Göran Dellgren

Hjärtpump hjälper vid svår hjärtsvikt

Effekt av pump vid svår hjärtsvikt utvärderas


Göran Dellgren undersöker om mekaniska hjärtpumpar är den bästa behandlingen vid svår hjärtsvikt.
Vi har inte tillräcklig kunskap om långtidsbehandling med en vänsterkammarpump eller behandling med läkemedel är det bästa vid svår hjärtsvikt. Det försöker vi ta reda på i vår studie.

Göran Dellgren, överläkare och professor vid Transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är en upptagen man. Att både forska och arbeta som kirurg på ett sjukhus där patienterna väntar på ett nytt hjärta innebär att ständigt vara beredd. Arbetspassen blir många och långa. Vi når honom när han sitter i bilen på väg mellan jobb.

Det är en utmaning att dela sin tid mellan klinik och forskning. Men en fördel är att jag kan upptäcka saker i kliniken som jag kan ta vidare i forskningen. Men det är ofta frustrerande att det tar lång tid att få evidens för det som vi bestämmer oss för att undersöka, konstaterar Göran Dellgren.

Att ha hjärtsvikt är svårt. Ett sviktande hjärta betyder att hjärtat inte orkar förse patienten med det blod som kroppen behöver.

Göran har lång erfarenhet av att behandla hjärtsvikt

Göran Dellgren har länge arbetat med patienter med svår hjärtsvikt. Sjukdomen innebär ett svårt lidande och den är en av våra dödligaste folksjukdomar. Man räknar med att omkring 250 000 svenskar har hjärtsvikt, tillståndet är en av de allra vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning för patienter över 65 år.

Ett sviktande hjärta betyder att hjärtat inte orkar förse patienten med det blod som kroppen behöver. Att ha hjärtsvikt är svårt. Många upplever att de inte har någon ork, och som läkare är det svårt att veta hur länge patienten kommer att överleva med ett hjärta som sviktar svårt. Därför är det också svårt med rådgivning om avancerade behandlingar.

Behandlingen av hjärtsvikt syftar till att lindra symtom, optimera hjärtfunktionen och förlänga liv.

Många svarar bra på läkemedelsbehandling men det finns också patienter som inte gör det, och så småningom förvärras också läget för många hjärtsviktspatienter med traditionell behandling. För dem återstår hjärttransplantation som en sista utväg eller en mekanisk hjärtpump. Men det råder brist på organ, och pumpar erbjuds inte generellt till hjärtsviktspatienter som inte passar för transplantation. Evidensen är otillräcklig, säger Göran Dellgren.

Att ha hjärtsvikt är svårt. Ett sviktande hjärta betyder att hjärtat inte orkar förse patienten med det blod som kroppen behöver.

Jämför behandling med pump och medicinsk behandling

Sedan flera år tillbaka driver Göran Dellgren en studie vars mål är att jämföra läkemedelsbehandling och hjärtpump vid svår hjärtsvikt. För detta fick han Hjärt-Lungfondens stora anslag 2017.

Jag blev väldigt glad att få ett sådant stort anslag! Det betydde att vi kunde börja studien och rekrytera patienter.

Målsättningen är att i en randomiserad kontrollerad studie jämföra långtidsbehandling med vänsterkammarpump med optimal medicinsk behandling hos patienter med svår hjärtsvikt som är olämpliga för en transplantation.

Alla universitetssjukhus i Sverige ingår i studien som för närvarande pågår. Patienterna lottas till antingen vänsterkammarpump eller medicinsk behandling. Totalt kommer cirka 75–80 patienter inkluderas i studien, 35–40 i varje grupp.

Alla patienter skall följas i två år. Man kontrollerar patienternas hälsa och vilka komplikationer som inträffar efter de olika behandlingarna. Studien har kommit en bra bit på väg men ännu återstår det att rekrytera fler patienter.

Det var en lång förberedelsetid och när vi väl hade kommit i gång, kom pandemin vilket ledde till ännu fler svårigheter. Nästan alla sjukhus tvingades avstå ifrån att rekrytera patienter under den här perioden. En annan svårighet för oss är att identifiera rätt patienter som vill vara med, få dem att ställa upp på att bli lottade, samtidigt som de kan vara tveksamma till en stor operation om de lottas att få en pump i ett visst skede.

De måste också passa för att ha en pump. Oddsen för dem som vi frågar får inte heller vara för dåliga, de får inte vara för svaga, för de måste kunna överleva en operation om det skulle bli aktuellt. Vårt etiska dilemma är att vissa patienter kan uppleva att de mår för bra för stunden, och avstår då att delta, men kan sedan försämras hastigt och bli motiverade, men då har de passerat gränsen och är för sjuka för att kunna inkluderas, säger Göran Dellgren.

Femton anslagsmottagare berättar

Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag banat väg för forskningsgenombrott i det stora och lilla formatet. Vilka framsteg har gjorts och vilka genombrott står för dörren? Läs mer om forskningsprojekten i rapporten.

Läs hela rapporten

Mer om studien och hur det går

Göran Dellgren kan inte säga något ännu om hur det går för dem som just nu ingår i studien, eller hur det har fallit ut för dem som provar den ena eller andra behandlingen.

Vi vet inget om resultatet, vi som driver studien är än så länge okunniga om hur det kommer att falla ut. Vi räknar med att den sista patienten inkluderas om ungefär ett år. Det innebär att studien, om allt går bra, är färdig tidigast om två år.

Han kan dock uttala sig om hur själva vänsterkammarpumpen fungerar och vad som krävs för att få en i dag.  

Pumpen stödjer ju vänster kammarens funktion, den pumpar runt blodet med en särskild teknik via kroppspulsådern. En studie i USA visar att många av de som får en pump lever efter fem år, i stället för att vara döda inom några månader. Om man inte kan transplanteras eller om det är brist på organ tror jag att hjärtpump kan bli ett bra alternativ för de svårast sjuka i framtiden. Men vi måste bevisa att det är på det viset, säger Göran Dellgren.

De som får en hjärtpump inopererad måste också lära sig att leva med den och tekniken den kräver.

Man måste kunna ladda och byta batterierna, hantera den kabel som sitter på magen, förstå alla larm och vara noggrann med omläggningar. Man måste också fortsätta med blodförtunnande läkemedel för att undvika proppar. Men om man är noggrann och beredd på allt detta som det innebär, är pump ett fantastiskt sätt att leva utan hjärtsviktssymtom med en god prognos.

Göran Dellgren ser fram emot att få slutföra studien, och har sina forskningsmål helt klara för sig.

Studien kommer att leda till att vi får ett bättre kunskapsläge om utfallet av behandling med hjärtpump. Jag vill kunna erbjuda våra patienter med jättesvår hjärtsvikt ett bättre liv, de har oftast en mycket dålig prognos med nuvarande behandling. Jag agerar både på det klinikgolvet och i forskningen där jag måste bevisa saker i en vetenskaplig kontext. Utan Hjärt-Lungfondens anslag hade detta aldrig kunna genomföras, säger han.

Läs mer:Om Stora forskningsanslaget | Hjärtsvikt symtom och behandling

Publicerad: 31 mars 2023

Fakta: Hjärtsvikt

  • Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva. Detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

  • Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

  • Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt.

  • Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar.

  • Över 3 000 personer dör med hjärtsvikt som dödsorsak varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.

  • Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+).

Läs mer om hjärtsvikt >

Kristina Sparreljung och H.K.H Prins Daniel

Historien om Stora forskningsanslaget

Sedan 2008 delar Hjärt-Lungfonden varje år ut Stora forskningsanslaget, vårat mest prestigefyllda anslag som lett till banbrytande forskning. Hur kom anslaget till och varför?

Läs historien bakom anslaget