Stroke (hjärnblödning, slaganfall)

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Symptomen vid stroke kommer ofta plötsligt och följden blir att hjärnans nervvävnad skadas eftersom syre- och näringstillförseln minskar.

Fakta om stroke
  • Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
  • Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.
  • Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke.
  • Tack vare forskningen utvecklas nya metoder att rädda liv på strokepatienter.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att halvera antalet personer som avlider eller får svåra funktionsnedsättningar på grund av stroke.
  • För dig som nyligen har drabbats av stroke har vi sammanställt en miniskrift om stroke som du enkelt kan skriva ut

Syrebristen vid stroke orsakas av antingen en blodpropp i ett blodkärl (hjärninfarkt) eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning). En vanlig orsak till stroke är hjärt-kärlsjukdom, oftast högt blodtryck eller åderförfettning (ateroskleros).

Stroke är ett livshotande tillstånd och den drabbade behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador.

Hjärninfarkt

När stroke uppkommer på grund av en blodpropp, som helt eller delvis täpper till någon av hjärnans kärl, uppstår en hjärninfarkt (ischemisk stroke).

Blodproppen i hjärnan stoppar eller hindrar kraftigt blodförsörjningen till de nervceller som normalt får sitt blod via det kärlet. Ju större det tilltäppta blodkärlet är och ju närmare halspulsådrornas ingång till hjärnan proppen ligger, desto större område av nervvävnaden berörs av avbrottet eller nedsättningen i syretillförseln. När hjärnan inte får tillräckligt med blod uppstår syrebrist (ischemi) i området och nervcellerna kan inte fungera normalt.

Om blodflödet är mycket nedsatt eller uteblir helt dör nervcellerna i den del av hjärnan som berörs. Redan efter några minuters blodstopp uppstår en "infarkt", ett ställe med döda eller svårt skadade nervceller. Vid hjärninfarkt uppstår en svullnad som kan leda till döden.

Under en period kan omkringliggande blodkärl ibland kompensera blodförsörjningen till det drabbade området och kommer den drabbade till sjukhus snabbt och så att proppen kan lösas upp eller tas bort, kan hjärnvävnaden överleva. Det är därför mycket viktigt att snabbt komma in till sjukhus.

Olika sorters blodproppar

Det finns olika sorters proppar. Vissa bildas på platsen där pålagringar, som uppstår på grund av åderförfettning, byggs på successivt till dess blodet inte längre kan passera (trombos). Det finns också proppar som bildas någon annanstans än där de slutligen ger symptom (emboli). Vissa embolier bildas i hjärtat och andra i ett kärl. Gemensamt för embolierna är att de flyttas med blodströmmen så högt upp i hjärnans kärlträd som deras storlek tillåter. Där fastnar de, täpper till kärlet och hindrar blodtillförseln till den del av hjärnan som normalt får sin blodförsörjning från det kärlet.

Hjärnblödning

Hjärnblödningar som ger en blodansamling, ett hematom, medför också strokesymptom. Det beror på att blodet som läcker ut i hjärnan, eller i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan, förstör nervceller och sliter sönder nervbanor i den omgivande vävnaden. Trycket inne i huvudet ökar och stör nervcellernas funktion.

Om hjärnblödningen är liten, och inte lokaliserad till ett känsligt ställe, blir tryckhöjningen i hjärnan endast obetydlig. Resultatet blir samma slags neurologiska symptom som vid hjärninfarkt. Ofta är dock hjärnblödningarna allvarligare och kan medföra huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkan av medvetandegraden hos den sjuka. Dödsfall är vanligare vid hjärnblödning än vid hjärninfarkt. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. Vanligast är att ett blodkärl är försvagat på grund av åderförfettning eller högt blodtryck.

Pulsåderbråck i hjärnan

Blödningskällan kan också vara ett pulsåderbråck som i sin tur kan bero på en medfödd kärlmissbildning eller svaghet i kärlväggen (aneurysm). Om blödningen uppkommer under den mjuka hjärnhinnan, som omsluter och skyddar hjärnan, kallas det för en subaraknoidalblödning. Den vanligaste orsaken till sådana blödningar är bråck på en pulsåder. Detta är vanligare hos yngre personer än hos äldre. Det typiska symptomet när det brister är mycket plötslig kraftig huvudvärk.

TIA – varningssignal för stroke

En form av stroke kallas TIA (transitorisk ischemisk attack). TIA är en övergående attack som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid, men också att flödet återställts så pass snabbt att hjärnvävnaden inte skadats allvarligt.

Symptomen är desamma som de som uppstår vid en "riktig" stroke. Skillnaden är att symptomen vid TIA är kortvariga och typiska attacker varar några minuter upp till någon timme. Symptomen går tillbaka inom högst ett dygn.

Vetenskapligt ansvarig: Mia von Euler, docent/överläkare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Solna/VO Internmedicin, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterat: 2018-05-07