Frågorna är många kring TIA – det som i dagligt tal beskrivs som en liten stroke. Vi har bett överläkare och professor Mia von Euler att svara på vanliga frågor om kärlsjukdomen TIA.
Mia von Euler har vid flera ansökningsomgångar beviljats Hjärt-Lungfondens forskningsanslag för projekt om bland annat stroke och TIA.
Foto: Susanne Kronholm
Mia von Euler är överläkare vid neurolog- och rehabiliteringskliniken vid universitetssjukhuset i Örebro. Tjänsten kombinerar hon med forskning som professor i neurologi vid Örebro universitet. Hon forskar framför allt om stroke och har även lett projekt om sekundärprevention, det vill säga projekt om hur man förhindrar återkommande TIA eller stroke hos en redan drabbad person.
AKUT-test och akut hjälp
Mia understryker vikten av att omedelbart söka hjälp vid misstänkt TIA eller stroke. AKUT-testet kan vem som helst lära sig i syfte att upptäcka sjukdomsfall orsakade av TIA eller stroke. Ring 112 direkt om du misstänker TIA eller stroke.
I dag vet vi att ett snabbt omhändertagande när någon drabbats av propp i hjärnan är av största vikt.
– I dag vet vi att ett snabbt omhändertagande när någon drabbats av propp i hjärnan är av största vikt.
Olika behandlingar kan rädda liv och ge bra resultat även på lång sikt, konstaterar överläkare och professor Mia von Euler.
Det finns all anledning att ta en TIA på största allvar och uppsöka vård – även när symptomen försvinner snabbt och till synes av sig självt. En obehandlad TIA har en risk för stroke på sex procent första veckan och tio procent på tre månader.
Frågor och svar om TIA
TIA är en förkortning för transitorisk ischemisk attack, vilket innebär en övergående syrebrist i hjärnan. Syrebristen beror vanligen på en liten propp som sedan löses upp. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som drabbas. Det kan till exempel vara övergående talstörning med svårighet att hitta ord eller artikulera, svaghet eller domning i ena armen eller benet eller en hängande mungipa.
Vid en TIA går alla besvär över inom 24 timmar. Vid en stroke finns besvären kvar längre – i minst ett dygn. Men oftast under betydligt längre tid och ibland mer eller mindre permanent.
Du kan få övergående talstörning, svårt att hitta ord, förstå ord eller svårt att artikulera. Du kan också få känselstörning i en del av kroppen. En arm eller ett ben kan bli svagt eller handen fumlig. Synfältsbortfall eller hängande mungipa på vanligen ena sidan är andra tecken.
Det är potentiellt mycket allvarligt. Om orsaken till en TIA inte behandlas finns risk att det kommer igen, men nästa gång kanske som en stroke. En obehandlad TIA har en risk för stroke på sex procent första veckan och tio procent på tre månader. Med korrekt förebyggande behandling sjunker risken till två procent. Det är alltså väldigt viktigt att snabbt behandla en TIA.
En TIA beror på en övergående syrebrist i hjärnan, vanligen orsakad av en liten propp, som sedan löses upp av sig självt. Det kan finnas många olika anledningar till denna proppbildning. Obehandlat förmaksflimmer eller förträngning av ett halskärl, obehandlat högt blodtryck, blodfettsrubbning eller diabetes. Andra riskfaktorer är rökning, för lite fysisk aktivitet, övervikt, stress, sömnapnésyndrom.
Åk raka vägen till akuten för snabb inneliggande utredning. Har du pågående symtom ska du ringa 112.
Vid TIA undersöks du noga fysiskt för att se att alla besvär har gått tillbaka och inga neurologiska bortfall kvarstår. Detta görs vanligen upprepade gånger under vårdtiden. Det görs en datortomografi av hjärnan och i vissa fall även en magnetkameraundersökning. Vidare undersöks halskärlen, antingen med halskärlsröntgen eller med ultraljud. Hjärtrytmen undersöks med EKG, oftast under minst ett dygn, för att hitta eventuella tillfälliga förmaksflimmerattacker.
Ärftlighet och otur rår man inte på men du kan minska risken genom att inte röka, vara fysisk aktiv, äta sunt – mycket frukt och grönt och mindre fett, salt och processad mat – inte dricka för mycket alkohol och kontrollera ditt blodtryck.
Samma som ovan; du kan minska risken genom att inte röka, vara fysisk aktiv, äta sunt – mycket frukt och grönt och mindre fett, salt och processad mat – inte dricka för mycket alkohol och kontrollera ditt blodtryck samt att du tar de ordinerade medicinerna, oftast blodtrycksmediciner, statiner (för blodfetterna) och blodtunnande behandling.
Vetenskaplig källa: Mia von Euler, professor vid Örebro universitet.
Uppdaterat: 2022-11-09
Om stroke
Stroke är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det beröra området.
