Forskning om hjärtsvikt

I dag kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsjukvården har kraftigt förbättrats de senaste 15 åren, och numera finns det diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling som förbättrar tillståndet, höjer livskvaliteten och förlänger livet.

Forskning kring nya behandlingsformer, vilket innefattar såväl läkemedel som medicinsk apparatbehandling, pågår ständigt.

Diastolisk hjärtsvikt

I nuläget pågår intensiv forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden om vad som orsakar diastolisk hjärtsvikt och hur sjukdomen kan behandlas. Tack vare forskningen vet man att patienter med diastolisk hjärtsvikt är äldre, oftare kvinnor, och att de i allmänhet även har förmaksflimmer och diabetes. Forskningen kring diastolisk hjärtsvikt är mycket viktig eftersom det inte finns någon etablerad behandling mot sjukdomen. Den innefattar därför såväl utvecklingen av nya läkemedel som medicinsk apparatbehandling.

Stödpumpar vid hjärtsvikt

Ibland är en hjärttransplantation den enda chansen till överlevnad för svårt sjuka hjärtsviktspatienter. Bristen på donatorer är dock stor i Sverige och i väntan på en hjärttransplantation ligger fokus i dag på att använda och utveckla stödpumpar, eller i viss utsträckning mekaniska hjälphjärtan som stöder vänster kammare. Forskningen som bedrivs är intensiv och tekniken går snabbt framåt.

LVAD (left ventricular assist device) kan ibland bli aktuell i väntan på hjärttransplantation eller som en permanent lösning för dem som inte vill eller inte lämpar sig för en transplantation, och då övriga åtgärder inte givit tillräcklig effekt och patienten fortsätter att ha svåra symtom av sin hjärtsvikt.

Det är en yttre pump som bärs runt midjan och vars batteri måste bytas regelbundet. Behandlingen innebär regelbundna kontroller på hjärtsviktsmottagning.

På detta område pågår viktig forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden i den så kallade SweVad-studien som omfattar samtliga universitetssjukhus i landet och som leds från thoraxkliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Studien har som syfte att ta reda på om permanenta hjärtpumpar är lika bra som konventionell läkemedelsbehandling vid mycket svår hjärtsvikt och där patienterna är för sköra för en transplantation.

Broms för stresshormoner

En viktig del inom forskningen är att motverka de system av stresshormoner som aktiveras vid hjärtsvikt. I dag finns flera läkemedel som bromsar aktiveringen. När man förbättrar denna typ av behandling ytterligare är förhoppningen att man kan förebygga hjärtsvikt – och en hel del andra sjukdomar – men än har man inte kommit dit. Dock vet man att god behandling av högt blodtryck, bland annat med läkemedel som bromsar aktivering av stresshormoner, på ett betydande sätt kan förebygga utveckling av hjärtsvikt.

Stamceller och ärftlighet

Inom forskningen knyter man stora förhoppningar till att i framtiden kunna ersätta sjuka eller döda hjärtmuskelceller med nya som odlas fram via stimulering av stamceller och som får växa ut på platsen för de skadade cellerna.

Den del av hjärtsjukdomarna som beror på ärftliga gendefekter/-mutationer kommer i framtiden troligen att kunna behandlas genom att man på olika sätt påverkar den sjuka genen eller produkter från den sjuka genen, bland annat med hjälp av mikro-RNA.

Ovanliga former av hjärtsvikt

Forskning pågår även kring mer ovanliga former av hjärtsvikt. En sådan form är takotsubo, eller brustet hjärta som tillståndet också kallas. Takotsubo innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt, men orsaken är okänd. Det finns en koppling till kvinnligt kön och till negativa stressfyllda händelser, varför en teori är att hjärtmuskeln är överkänslig för stresshormoner.

En annan ovanlig form av hjärtsvikt drabbar kvinnor strax före förlossning eller månaderna närmast efter. Tillståndet, som kallas peripartum kardiomyopati eller PPCM, kan vara livshotande och färre än hälften av de drabbade återfår normal hjärtkapacitet.

Hjärt-Lungfonden stöder också forskning som syftar till att förhindra att kvinnor som genomgått havandeskapsförgiftning senare i livet utvecklar hjärtsvikt eller annan hjärtsjukdom.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtsvikt
Vetenskapligt ansvarig: Cecilia Linde, professor och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Datum: 2019-03-18