KOL hos aldrig-rökare kan vara en egen sjukdomstyp

Publicerad2026-06-26

Uppdaterad2026-06-26

500 000–700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL.

Illustration av blå lungor med taggtråd. — 500 000–700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL.

Lungsjukdomen KOL kopplas ofta till rökning – men en stor andel av patienterna har aldrig rökt.

Nu visar en svensk studie att KOL hos personer som aldrig rökt har andra egenskaper än rökrelaterad KOL, vilket kan få betydelse för hur sjukdomen upptäcks och behandlas. Det visar forskning som bygger på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– KOL har länge betraktats som en självförvållad sjukdom. Men en stor andel av patienterna har aldrig rökt, vilket visar att sjukdomen inte enbart orsakas av rökning. Förhoppningsvis kan det bidra till att minska stigmat kring KOL, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet.

Aldrig-rökare med KOL

Över en halv miljon svenskar beräknas leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Sjukdomen innebär en bestående förträngning i luftvägarna och att lungfunktionen gradvis försämras. Omkring 20–25 procent av de personer i Sverige som lever med KOL har aldrig rökt. Enligt internationella studier kan andelen aldrig-rökare med KOL vara upp till 50 procent.

Studien omfattar 690 personer från den svenska befolkningsstudien SCAPIS. Forskarna jämförde personer med KOL som aldrig rökt med både friska personer och patienter med rökrelaterad KOL. Enligt forskarna är det första gången som KOL hos aldrig-rökare har jämförts systematiskt med flera relevanta jämförelsegrupper i en och samma studie.

Det här är en stor patientgrupp som konsekvent exkluderats i läkemedelsprövningar, vilket innebär att vi egentligen inte vet hur de skall behandlas.

– Våra resultat visar att KOL hos aldrig-rökare skiljer sig från rökrelaterad KOL. Det här är en stor patientgrupp som konsekvent exkluderats i läkemedelsprövningar, vilket innebär att vi egentligen inte vet hur de skall behandlas, säger Magnus Sköld.

En särskild form av sjukdomen

Resultaten visar att personer med KOL som aldrig rökt hade mer luftvägsrelaterade besvär, som hosta och pip i bröstet, och tecken på en typ av inflammation som ofta ses vid allergiska tillstånd. Samtidigt var sjukdomen ofta något lindrigare än hos personer med rökrelaterad KOL. Skillnaderna kvarstod även när forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och kroppsvikt. Det stärker bilden av att det kan röra sig om en särskild form av sjukdomen.

Mer riktade behandlingar

Nästa steg i forskningen är att analysera biologiska prover från deltagarna för att bättre förstå vilka mekanismer som ligger bakom KOL hos aldrig-rökare. Därefter hoppas forskarna att resultaten kan användas för att på sikt utveckla mer riktade behandlingar för denna patientgrupp.

Nu behövs mer forskning

– KOL förknippas starkt med rökning, men den här studien visar att kopplingen inte är så entydig som man tidigare trott. Den här kunskapen kan bidra till att fler patienter får rätt diagnos och en mer individanpassad behandling. Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur dessa patienter ska tas om hand, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

5 fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

KOL i siffror: Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med KOL. Upp till 20–25 procent av personerna med KOL har aldrig rökt. Cirka 2 700 personer i Sverige dör varje år med KOL som underliggande dödsorsak. I genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män med KOL som underliggande dödsorsak. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom däruppskattningsvis mer än hälften av personerna med sjukdomen saknar diagnos. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar exempelvis hjärt-kärlsjukdom och astma, är vanligt förekommande.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.