Strokedrabbades vardagsproblem kartläggs

Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Men det är relativt outforskat hur den drabbade upplever det dagliga livet efter sin stroke.

Nu ska forskare i Göteborg följa 700 strokedrabbade för att se hur de mår och lever i vardagen. Först lite bakgrund om stroke. Begreppet stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, alltså ett tillstånd som innebär en försämrad blodförsörjning till hjärnan. Av de drabbade avlider många, medan andra blir svårt funktionsnedsatta och/eller personlighetsförändrade.

Kräver stor omvårdnad

– Stroke har flest vårddagar i Sverige och är den vanligaste orsaken till funktionshinder bland vuxna. Skadorna som uppstår kan vara svåra för den som drabbas. De kan få problem med att gå, tala och klä på sig. En del behöver hjälp med allt, andra klarar mer. En del förlorar synen och blir personlighetsförändrade eller förlorar kontrollen på en sida. Arm och ben blir förlamade på kroppens ena sida. beroende på var i hjärnan skadan sitter, berättar Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Katharina Stibrant Sunnerhagen är rehabiliteringsläkare och har sedan läkarexamen 1984 arbetat med strokepatienter samt forskat på sjukdomen och dess konsekvenser. Nu ska hon i ett nytt projekt undersöka hur det dagliga livet för en drabbad med stroke kan förändras över tid.

– I dag vet vi att en förbättring hos patienten verkar ske mest inom tre veckor efter att det har hänt men kvarstående problem och svårigheter är ändå vanliga. Nu ska vi undersöka hur patienten upplever det dagliga livet efter strokeinsjuknandet. Det är nämligen ganska outforskat hur det går för patienterna när de har kommit hem och hur de upplever sin livskvalitet och sysselsättning efter insjuknandet, fortsätter Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Data från drygt 700 personer som under 18 månader har vårdats för en första klinisk stroke på en strokeenhet på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ska användas. Studien ska ge svar på hur patienterna har det vid ett visst tillfälle för att sedan följas över tid. Information ska också hämtas från kvalitetsregistret Riks-stroke samt från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

– Målet är att få en bättre förståelse för hur patienterna upplever sin situation och livet hemma. Hur går det över tid? Vilka konsekvenser har stroken fått? Vad händer med patienten och hur lång tid det tar det att komma tillbaka? Jag vill också veta vilka problem de upplever, vilka som kvarstår men också hur man upplever att vara förlamad, i en arm eller ena sidan av kroppen.

Idag finns lite kunskap om hur personer upplever sina funktionshinder eller om upplevelsen ändras över tid. Det leder till att det är svårt att erbjuda bra åtgärder hemma eller vid en arbetsåtergång. Det som görs i dag, och det varierar mellan alla regioner, är att skatta en persons behov av rehabilitering den första tiden. Det finns inga riktlinjer vad som ska erbjudas en tid efter insjuknandet.

– Att få en stroke innebär ofta att man blir beroende av andra, en del behöver konstant hjälp. När jag började arbeta med strokepatienter satt många i rullstol. I dag vet vi att det går att träna sig tillbaka till många funktioner och vi har mer kunskap om kognition och att fysisk aktivitet betyder mycket för tillfrisknandet. Jag vill gjuta hopp för dem som drabbas. Det går att komma tillbaka och det finns lösningar. Vi måste bara ta reda på exakt vad som behövs utifrån patienternas upplevelser i sitt liv, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Katharina Stibrant Sunnerhagen hoppas att resultaten från studien kommer att påverka såväl det mer akuta omhändertagandet av patienterna på sjukhusen, men också patienternas fortsatta livet efter en stroke.

Vill du veta mer?

Ta del av både berättelser ur livet och forskningsnyheter om stroke.

Läs mer här