Stroke riskfaktorer

Om man har drabbats av en stroke (hjärnblödning, slaganfall) har man en kraftigt ökad risk att drabbas igen. För att minska risken och förebygga att man får en till stroke gör läkaren en noggrann riskfaktorkontroll.

De viktigaste riskfaktorerna för stroke är:

  • högt blodtryck
  • rökning
  • förmaksflimmer
  • diabetes
  • låg fysisk aktivitet
  • höga blodfetter
  • förträngning i halspulsådern
  • tidigare genomgången stroke eller TIA
  • hög ålder
  • ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
  • hög alkoholkonsumtion

Ju fler riskfaktorer en person bär på, exempelvis högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter, desto högre är risken för insjuknande eller återinsjuknande i stroke. Det är därför viktigt att läkaren uppmärksammar den sammantagna riskprofilen hos en individ.

Beräkningar visar att nästan två tredjedelar av alla strokefall kan tillskrivas fem riskfaktorer, som alla är möjliga att påverka. De är högt blodtryck, rökning, förmaksflimmer, diabetes och låg fysisk aktivitet.

Högt blodtryck vanligaste orsaken till stroke

Högt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både hjärninfarkt och hjärnblödning, eftersom det påskyndar åderförfettningsprocessen och kan skada tunna blodkärl inne i hjärnan. Personer med högt blodtryck löper tre gånger större risk att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtryckshöjning. Högt blodtryck är också en viktig riskfaktor för att återinsjukna i stroke.

En välskött hypertonibehandling, med blodtrycket välkontrollerat, minskar kraftigt risken för stroke. Blodtrycket bör ligga under 140/90 mm Hg, och för personer med diabetes bör blodtrycket vara under 130/80 mm Hg.

Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hälso- och sjukvården bör läkemedelsbehandling för högt blodtryck kombineras med livsstilsråd. För att hålla blodtrycket nere bör man sluta röka, motionera regelbundet, vid behov gå ner i vikt, inte salta maten alltför mycket, undvika negativ stress och ha ett måttligt alkoholintag.

Rökning ökar strokerisken

Rökare har dubbelt så hög risk att drabbas av stroke än en icke-rökare. Särskilt farlig är rökning för personer som redan drabbats av TIA eller hjärninfarkt. Kvinnliga rökare löper dessutom större risk att drabbas av stroke än manliga.

Ett totalt rökstopp minskar risken för stroke redan inom ett till två år, och efter tio år finns ingen kvarstående ökad risk jämfört med icke-rökare. Snus ökar inte risken för stroke, men för den som drabbas av stroke och är snusare ökar risken att dö kraftigt. Vårdcentraler och den så kallade Sluta-röka-linjen (020 – 84 00 00) erbjuder hjälp, råd och stöd för den som vill och bör sluta röka.

Förmaksflimmer och stroke

Den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat, förmaksflimmer, ökar risken för hjärninfarkt i genomsnitt fem gånger. För en del drabbade är risken ännu större. Vid förmaksflimmer töms hjärtat inte på blod, utan en del stannar kvar i en säckliknande utbuktning i vänster förmaksvägg som kallas hjärtöra (auriculus sinister) och koagulerar där till en blodpropp. Större eller mindre delar av denna blodpropp kan lossna och följa med blodströmmen ut i kroppen. Om en propp når hjärnan och fastnar i något kärl blir följden en hjärninfarkt.

För att förebygga stroke och återinsjuknande bör patienter med förmaksflimmer därför behandlas med blodförtunnande medel. Nuvarande behandling är Waran eller för dem som inte kan ta Waran, ASA. Forskning pågår avseende nya blodförtunnande medel som inte kräver kontroller i lika hög grad som Waran.

Vissa patienter kan själva klara att kontrollera sin Waran-behandling men för de flesta sköts detta fortfarande bäst med prov och ordination inom de så kallade AK-mottagningarna. Till AK-mottagningen kommer patienter som har en ökad risk för proppbildning i blodet. Förutom personer med förmaksflimmer tar AK-mottagningen emot dem som fått en ny hjärtklaff inopererad eller som haft en propp i benet.

Diabetes eller högt blodsocker

Diabetes typ-2 påverkar blodkärlen negativt och är en av de faktorer som orsakar ett stort antal strokeinsjuknanden. Mer än var femte strokepatient har diabetes.

Vid diabetes är det viktigt med god insulinkontroll och att följa läkarens ordinationer vad gäller läkemedel, blodtryck, livsstil och matvanor.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om stroke som är faktagranskad av Veronica Murray, Med Dr, Danderyds sjukhus.

Sidan senast uppdaterad 2016-04-28