Tarmbakterier omvandlar nitrat och järn till skyddande molekyler

Upptäckten kan bana väg för nya kostråd

På sikt kan upptäckten leda till nya kostråd. Endast en av fem vuxna får i sig rekommenderade 500 gram grönsaker, frukt och bär per dag och en av tio äter rekommenderade 90 gram fullkornsprodukter per dag, enligt Livsmedelsverkets mätningar.

Det ger en ny förklaring till hur kosten och tarmfloran tillsammans kan påverka hjärt-kärlfunktion och ämnesomsättning.

– Vi har länge vetat att nitrat kan omvandlas till nitrit och kväveoxid. Det nya är att vi kan visa hur tarmbakterier med kost innehållande både nitrat och icke-hemjärn kan bilda den bioaktiva molekylen DNIC, som innehåller järn och kväveoxid. Denna molekyl bryts inte ned lika snabbt som kväveoxid och kan därför nå vävnader längre bort från tarmen. Det ger en ny förklaring till hur kosten och tarmfloran tillsammans kan påverka hjärt-kärlfunktion och ämnesomsättning, säger Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska Institutet.

Icke-hemjärn är den form av järn som finns i vegetabiliska livsmedel. Spenat, grönkål, broccoli, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och bär är alla rika på järn. Nitrat finns bland annat naturligt i rödbetor och gröna bladgrönsaker som spenat och ruccola. Läs mer om vad forskningen säger om rödbetors hälsoeffekter.

– Det här är ett spännande exempel på hur forskning kan öppna nya vägar för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt krävs mer forskning för att upptäckten ska kunna ligga till grund för nya behandlingar eller kostråd. För folkhälsans skull är det viktigt att lovande upptäckter tas vidare hela vägen till praktisk användning, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Flera hälsomarkörer förbättrades

I prekliniska studier, har forskarna upptäckt bakteriell bildning av DNIC vid en normal tarmflora men inte då tarmbakterier saknas. Detta fynd talar tydligt för att bakterier spelar en nyckelroll för att bilda DNIC, som sedan transporteras till olika organ inklusive levern och njurarna. När nitrat tillsattes i maten ökade mängden DNIC i vävnaderna, och ökningen blev ännu större när nitrat kombinerades med icke-hemjärn.

Samma test gjordes vid:

• förhöjt blodtryck

• försämrad kärlfunktion

• onormal blodsockerreglering och kroppssammansättning

• omfattande fettinlagring i levern.

Tillskott med antingen nitrat tillsammans med icke-hemjärn eller syntetiskt framställd DNIC motverkade alla dessa sjukdomsförändringar.

Behandling med DNIC minskade dessutom fettinlagringen både i leverceller och i tredimensionella levermodeller som byggts upp av primära mänskliga leverceller. Effekten sågs både när DNIC gavs från försökets början och när fettinlagringen redan hade börjat utvecklas.

Om studien:

Studien heter Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits och publicerades den 19 augusti i tidskriften Cell. Forskare från bland annat Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och tyska forskningsinstitutioner har medverkat.