Stroke (hjärnblödning, slaganfall)

Stroke, eller slaganfall som det ibland kallades förr, är en av våra folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är dessutom den vanligaste kroppsliga orsaken till behov av långtidssjukvård.

Stöd livsviktig forskning
Fakta om stroke
  • Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
  • Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke i Sverige. Siffran är ett genomsnitt för åren 2013-2017 enligt Socialstyrelsens statistik. Antalet personer som får stroke minskar dock – 2017 var antalet drabbade personer 25 843.
  • Varje år dör cirka 7 000 personer av stroke. Siffran är ett genomsnitt för åren 2013-2017 enligt Socialstyrelsens statistik. Även antalet personer som dör av stroke minskar – 2017 var antalet som avled cirka 6 500 personer. 
  • Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke.• Cirka 10 000 personer drabbas av ett varningstillstånd för stroke, som kallas TIA (transitorisk ischemisk attack).
  • Tack vare forskningen utvecklas nya metoder att rädda liv på strokepatienter.• Hjärt-Lungfondens mål är att halvera antalet personer som avlider eller får svåra funktionsnedsättningar på grund av stroke.

Stroke är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symptom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det berörda området. Syrebristen kan uppkomma till följd av en blodpropp i något blodkärl, en så kallad hjärninfarkt eller ischemisk stroke. Syrebristen kan också vara en följd av en hjärnblödning, det vill säga en bristning i något kärl inne i hjärnan – hemorragisk stroke, eller på hjärnans yta – subaraknoidalblödning.

Den vanligaste orsaken till stroke är hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning (ateroskleros). Kärlskadorna orsakar hjärninfarkt i cirka 85 procent av fallen och hjärnblödning i resterande fall. Ofta drabbar stroke de kärlområden i hjärnan som är störst och viktigast för blodförsörjningen. Men de små blodkärlen, som ligger djupt inne i hjärnan, kan också drabbas till exempel på grund av högt blodtryck.

Hjärninfarkt

En hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som täpper till något av hjärnans blodkärl och stoppar eller kraftigt hämmar blodförsörjningen till de nervceller som normalt får sitt blod via det kärlet. Ju större det tilltäppta blodkärlet är och ju närmare halspulsådrornas ingång till hjärnan proppen ligger, desto större område av nervvävnaden berörs av avbrottet eller nedsättningen i syretillförseln.

När hjärnan inte får tillräckligt med blod uppstår syrebrist i området och nervcellerna kan inte fungera normalt. Om blodflödet är mycket nedsatt eller uteblir helt dör nervcellerna i den del av hjärnan som berörs. Redan efter några minuters blodstopp uppstår en ”infarkt”, ett ställe med döda eller svårt skadade nervceller. När nervcellerna dör uppstår en svullnad som kan förvärra skadan ytterligare och i värsta fall leda till döden.

Olika sorters proppar i hjärnan

Det finns olika sorters proppar. Vissa bildas på platsen där pålagringar byggs på successivt till dess blodet inte längre kan passera (trombos). Det finns också proppar som bildas någon annanstans och transporteras med blodet till den plats där de slutligen ger symptom (emboli).
Vissa embolier bildas i hjärtat och andra i ett kärl. Gemensamt för embolierna är att de flyttas med blodet så högt upp i hjärnans kärlträd som deras storlek tillåter. Där fastnar de, täpper till kärlet och hindrar blodtillförseln till den del av hjärnan som normalt får sin blodförsörjning från det kärlet.

Hjärnblödning

Hjärnblödningar som ger en blodansamling (hematom) medför också strokesymptom. Det beror på att blodet som läcker ut i hjärnan, eller i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan, förstör nervceller och sliter sönder nervbanor i den omgivande vävnaden. Trycket inne i huvudet ökar och stör nervcellernas funktion.

Det finns två olika typer av hjärnblödning – hemorragisk stroke och subaraknoidalblödning.

Den vanligaste orsaken till hemorragisk stroke är att ett blodkärl är försvagat på grund av åderförfettning eller högt blodtryck. En hemorragisk stroke har i princip samma symptom som en ischemisk stroke men kan även medföra huvudvärk, illamående, kräkningar och medvetslöshet. Dödsfall är vanligare vid hjärnblödning än vid hjärninfarkt.

Den vanligaste orsaken till subaraknoidalblödning är ett pulsåderbråck, aneurysm, som i sin tur kan bero på en medfödd kärlmissbildning eller svaghet i kärlväggen. Vid subaraknoidalblödning uppkommer blödningen under den mjuka hjärnhinnan, som omsluter och skyddar hjärnan. Detta är vanligare hos yngre personer än hos äldre.

TIA – en varningssignal för stroke

En form av stroke kallas TIA (transitorisk ischemisk attack). TIA är en övergående attack som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid, men också att flödet återställts så pass snabbt att hjärnvävnaden inte skadats allvarligt. Symptomen är desamma som de som uppstår vid en ”riktig” stroke. Skillnaden är att symptomen vid TIA är kortvariga och typiska attacker varar några minuter upp till någon timme. Symptomen går tillbaka helt inom högst ett dygn.

En TIA är en allvarlig varningssignal för att man kan komma att drabbas av stroke. Därför är det viktigt att snabbt komma till sjukhus och få behandling som minskar risken.

Vetenskapligt ansvarig: Mia von Euler, docent och överläkare vid Karolinska institutets strokeforskningsnätverk, Södersjukhuset, Stockholm.
Uppdaterat: 2019-06-12