Leif Svensson

Startade nytt centrum för forskning på hjärtstopp.

Stora anslaget bakom nytt forskningscentrum


Plötsligt hjärtstopp innebär stor dramatik – och tyvärr slutar det oftast illa. Men tack vare Hjärt-Lungfondens givare har den svenska forskningen om hjärtstopp fått ett stort lyft på senare år.

När Christian Eriksen föll ihop mitt under matchen mot Finland i fotbolls-EM 2020 var det som om tiden stannade.

I realtid fick hela världen en illustration av att plötsligt hjärtstopp är ett av de farligaste och mest livshotande medicinska tillstånd som man kan drabbas av.

Hjärtstopp innebär som namnet antyder att hjärtats pumpförmåga upphör. Den drabbade förlorar medvetandet och visar inga livstecken. Tiden är oerhört dyrbar. En tumregel säger att vid ett hjärtstopp ökar risken att dö med tio procent för varje minut som går om ingen behandling sätts in.

Uppemot 10 000 personer drabbas av hjärtstopp varje år i Sverige. Inte ens en av tio överlever. De flesta som klarar sig är de som, precis som Christian Eriksen, råkar ha turen att ha människor runt sig som påbörjar hjärt-lungräddning (HLR) och använder en hjärtstartare.

Så skapades centrum för hjärtstoppsforskning

Leif Svensson var läkare och hjärtinfarktforskare på 00-talet och kunde år efter år konstatera att det gick allt bättre för infarktpatienterna.

De flesta överlevde. Det var förstås en oerhört positiv utveckling. Men vilka var det som fortfarande dog av hjärtinfarkt? Var fanns problemet? Jo, de som dog, och de som fortfarande dör, är till stor del de personer som drabbas av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus som orsakas av en hjärtinfarkt. För dessa personer var oddsen att klara sig jättedåliga och det är de än idag, säger Leif Svensson.

Jag och några andra eldsjälar på Södersjukhuset, Mårten Rosenquist, Jacob Hollenberg och några till, bestämde oss för att försöka göra något åt saken, bygga upp något nytt. På 00-talet fanns det ledande forskning om hjärtstopp i Göteborg under professor Johan Herlitz, men inte så mycket här i Stockholm. Tanken var att tillsammans starta 5-6 stora, angelägna forskningsprojekt om hjärtstopp och samla detta under ett nytt paraply, Centrum för hjärtstoppsforskning. Men vi behövde resurser i form av pengar, berättar Leif Svensson.

Pengarna kom – så småningom. Leif Svensson sökte och tilldelades Hjärt-Lungfondens Stora Forskningsanslag 2012.

Tillskottet på 15 miljoner blev en grundplåt och en viktig katalysator för forskningen som nu på allvar ger ringar på vattnet. Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet/Södersjukhuset kunde bildas tack vare Stora forskningsanslaget och är idag en av världens allra mest framstående forskningsmiljöer inom plötsligt hjärtstopp. Idag är ett 25-tal forskare aktiva och anknutna till centrumet.

Tack vare jätteanslaget från Hjärt-Lungfonden fick vi kraft att bygga upp flera forskningslinjer. Sedan dess har vi levererat väldigt mycket vetenskap.

Appen hjälper personer som drabbas av hjärtstopp

Leif kläckte själv idén till SMS Livräddare, smartphone-appen som hjälper över 120 000 anslutna livräddare att lokalisera personer som fått hjärtstopp. Han fick snilleblixten en höstmorgon i början av 00-talet.

Jag var på väg till jobbet på sjukhuset en höstmorgon och undrade varför bussen stod stilla så länge. Så småningom körde en ambulans fram och jag fick lite senare veta att en kvinna ombord på bussen, som jag inte hade sett, hade fått hjärtstopp. När jag tänkte på det i efterhand blev jag frustrerad. Jag hade ju suttit på bussen, och jag kan ju hjärt-lungräddning utan och innan. Jag hade kunnat hjälpa till om jag bara hade vetat att kvinnan låg där. Vad spelar det för roll att vi är hundratusentals som kan HLR om vi aldrig får chansen att hjälpa? Det var här som idén föddes om ett verktyg som hjälper livräddarna att hitta de drabbade.

Det var mycket tack vare Hjärt-Lungfonden som idén sedermera kunde förverkligas. Satsningen växte fram inom ramen för forskningsprojektet SAMBA som stöddes av fonden.

Annan forskning som genomförs på Hjärtstoppscentrum

Det övergripande målet med forskningen på Hjärtstoppscentrum är enkelt - att fler som drabbas av plötsligt hjärtstopp ska överleva. För att nå dit har forskarna dukat upp ett helt smörgåsbord av viktiga forskningsstudier.

I ett projekt utvärderas drönare försedda med hjärtstartare som snabbt larmas ut till platser där personer som drabbats finns. Tanken är att vinna tid i det kritiska läget. Som ett resultat av projektet kunde forskarna 2022 berätta om det första fallet i världshistorien där en hjärtstartare som flugits ut med en drönare bidragit till att rädda livet på en person.

Ett annat spännande spår är kylbehandling av hjärnan för att minska skadorna efter hjärtstopp. Hjärnan tar stryk när blodförsörjningen försvinner vid ett hjärtstopp, men nedkylning av den drabbade personens via näsan på plats i bostaden har visat sig vara ett sätt att återfå full kognitiv förmåga.

I en tredje studie utvärderar forskarna om förenklad HLR med bara bröstkompressioner kan vara lika bra som traditionell HLR där även inblåsningar ingår. I en fjärde studerar de om nya läkemedel är effektiva vid hjärtstopp på sjukhus. Ett femte forskningsprojekt syftar till att förbättra larmcentralens arbete med hjärtstopp med hjälp av artificiell intelligens, AI.

Man kan se hjärtstoppsforskningen som ett långtidspussel där vi hela tiden får nya delsvar. Volymen av forskning och samarbetet mellan många individer och universitet gör den största skillnaden. Om jag sitter själv och forskar på min kammare gör jag mindre nytta. Idag är vi ett 25-tal forskare på Centrum för hjärtstoppsforskning och vi har många internationella samarbeten. Våra anslag, inte minst från Hjärt-Lungfonden, har attraherat många duktiga forskare.

All forskning leder inte till att forskarnas hypoteser bekräftas. Ibland får en vetenskaplig studie effekten att forskarna kan stänga ett spår, inse att en studerad insats eller åtgärd inte ger någon effekt. Så blev det när forskarna på Hjärtstoppscentrum nyligen studerade akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp.

Vi kunde inte se att det gav några vinster för patienterna jämfört med vanlig handläggning. Det här är väl så viktig kunskap. Då kan vi fokusera resurserna på något annat.

Enligt Leif Svensson skulle den livräddande forskningen på Centrum för Hjärtstoppsforskning inte existera om det inte vore för Hjärt-Lungfonden och deras givare.

Inget av det som vi byggt upp på Centrum för Hjärtstoppsforskning hade funnits utan Hjärt-Lungfonden. Här är fondens givare på ett väldigt konkret sätt med och räddar liv, säger Leif Svensson.

Läs mer: Om Stora forskningsanslaget | Mirja är en SMS-livräddare

Publicerad: 31 mars 2023

Ikon av ett hjärta som symboliserar medlem

Fakta: Plötsligt hjärtstopp

  • Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt stannar. Den drabbade förlorar omedelbart medvetandet, saknar puls och normal andning.

  • Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av hjärtstopp.

  • Sedan millennieskiftet har antalet personer i Sverige som överlever plötsligt hjärtstopp mer än femdubblats – från 110 till cirka 600 räddade liv om året idag. Det motsvarar fortfarande att en person dör av plötsligt hjärtstopp varje timme.

Kristina Sparreljung och H.K.H Prins Daniel

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget