Ny forskning kan bana väg för ny inhalations-behandling av KOL

KOL är en av Sveriges stora folksjukdomar

En förebyggande inhalationsbehandling för personer med lungsjukdomen KOL. Det är målet för Charlotte Thålins forskningsprojekt som tilldelas Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2026.

KOL är en av våra stora folksjukdomar. Över en halv miljon människor i Sverige uppskattas leva med lungsjukdomen. Den kännetecknas av en kronisk inflammation i luftvägarna, andfåddhet och gradvis försämrad lungfunktion.

För många patienter är upprepade luftvägsinfektioner ett stort problem. Charlotte Thålin, adjungerad professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Danderyds sjukhus, möter själv ofta KOL-patienter i sitt kliniska arbete på intermediärvårdsavdelningen på Danderyds sjukhus.

– Sjukdomsutvecklingen vid KOL liknar tyvärr ofta en nedåtgående trappa där varje ny luftvägsinfektion gör patienten sämre, säger hon.

Vaccinering mot säsongsinfluensa och andra infektionssjukdomar är därför särskilt viktig för KOL-patienter. Men utöver det finns inga behandlingar som effektivt förebygger de återkommande luftvägsinfektionerna.

Målet är en ny inhalationsbehandling mot KOL

Det är här Charlotte Thålin hoppas att hennes forskningsprojekt kan göra skillnad. Med Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor i ryggen ska hon undersöka om en inhalationsbehandling med antikroppar kan skydda personer med KOL mot infektioner och inflammation i luftvägarna.

Idén till projektet växte fram under covidpandemin. Våren 2020, under den första pandemivågen, märkte hon och hennes kollegor något oväntat på sjukhuset.

– KOL-patienterna försvann nästan från vårdavdelningarna. Förklaringen var att många med KOL höll sig hemma och därmed undvek luftvägsinfektioner. Detta visade vilken stor betydelse som infektioner har för den här patientgruppen, säger Charlotte Thålin.

Forskningen ska kartlägga antikropparnas betydelse

Hennes forskargrupp fokuserar på antikroppen IgA. Till skillnad från IgG, den vanligaste antikroppen i blodet, förekommer IgA i slemhinnor som luftvägarna.

– IgA i luftvägarna är större och försedd med fler sockermolekyler än IgG men framför allt är den tyst, det vill säga den blockerar infektion utan att dra i gång inflammation. Det är särskilt viktigt i luftvägarna där vi vill undvika onödig inflammation, säger Charlotte Thålin.

Tidigare studier talar för att personer med KOL ofta har mindre IgA i luftvägarna än friska personer. Antikropparna bildas visserligen i kroppen men transportsystemet som ska föra ut dem till luftvägarna fungerar sämre. Detta kan bidra både till ökad infektionskänslighet och till mer inflammation.

En stor fråga för forskargruppen är hur den optimala IgA-antikroppen att behandla med ska se ut. De vill hitta en variant som ger starkast möjliga skydd mot infektioner men samtidigt inte ger inflammation. För att lyckas analyserar de prover från KOL-patienter och friska. Med masspektrometri kan de undersöka hur IgA-antikropparna ser ut i luftvägarna och koppla olika varianter till olika nivåer av skydd mot infektion.

Antikropparna ska testas i organoider, modeller av mänskliga luftvägar som odlas fram i laboratoriet från stamceller. Organoiderna liknar små näsor eller lungor med celler och flimmerhår som påminner om riktiga luftvägar.

– Organoiderna ligger närmare människans biologi än många djurmodeller. Vi kan testa många antikroppar och doser samtidigt. Vi kan infektera organoiderna med exempelvis influensa eller RS-virus och se vilken antikropp som ger bäst skydd.

Det innebär att forskarna minskar behovet av djurförsök kraftigt.

När den mest lovande antikroppen har identifierats ska den tillverkas. Forskargruppen samarbetar med KTH där forskare ska producera antikroppen.

Stor potential att förändra framtidens KOL-vård

Om projektet lyckas hoppas hon att behandlingen i framtiden ska kunna användas av KOL-patienter förebyggande, exempelvis under perioder med hög infektionsrisk.

– Många KOL-patienter är försiktiga för att undvika infektioner. De undviker ofta barnbarn, resor, folksamlingar eller köpcentrum under vintern. En sådan här inhalation skulle kunna användas när risken är hög, till exempel inför en resa under influensasäsong eller när man ska träffa många människor. Behandlingen skulle på så sätt kunna innebära ett friare liv.

Vägen till en färdig behandling är lång. Först behöver forskarna hitta rätt antikropp. Därefter krävs tillverkning, fortsatt utveckling och kliniska prövningar.

– Själva inhalationstekniken finns redan, så den stora utmaningen är att hitta och tillverka rätt antikropp. Jag hoppas att vi har kommit en bra bit på vägen inom några år, säger Charlotte Thålin.