Högt blodtryck – Symtom och riskfaktorer

Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har nästan hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.

Symtom på högt blodtryck

De allra flesta människor vet inte om att de har för högt blodtryck eftersom det ofta inte ger några symptom. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Symtomen på högt blodtryck är vanligtvis lindriga och det är inte förrän man verkligen har fått det höga blodtrycket konstaterat och lyckats sänka det som man kan sätta fingret på varför man varit så trött eller lidit av huvudvärk.

Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symptom, till exempel kraftig trötthet, illamående svår huvudvärk och andnöd. Tillståndet kallas malign hypertoni och är ett livshotande tillstånd som är mycket ovanligt.

Blodtrycksmätning

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Först anges övertrycket och därefter anges undertrycket, till exempel 125/80 mmHg som är ett normalt tryck i vilotillstånd hos en medelålders frisk vuxen person. Man säger att blodtrycket är 125 över 80.

Vid blodtrycksmätning används ett stetoskop och en blodtrycksmanschett försedd med en mätare. Manschetten sätts runt överarmen och pumpas därefter upp med så mycket luft att den klämmer till om armen och hindrar blodet från att passera. När luften i manschetten långsamt släpps ut och blodet börjar strömma till hörs det första pulsslaget i stetoskopet. På mätaren kan man då avläsa det övre trycket. När blodet strömmar helt fritt så att pulsslagen inte längre hörs kan det undre trycket avläsas.

Trycket varierar

Blodtrycket varierar under dygnet av både fysiska och psykiska orsaker. Det är högre när man är fysiskt aktiv och musklerna behöver mer blod, eller i stressituationer då hjärtat pumpar hastigare. Blodtrycket är lägre när man slappnar av och vilar och i regel lägst på natten när man sover. Blodtrycket varierar från individ till individ och i olika åldrar, ju äldre vi blir desto högre blir blodtrycket. Blodtrycket kan dessutom variera med årstiden. På sommaren och i varma klimat är det lägre.

Lågt blodtryck

Det finns ingen enhetlig norm för vad som ska kallas lågt blodtryck. Ofta talar man om lågt blodtryck när det systoliska, övre, trycket hos en vuxen person är 100 mmHg eller lägre. Lågt blodtryck ger sällan några symptom och behöver då inte behandlas.

Så fungerar blodtrycket

Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Först anges övertrycket och därefter anges undertrycket, till exempel 125/80 mmHg som är ett normalt tryck i vilotillstånd hos en medelålders frisk vuxen person. Man säger att blodtrycket är 125 över 80.

Högt blodtryck (hypertoni)

Förhöjt blodtryck brukar definieras enligt följande:

  • Mild hypertoni: 140–159/90–99 mmHg

  • Måttlig hypertoni: 160–179/100–109 mmHg

  • Kraftig hypertoni: >180/>110 mmHg

  • Isolerad systolisk hypertoni: >140/<90 mmHg

Två typer, primär och sekundär hypertoni

Primär hypertoni

Primär hypertoni innebär att man inte kan hitta någon orsak till det förhöjda blodtrycket. Omkring 95 procent av alla fall av förhöjt blodtryck räknas som primär hypertoni. Primär hypertoni smyger sig på och ger vanligen inga symptom förrän efter lång tid. Ofta upptäcks det förhöjda trycket vid en hälsokontroll.

Sekundär hypertoni

I ungefär 5 procent av fallen är det höga blodtrycket ett symptom på andra sjukdomar. Formen kallas sekundär hypertoni. Det kan exempelvis handla om hormonrubbningar eller sjukdom i njurarna. Vissa läkemedel, exempelvis kortison eller p-piller kan orsaka sekundär hypertoni och när unga människor har högt blodtryck finns det ofta anledning att misstänka sekundär hypertoni.

Isolerad systolisk hypertoni

I den västerländska kulturen är det vanligt att blodtrycket ökar med stigande ålder. Den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre kallas isolerad systolisk blodtrycksförhöjning. Det innebär att det övre trycket är högre än 140 mmHg medan det lägre är normalt, det vill säga under 90. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att behandla det höga blodtrycket.

Lär dig mer om blodtrycket i Blodtrycksskolan – Så kan du påverka ditt blodtryck.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.

Vetenskapligt ansvarig: Peter Nilsson, professor och överläkare vid VO Akut- och Internmedicin, Skånes universitetssjukhus Malmö.

Uppdaterat: 2021-05-18.

Livstilsprofessor Mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet och dietist Anette Jansson från Hjärt-Lungfonden.

Lär dig mer om högt blodtryck

Hjärt-Lungfondens dietist ger dig konkreta tips via e-post. Anmäl dig idag och få forskningsbaserade råd!

Göran Bergström vill stoppa hjärt- och lungsjukdomar innan de kommer

Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdomar än av något annat. Med hjälp av SCAPIS vill Göran Bergström förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Stöd forskningen

Så förebygger du högt blodtryck

Det finns mycket i livsstilen som spelar stor roll för att förebygga ett högt blodtryck.

Så gör du