Tidig upptäckt av KOL-försämring med hjälp av enkla frågor

Vad är en akut försämringsperiod vid KOL?

– Akuta försämringsperioder är en av de allvarligaste delarna av KOL och kan få stora konsekvenser för patienten. Att med hjälp av enkla formulär kunna identifiera vilka som löper högre risk kan leda till att patienterna får behandling tidigare och därigenom en bättre livskvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Akuta försämringsperioder är en av de allvarligaste delarna av KOL och kan få stora konsekvenser för patienten.

Akuta försämringsperioder vid KOL innebär en plötslig försämring av luftvägssymtom som ofta kräver sjukhusvård. Upprepade försämringsperioder leder till ytterligare nedsättning av lungfunktionen, ökat vårdbehov och förtida död.

Så gick studien till

Studien vid Uppsala universitet omfattade 572 patienter med KOL i regionerna Dalarna, Uppsala och Gävleborg. Vid studiestart hade ingen av deltagarna haft en försämringsperiod den senaste månaden. Patienterna genomgick fysisk undersökning och besvarade frågor om bland annat rökvanor och hjärt-kärlsjukdom. Därefter fyllde de i tre etablerade frågeformulär. Deltagarna följdes under tre år och studiens primära utfallsmått var akuta försämringsperioder.

Under uppföljningstiden drabbades 257 patienter, motsvarande 45 procent, av minst en akut försämringsperiod. Av dessa behövde 107 patienter sjukhusvård vid minst ett tillfälle.Resultaten visar att samtliga tre frågeformulär var för sig kunde förutsäga risken för minst en akut försämringsperiod inom tre år. När dessa frågeformulär kombinerades ökade den analytiska förmågan ytterligare.

Viktiga riskfaktorer vid KOL-försämring

Den starkaste riskfaktorn var att ha haft en försämringsperiod mindre än ett år före studiestart.

Andra faktorer kopplade till ökad risk:

• nedsatt lungfunktion

• pågående rökning

• hjärtsvikt

Ingen koppling sågs till:

• ålder

• kön

• hjärt-kärlsjukdom

Tidigare och mer individanpassad vård

– Om vi i sjukvården kan bli bättre på att identifiera personer med hög risk för försämringsperioder kan det göra stor skillnad i livskvalitet för personer som lever med KOL. På sikt kan enkla verktyg som dessa bidra till mer individanpassad behandling och bättre uppföljning av patienter med KOL, säger Andreas Palm, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tidigare har KOL-forskning främst fokuserat på medicinska mätvärden som lungfunktion. I dag används patientrapporterade formulär i allt större utsträckning, inte bara för att mäta livskvalitet utan också för att bättre förstå sjukdomens utveckling och vägleda behandling.