Vägen tillbaka från stroke kan underlättas med nytt verktyg

Publicerad: 2023-09-29 | Uppdaterad: 2023-09-29

Uppföljningen av strokepatienter i Sverige har brister. Men ett nytt verktyg kan visa vägen mot en bättre och mer jämlik strokerehabilitering.

Stroke är den kroppsliga sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus idag - närmare en miljon per år. Det är också den vanligaste orsaken till funktionshinder bland vuxna.

Stroke drabbar olika

Skadorna som uppstår efter en stroke kan vara svåra – det kan handla om synliga problem med att gå, tala och klä på sig eller mer dolda problem som trötthet, dåligt minne och humörsvängningar. Beroende på var i hjärnan som skadan sitter kan den drabbade förlora synen, tappa kontrollen över en sida av kroppen eller bli personlighetsförändrad. Ingen stroke är den andra lik. Vissa behöver hjälp med nästan allt, andra klarar mer.

Jämlikt vårdförlopp

En effektiv rehabilitering förbättrar strokepatienternas möjligheter till återhämtning. Det finns många olika former av rehabilitering av strokedrabbade beroende på typen av skador och hur svåra de är. Men skillnaderna i vad som erbjuds är stora i landet. Socialstyrelsen rekommenderar i sina riktlinjer en strukturerad uppföljning av alla strokepatienter, men på många håll i landet saknas detta. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram ett nytt så kallat vårdförlopp för att göra vården mer jämlik. Men alltjämt varierar uppföljningen av patienterna stort inom strokevården i Sverige.

– Jag skulle beskriva strokerehabiliteringen i Sverige som fragmenterad och ibland till och med obefintlig. Många patienter blir lämnade ganska ensamma, säger Xiaolei Hu, docent och strokeforskare vid Umeå universitet.

Rehabkompassen visar vägen

Det här är bakgrunden till det digitala uppföljningsverktyget Rehabkompassen som har utvecklats vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet. Verktyget gör det möjligt att på ett enkelt och resurseffektivt sätt få en bild av patienternas individuella behov.

– Patienten svarar på frågor via 1177.se i sin hemmiljö före sitt vårdbesök. Ett datorprogram omvandlar patientens frågesvar till en digital bild på skärmen som visualiserar hur den drabbade har påverkats av sin stroke, hur personen mår och vad han eller hon klarar av. Bilden kan sedan användas på sjukhuset, vårdcentralen och i den kommunala vården för att individanpassa rehabiliteringen, berättar Xiaolei Hu som varit med och tagit fram och utvecklat verktyget sedan 2015.

Stöd från Hjärt-Lungfonden

– Det finns ett stort behov av ett verktyg av denna typ för strukturerad och standardiserad uppföljning inom strokesjukvården. Tanken med Rehabkompassen är att synliggöra att patienternas behov blir tillgodosedda genom hela vårdförloppet utan att det kräver särskilt stora resurstillskott, säger Xiaolei Hu.

I fjol publicerade hon och hennes kollegor resultaten från en pilotstudie som visade att verktyget är lättanvänt för patienter och personal.

Nu har man, med stöd av Hjärt-Lungfonden, inlett en stor klinisk studie där verktyget utvärderas. Målet är att rekrytera 1 106 strokepatienter där hälften får använda Rehabkompassen vid uppföljningsbesök, medan den andra hälften får hjälp baserat på de befintliga pappersbaserade enkäter och poststroke-checklistor som används idag.

Rekrytering pågår

– Vår hypotes är att verktyget bidrar till en patientanpassad rehabilitering som förbättrar patienternas vardagsliv och underlättar för sjukvården att införa den strukturerade uppföljning som Socialstyrelsen och SKR kräver. Men vi vill också veta om det kan spara pengar. Vi är än så länge i tidig fas, hittills är sex kliniker i hela landet med och vi har rekryterat 61 patienter, berättar Xiaolei Hu.

– Det är viktigt att tillräckligt många strokekliniker vill vara med. Det är nödvändigt för studien men är samtidigt ett sätt att börja att implementera verktyget. Vi hoppas vara färdiga med rekryteringen 2025, säger Xiaolei Hu.