Gunilla Westergren-Thorsson

Hon undersöker lungans självläkningsförmåga hos patienter med KOL

Gunilla Westergren-Thorsson mottagare av Stora anslaget 2021
Gunilla Westergren-Thorsson mottagare av Stora anslaget 2021

Kan träning läka lungorna vid KOL?


Kan lungorna självläka? Det tror Gunilla Westergren-Thorsson. - Min hypotes är att medelintensiv fysisk aktivet kan hjälpa till i självläkningsprocessen hos personer med KOL, säger hon.

Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, tog emot emot Hjärt-Lungfondens Stora anslag 2021. Sedan länge är hennes fokus för forskningen KOL, särskilt att studera om lungan kan självläka och om det finns faktorer som kan påskynda läkningen.

Fysisk träning kan vara en sådan faktor. Det kan vara fallet även hos personer som har lungskador efter covid-19.

– Anslaget har lett till att vi kan spänna bågen ytterligare, att få lyfta det vi har gjort i labb-bänken till något verkligt som kan göra nytta för patienter med KOL. Vi har kunnat anställa folk, ett helt team, och jag kan äntligen få översätta mina tankar till praktik, säger hon.

Gunilla Westergren-Thorsson har personliga drivkrafter för att finna bot på lungsjukdomen KOL. Hennes egen pappa var drabbad.

– Trots att han hade en allvarlig form av sjukdomen hade han ett bra liv. Under mina 30 år som forskare har jag funderat mycket på det. Varför en del blir väldigt sjuka av sin KOL men andra inte? Vad är det i lungorna som leder till det ena eller andra? Det är just detta som jag vill försöka lista ut, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Saknas effektiva behandlingar för KOL

I dag saknas det bot och effektiva behandlingar för KOL. Sjukdomen kan yttra sig på flera vis. En del drabbade har så pass förstörda lungor att det kraftigt påverkar det dagliga livet med bland annat en minskad syreupptagningsförmåga och lungfunktion. Andra har inte alls samma utveckling och påverkan. Alla KOL-patienter har dock delar av lungorna som är sjuka och andra som är friska. Men det finns också områden som befinner sig i ett slags mellanläge.

– De kan med tiden tippa över mot det friska eller det sjuka. Jag och min forskargrupp fokuserar särskilt på de här områdena av lungan och där vill vi försöka hitta vägar för att få den här vävnaden att gå i riktning mot det friska. Det är också intressant att delar av lungan kan vara funktionell, och där vet vi att stamcells liknande celler kan vara aktiva och har en förmåga att reparera vissa områden i lungan.

Nu ska jag och mina kollegor försöka ta reda på om fysisk träning kan leda till att lungan självläker och patienten får ett bättre liv.

Vill bygga upp det som är nedbrutet i lungan

Det som verkar avgörande för hur pass mycket lungan reparerar sig är vilken miljö cellerna befinner sig i. Ett sätt att förändra miljön kan vara att ägna sig åt fysisk träning.

– Nu ska jag och mina kollegor försöka ta reda på om fysisk träning kan leda till att lungan självläker och patienten får ett bättre liv, säger hon.

I forskningsprojektet som Gunilla Westergren-Thorsson har fått anslag för genomgår KOL-patienter i Lund och Uppsala ett handlett träningsprogram med en kombination av konditions- och styrkeövningar under tolv veckor. Deltagarna får dessutom träna hemma och gå promenader. Innan träningsveckorna inleddes genomgick alla noggranna kontroller och flera prover togs. Proverna har också tagits efter sex veckor och i slutet av det tolv veckor långa programmet. Bland annat analyseras prov från blod och lungvävnad som sedan relateras till olika lungfunktionsparametrar. Deltagarna fyller också i enkäter och svarar på frågor kring sin uppskattade hälsa. På laboratorium studeras celler och proteiner på molekylär nivå. Bland annat mesenkymala stamcellsliknande celler som forskarna tror är viktiga för just lungans självläkning.

– Jag vill ta reda på mer om vilka bindvävsproducerande celler som är viktiga för självläkningsprocessen, vad det är i bindväven som tar upp och binder inflammatoriska mediatorer och om stamcellsliknande celler kan skynda på lungans läkning vid KOL. Längst ut i lungan är det bara en mycket tunn vägg men den är otroligt viktig för våra lungor och för att de ska läka och fungera på rätt sätt. Vi studerar den sjuka vävnaden och ser vilka markörer som är viktiga för att KOL ska bryta ut och skada lungan.

– I labbet kan vi identifiera vilka biomarkörer som är viktiga för självläkningen och som kan vara måltavlor för nya behandlingsmetoder och som kan kopplas till en förbättrad lungfunktion. Vi undersöker också hur de stamcellsliknande cellerna reagerar och vad som aktiverar dem. Om vi “drar i dem”, som när vi andas, hur reagerar de? Vi tittar på vävnaden och faktorer som också påverkar kärlen, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson.

Tidigare forskning har visat att fysisk aktiva KOL-patienter har bättre prognos än inaktiva. Senare forskning har dessutom visat att systematisk fysisk träning kan leda till nybildning av lungvävnad.

Hoppas att hitta nya behandlingar och läkemedel

– Att träna ger effekt, du syresätter dig bättre och får en också fin effekt på ditt psykiska välmående. Men det är också viktigt att komma ihåg att personer med KOL inte kan pusha sig för mycket, då kan sjukdomen bli värre med fler försämringsperioder. Detta är också beroende av vilket stadium av sjukdom man är i.

Gunilla Westergren-Thorsson hoppas hitta nya sätt att behandla KOL men även att ta fram nya markörer för tidig diagnostik.

– I dag går mycket av KOL-behandlingen ut på att lindra symtom. Men jag vill fokusera på att bygga upp det som är nedbrutet i lungan. Det skulle betyda enormt mycket för dem som är sjuka. Vi skulle kunna stoppa KOL på ett tidigare stadium, innan lungorna är nedbrutna, konstaterar hon.

Från grundforskning till färdiga och godkända terapier är vägen lång. Gunilla Westergren-Thorsson tror att gruppen kan vara på väg mot en specifik ny terapi inom 5–10 år. Hon tror att det antingen kan handla om en inhalerad behandling eller något slags cellterapi, men också att patienterna kan erbjudas individuella träningsprogram. Efter 30 års forskning har Gunilla Westergren-Thorsson fortfarande samma mål.

– Jag vill göra något bättre för morgondagen, både för människor som drabbats av lungsjukdom och genom att utbilda nästa generation forskare. Min drivkraft är efter alla år den samma, jag vill omsätta det jag forskar på till patienterna. I ett längre perspektiv hoppas jag att det också leder till nya läkemedel. Men innan dess måste vi förstå bakomliggande sjukdomsfaktorer, säger hon.

Utan de femton miljonerna från Hjärt-Lungfonden hade inget av detta varit möjligt, menar Gunilla Westergren-Thorsson.

– Ett sådant här stort anslag ger stabilitet. Vi kan i lugn och ro göra det vi vill och har satt upp som mål. Ett stort anslag öppnar också upp för andra större anslag. Det känns bra att veta att konkurrensen var hård och att vi har blivit bedömda av en internationell bedömningsgrupp. Det är ett kvitto på att det vi gör är värdefullt och ligger i framkant.

Läs mer:Om Stora forskningsanslaget | Gunilla Westergen-Thorson tilldelas Stora forskningsanslaget 2021

Publicerad: 29 mars 2023

Kristina Sparreljung och H.K.H Prins Daniel

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget