Poa fick KOL trots att han aldrig har rökt

Trötthet och andfåddhet var de första symtomen

När Poa Grundel var lite över 50 år blev han plötsligt ovanligt trött och andfådd på ett märkligt sätt. Minsta ansträngning tog på, han flåsade rejält under sina tennisträningar.

- Jag orkade inte fram till bollen, säger han. Poa gjorde flera kontroller och spirometriundersökningar.

- Läkaren trodde att det var astma. Mina resultat blev nämligen bättre efter att jag hade tagit astmamedicin.

Men andningsproblemen blev värre och efter ytterligare utredningar stod det klart. Poa hade drabbats av KOL. Utan att ha varit rökare.

- Jag har aldrig rökt men min pappa rökte när jag var barn. Jag var bara lite över 50 år och beskedet om KOL blev en chock. Det är en sjukdom man absolut inte vill ha.

Behandlar med medicin

I dag består Poas behandling av två mediciner som han tar varje morgon. Han försöker också vara aktiv. Gå promenader, vara med barnbarnen och spela lite golf.

- Jag tycker att jag mår bra. Men jag är också en bekymmersfri person, jag är oftast positiv och oroar mig sällan. Svår hosta Han tar dock upp en aspekt av KOL som han inte gillar.

- Det är de försämringsperioder som jag får ett par gånger varje år. Då drabbas jag av en sådan fruktansvärd hosta. Jag hostar och hostar. Jag har till och med fått avboka tandläkarbesök på grund av den. Ingen medicin rår riktigt på den heller. Nej, den är inte roligt att ha, konstaterar han över kaffekoppen.

Bytt hjärtklaff

Inför vårt besök berättar Poa att han loggade in på 1177 för att uppdatera sig kring vad läkarna har antecknat. De sista tre åren har varit utmanande hälsomässigt. Förutom att han lever med KOL har han även bytt en hjärtklaff och drabbats av diabetes typ-2. Han har också haft flera lunginflammationer varje år och diagnosen sömnapné kan han också lägga till listan. Och prostatacancer och ett hjärtstopp när han opererades.

- En läkare har skrivit en anteckning om ”äldre multisjuk man söker vård, hör och ser dåligt”. Jag känner inte igen mig i den bilden för jag mår bra och är oftast pigg. Men visst, den sista tiden har varit lite utmanade.

Poa är uppvuxen i Södertälje och för sju år sedan gick flyttlasset från huset i Södertälje till en mindre lägenhet i Stockholm. Poa och hustrun Kerstin ville komma närmare barn och barnbarn. Men bara en kort tid efter flytten fick Kerstin ett svårt cancerbesked. För ett år sedan kom ett ledsamt och oväntat återfall. Hennes tid var utmätt.

- Hon gick bort här hemma i december förra året. Det var inte tänkt att jag skulle bo här ensam. Det är svårt och ovant. Jag är väldigt glad över mina barn och barnbarn som jag ofta är med. De håller mig sysselsatt. Det är fantastiskt roligt även om jag inte springa efter dem. Men jag och Henry, som blir sex år, har varit till Sälen och åkt skidor. Än hänger morfar med, säger han.

Hostar och får inte luft

Trots sin bekymmerslöshet och lätta sinne berättar Poa att han ibland kan blir rädd när hans KOL och sömnapné ger sig till känna.

- När jag hostar och inte får luft, då är det obehagligt. Jag vet att jag har ganska långa uppehåll i min andning när jag sover. Jag kan tänka på det ibland, vad händer när jag bor ensam?

Hjärtklaff från kalv

Poa visar ärret han har över bröstkorgen. Där under tickar en hjärtklaff från en kalv.

- Jag blev väldigt mycket piggare när den var bytt. Det är fantastiskt vad man kan göra i dag. Jag är tacksam för all hjälp jag har fått.

Senare i höst fyller Poa 76 år. Hjärtklaffen ska hålla i minst 25. Lungorna hoppas han fortsätta vara under kontroll med medicin.

- Jag skulle vilja slippa den där hostan men annars tycker jag att jag mår toppen, säger han.