Johan Nilsson vill ge fler sjuka nya hjärtan

Johan Nilsson tilldelas Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor.

Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2025 går till forskning som kan möjliggöra fler hjärttransplantationer.

Hjärttransplantation är ofta den enda räddningen för svårt hjärtsjuka patienter. Men tyvärr är det brist på donerade organ.

– De hjärtan som ändå finns riskerar att skadas när de förvaras och transporteras på is. Det innebär att tiden från att hjärtat tas från donatorn till att det kan opereras in i mottagaren är avgörande. Vanligtvis handlar det bara om några timmar innan risken för skador på hjärtat blir för stor, berättar Johan Nilsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi och bioinformatik i Lund.

Vi mäter livskvaliteten under ett år räknat från transplantationen och samlar bland annat in data via smartklockor som patienterna har på sig.

Ny metod för bevaring

Hans forskningsprojekt, som tilldelas Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2025, går ut på att förbättra den här processen.

– För det första utvärderar vi en ny metod för att bevara hjärtat. Det är en sorts förvaringslåda där hjärtat får konstant tillförsel av syre och näring. Det gör att hjärtat kan må bättre även om transporttiden är lång. Målet är att förlänga tiden som ett donerat hjärta kan transporteras säkert.

– För det andra har vi utvecklat en apparat som utvärderar ett hjärtas funktion före transplantation genom att simulera verkliga blodflöden och belastningar. På så sätt kan vi bättre se hur bra hjärtat är. Förhoppningen är att många hjärtan som vi idag tror är av sämre kvalitet i själva verket är tillräckligt bra för att användas, säger Johan Nilsson.

Studierna som följer patienterna

Ett hjärta som förvarats i ”hjärtlådan” transplanterades för första gången till en patient 2017. I dagsläget, maj 2025, har den använts till 47 patienter och sedan 2020 utvärderar forskarna metoden i en nationell randomiserad studie.

Utfallet för personer som fått ett hjärta som förvarats i lådan jämförs med hur det gått för andra vars nya hjärta förvarats på vanligt sätt före operationen.

– Vi följer noggrant hur det går för patienterna med hjälp av en lång rad tester. Vi mäter livskvaliteten under ett år räknat från transplantationen och samlar bland annat in data via smartklockor som patienterna har på sig.

Forskarna har bara fyra personer kvar att rekrytera av totalt 66 i studien och räknar med att gå i mål med rekryteringen i år. Samtidigt pågår flera internationella studier av metoden. I somras slutfördes en europeisk, företagssponsrad studie med 200 deltagare som visade lovande resultat.

Målet med båda projekten är att det ska gå att transplantera fler hjärtan.

Svenska studien fördjupas

– Vår svenska studie är inte finansierad av kommersiella intressen. Den är också mer detaljerad, vi gör exempelvis genetiska analyser och vi ger alla patienter samma typ av immunhämning.

Forskarna utvärderar parallellt den nya apparaten som kartlägger donatorhjärtans funktion. Precis som för hjärtlådan är det Stig Steen, seniorprofessor i thoraxkirurgi i Lund, som är den främste upphovsmannen till innovationen.

– Maskinen låter hjärtat arbeta mot ett motstånd som efterliknar kärlbädden hos personen som ska få hjärtat. Vi kan se vilken förmåga hjärtat har att pumpa ut blod i kroppen och om det verkar hålla måttet. Man kan se det som att man förbereder hjärtat för den nya patienten.

I en pågående studie utvärderas funktionen hos donatorhjärtan som anses vara för dåliga för transplantation, men än så länge utan att det i slutändan genomförs någon transplantation.

Vad kan din forskning komma att betyda?

– Målet med båda projekten är att det ska gå att transplantera fler hjärtan. Idag använder vi av olika anledningar bara en tredjedel av alla donerade hjärtan, min förhoppning är att vi kan öka andelen till omkring två tredjedelar. Det skulle kunna rädda många liv.

Vad betyder anslaget konkret för dig och din forskargrupp?

– Det ger oss en trygghet i att vi kommer att kunna slutföra de här dyra undersökningarna. Vi kan ta in mer personal på konsultbasis, exempelvis bioinformatiker.

Hur reagerade du när du fick beskedet?

– Jag hoppades på att det skulle gå vägen, men jag var inte alls beredd när Hjärt-Lungfondens generalsekreterare ringde och gav mig beskedet en fredagseftermiddag. Samtalet kom tidigare än vad jag hade förväntat mig. Telefonen visade okänt nummer och jag tvekade om jag skulle svara. Som tur var tog jag upp luren. Det var förstås härligt att få ett så glädjande besked inför en helg, säger Johan Nilsson.

Johan Nilsson tog emot anslagschecken vid en ceremoni på Oscarsteatern i Stockholm i slutet av maj. Anslagssumman är totalt 15 miljoner kronor uppdelat på tre år.