Ulf Hedin

Med forskningen vill han förebygga stroke och hjärtinfarkt med hjälp av blodprov

Vill hitta placken som riskerar att spricka


Snart kan det finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för stroke eller hjärtinfarkt.

Trots stora forskningsframsteg under de senaste decennierna är hjärtinfarkt och stroke sammantaget den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Boven i dramat bakom sjukdomarna är i de allra flesta fall ateroskleros – åderförkalkning.

Riskfaktorerna bakom ateroskleros är välkända – högt blodtryck, kolesterol, rökning med mera. Men vad är det som får ett åderförkalkningsplack att bli instabilt, spricka och bilda en blodpropp som orsakar en stroke eller en hjärtinfarkt?

Denna hjärt-kärlforskningens tiotusenkronorsfråga har gäckat kliniker och forskare världen över i decennier. En av alla de forskare som vigt sin forskargärning åt frågeställningen är Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid Karolinska institutet. 2018 tilldelades han Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag.

Hans forskargrupp är med alla mått världsledande på området och ligger bakom en lång rad publiceringar i vetenskapliga topptidskrifter. Och Stora forskningsanslagets betydelse avspeglas i det accelererande tempot i antalet publiceringar på senare år.

När vi sökte anslaget minns jag att vi hade 200 publicerade vetenskapliga artiklar. Nu, fyra år senare, är vi uppe i 315, säger han.

Gruppens verksamhet kan delas in i två huvudlinjer. I det grundforskningsinriktade spåret kartlägger man nya möjliga biomarkörer som kan bidra till att skilja stabila åderförkalkningsplack från instabila, och i ett andra spår utvecklas nya metoder för bilddiagnostik av instabil åderförkalkning.

Femton anslagsmottagare berättar

Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.

Läs hela rapporten

Forskningen bygger på världens största biobank av sitt slag

I forskningens centrum finns den biobank, BIKE, som började byggas upp 2003 på Kärlkirurgen vid Karolinska universitetssjukhuset. Här finns blodprover och åderförkalkningsplack från tusentals patienter samlade. Idag är detta den största forskningsresursen i sitt slag i världen.

Från guldgruvan BIKE kartlägger forskarna gener, proteiner och molekylära signalvägar i detalj. Varje prov från biobanken ger upphov till uppemot 100 000 enskilda variabler. Med hjälp av datorbaserad bioinformatik söker forskarna mönster som kan ge ledtrådar om vilka molekylära mekanismer som styr sjukdomsutvecklingen.

Vi utgår från fynd som vi har gjort i BIKE och studerar dessa i djurmodeller och cellkulturer. Min kollega docent Ljubica Matic som har en forskartjänst hos Hjärt-Lungfonden har haft en viktig roll i utvecklingen av den här forskningslinjen, berättar Ulf Hedin.

Gruppen har exempelvis identifierat en hittills okänd process som reglerar immunförsvarets förmåga att rensa bort döda celler vid åderförkalkning. I förlängningen kan kunskapen komma att bana väg för helt nya läkemedel mot hjärtinfarkt och stroke.

Det här är den stora utmaning som vi jobbar med, att hitta metoder att identifiera individer och åderförkalkningsplack i riskzonen innan det händer.

Vill kunna identifiera de som ligger i riskzonen

Vid sidan om grundforskningen arbetar forskargruppen med att ta fram nya kliniska applikationer.

Idag finns det ingen metod för att förutsäga en förestående stroke eller hjärtinfarkt, varken genom bilddiagnostik eller blodprover, hos personer som har ateroskleros.

Det här är den stora utmaning som vi jobbar med, att hitta metoder att identifiera individer och åderförkalkningsplack i riskzonen innan det händer.

Målet är antagligen inte alltför långt borta. I en uppmärksammad studie som publicerades 2018 genomförde gruppen storskaliga molekylära analyser av åderförkalkningsplack och blodprover, hämtade från BIKE-biobanken, och kompletterade med analyser av samma patienters cirkulerande blod. Forskarna kunde konstatera att ett enzym, BLVRB -- som normalt sett har en viktig roll i kroppens nedbrytning av hemoglobin – är en markör för blödning i åderförkalkningsplack, något som i sin tur är ett kännetecken för instabila plack.

I studien använde vi även blodprover från SCAPIS pilotstudie i Göteborg. Där såg vi att personer med relativt sett mer åderförkalkning i kranskärlen också hade mer av det här enzymet i blodet, säger Ulf Hedin.

Tack vare Stora forskningsanslaget har vi kunnat ta detta fynd ännu längre. I ett bilddiagnostiskt samarbetsprojekt med nederländska forskare kunde vi bekräfta att det, hos personer med ateroskleros i halspulsådern, finns en koppling mellan höga nivåer av BLVRB och såväl plackblödning som detekterats via magnetkamera som ökad risk för stroke. Dessa fynd har stärkt vår hypotes ytterligare, säger Ulf Hedin.

Vi är nu nära att ha en biomarkör som kan användas i sjukvården. Vi undersöker nu hur väl BLVRB korrelerar med insjuknande i hjärtinfarkt och stroke hos studiedeltagarna i SCAPIS-studiens Stockholmsdel. Vi gör dessutom kompletterande undersökningar i vår biobank. Vi har successivt blivit mer och mer övertygade att BLVRB är ett fruktbart forskningsspår, säger Ulf Hedin. 

Snart kan det alltså finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för en allvarlig hjärt-kärlhändelse.

Indikerar provet att du är i riskzonen kan sjukvården sätta in åtgärder snabbt. En begränsning är dock att provet inte säger något om var åderförkalkningsplacket sitter, här behövs det kompletterande bilddiagnostik. Det är något som gruppen utvecklar i ett annat forskningsspår. Här har man visat att datorbaserad bildanalys med en ny programvara kan användas för att hitta åderförkalkningsplack med hög risk för både stroke och hjärtinfarkt.   

Framöver är det troligt att ytterligare biomarkörer, kanske framtagna genom forskning baserad på SCAPIS, tillsammans med vår biomarkör kan användas för att finna patienter med risk för hjärtinfarkt och stroke. Sedan kan man använda ny bilddiagnostik för att hitta det åderförkalkningsplack som behöver behandlas innan något händer, säger Ulf Hedin.

Vad har Stora forskningsanslaget betytt?

Det har gett möjligheten att skapa två forskningslinjer som går i synergi och har varit helt avgörande för våra forskningsresultat. Vi har idag en större forskargrupp än vad vi någonsin haft, 17 personer, och anslaget har bidragit till att en lång rad doktorander har kunnat disputera, säger Ulf Hedin.

Läs mer: Om Stora forskningsanslaget | Levnadsvanornas betydelse för hälsan

Fakta: Åderförkalkning

  • Ateroskleros, åderförfettning, är i första hand ett bakomliggande och bidragande tillstånd vid många sjukdomar och tillstånd på hjärt- och kärlområdet, exempelvis stroke, kärlkramp och hjärtinfarkt.

  • Ateroskleros kan ses som en kronisk inflammatorisk sjukdom i artärerna.

  • En av de viktigaste orsakerna till ateroskleros är obalans i blodfetterna med för mycket LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) och för lite HDL-kolesterol.

Publicerad: 31 mars 2023

Kristina Sparreljung och H.K.H Prins Daniel

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget