Ny forskning kan bana väg för ny inhalations-behandling av KOL
Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Nu pågår forskning för att utveckla en inhalationsbehandling genom att undersöka hur antikroppar kan skydda mot infektioner och inflammation.
KOL är en av Sveriges stora folksjukdomar
Charlotte Thålin vid Karolinska Institutet tilldelas Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor för projektet.
– Målet är att utveckla en inhalationsbehandling med antikroppar som både kan förebygga infektioner samt begränsa luftvägsinflammationen och därigenom risken för försämring av patientens KOL.
– Lungsjukdomen KOL kännetecknas av kronisk inflammation och återkommande luftvägsinfektioner. Vår forskning visar att skyddande antikroppar i luftvägarna spelar en avgörande roll för att begränsa dessa processer, säger Charlotte Thålin, adjungerad professor i translationell immunologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Danderyds sjukhus.
KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Den kroniska inflammationen leder till nedsatt lungfunktionen vilket medför gradvis ökande andnöd. Att ha svår KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Cirka 2 700 personer i Sverige dör varje år med KOL som underliggande dödsorsak.
Forskningen ska kartlägga antikropparnas betydelse
Projektet har två huvudsakliga syften. Det första är att kartlägga hur halten av och egenskaperna hos antikropparna skiljer sig mellan friska individer och patienter med KOL. Det andra är att använda denna kunskap för att undersöka möjligheten att utveckla ett inhalationsläkemedel baserat på antikropparna som kan förebygga luftvägsinfektioner och därigenom undvika successiv försämring av sjukdomen.
Studien är vetenskapligt mycket avancerad med stor potential att ge betydande resultat om den lyckas. Om hypotesen bekräftas kan behandlingen innebära ett viktigt genombrott för patienter med sjukdomen.
– Målet är att utveckla en inhalationsbehandling med antikroppar som både kan förebygga infektioner samt begränsa luftvägsinflammationen och därigenom risken för försämring av patientens KOL, säger Charlotte Thålin.
Stor potential att förändra framtidens KOL-vård
Charlotte Thålin är adjungerad professor och överläkare i internmedicin och leder en forskargrupp med lång och internationellt erkänd erfarenhet inom området.
– Det här är ett innovativt projekt med stor potential att förändra hur vi förstår och behandlar KOL. Forskning av den här typen är avgörande för att på sikt kunna minska sjukdomsbördan, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
5 fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.
Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.
KOL i siffror: Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med KOL. Upp till 20–25 procent av personerna med KOL har aldrig rökt. Cirka 2 700 personer i Sverige dör varje år med KOL som underliggande dödsorsak. I genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män med KOL som underliggande dödsorsak. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom däruppskattningsvis mer än hälften av personerna med sjukdomen saknar diagnos. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar exempelvis hjärt-kärlsjukdom och astma, är vanligt förekommande.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.
Hjärt-Lungfondens forskningsanslag
Vi delar ut olika former av forskningsanslag. Forskningsrådet väljer ut ansökningarna som är mest relevanta och har störst chans att bli framgångsrika för patienter.
Läs om våra forskningsanslagRelaterade artiklar
Johan Nilsson tilldelas Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor för en ny metod som kan öka antalet hjärttransplantationer.
Johan Nilsson tilldelas Hjärt-Lungfondens forskningsanslag på 15 miljoner kronor.
Unika cellfynd kan minska lidandet för personer med svår astma
Cirka 40 000 svenskar lever med svår astma som orsakar stort lidande.
Forskning om hur nervsignaler påverkar åderförkalkning
Kan man minska åderförkalkning genom att påverka de nervsignaler som når blodkärlsväggen? Peder Olofsson får H…