metoder över hela landet.
2012 – Ulf Eriksson vid Karolinska Institutet i Stockholm forskar om nya mekanismer för uppkomsten av insulinresistens och typ 2 -diabetes och dess koppling till hjärt-kärlsjukdom.
2011 – Professor Olle Melander vid Malmö Universitetssjukhus forskar kring nya behandlingsbara sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och nya sätt att identifiera de högriskindivider man går miste om med dagens mätmetoder.
2010 – Professor Leif Bjermer vid Lunds Universitetssjukhus forskar om inflammation i lungorna hos patienter med astma och KOL. Hans arbete kan leda till helt ny behandling.
2009 – Professor Lars Wallentin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, målet med hans forskning är att varje hjärtpatient ska få en skräddarsydd behandling som är anpassad till just hans eller hennes tillstånd och genetiska förutsättningar.
2008 – Professor Göran K Hansson och Anders Hamsten vid Karolinska Institutet, forskning som kan leda till att färre insjuknar i hjärtinfarkt och stroke. Målet är att få fram förebyggande behandling inom några få år.
Professor Bente Halvorsen, Oslo Universitetssjukhus, Norge (ordförande)
Professor Per Bakke, Universitetet i Bergen, Norge
Professor Torben Sigsgaard, Aarhus Universitet, Danmark
Professor Vibeke Backer, Köpenhamns Universitet, Danmark
Professor Vibeke E Hjortdal, Köpenhamns Universitet, Danmark
Professor Juhani Airaksinen, Åbo Universitet, Finland
För mer information och ansökan – besök Hjärt-Lungfondens forskningswebb.
