Livet efter hjärtstopp

Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, eller ha en anhörig som drabbats, är en omvälvande och traumatisk upplevelse. Även om allt gått bra och man klarat sig utan neurologiska skador, har livet förändrats på ett påtagligt sätt.

Under hjärtstoppet har man mist kontrollen över sitt liv och varit helt beroende av andra för att överleva. Man har ofta en minneslucka, vet inte vad som hänt och upplever vilsenhet. Trots att de flesta drabbade och anhöriga är glada över att man överlevt, är det många svåra tankar som behöver bearbetas. "Varför hände detta mig?", "Varför överlevde just jag?", "Hur kommer livet att se ut framöver?", ”Drabbas jag igen?”. Man drabbas av existentiell oro, rädsla och osäkerhet. En del reagerar med isolering och passivitet, kanske går de in i en depression. Vissa drabbas av dödsångest.

Bemöt den drabbade med förståelse
För de allra flesta är detta dock en övergående fas. Det finns studier om livskvalitet som visar att de flesta efterhand återupptar sina tidigare aktiviteter och skattar sin livskvalitet lika högt som före hjärtstoppet. De som fått en ICD/pacemaker (implanterbar defibrillator/pacemaker) börjar så småningom se den som en del av kroppen.

För omgivningen och vården är det viktigt att under den svåra fasen bemöta den drabbade med förståelse och försöka stärka känslan av sammanhang för att motverka vilsenheten. Det är också viktigt att vården erbjuder information, stöd och hjälp på samma sätt som man erbjuder personer som drabbats av andra hjärnskador.

Minimera risk för att drabbas av nytt hjärtstopp
Den som drabbats av hjärtstopp bör se över sin livsstil för att minimera risken att drabbas på nytt. Det första och viktigaste steget för den som är rökare är att sluta röka. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. En förklaring är att substanser i röken verkar kärlsammandragande och därmed ökar risken för blodpropp. I röken finns även ämnen som tar syrets plats, vilket innebär att blodet blir sämre syresatt än om man inte röker.

Den som behöver hjälp med att sluta röka kan få råd och stöd i sluta röka-grupper på vårdcentralerna. Hjälp finns även på Sluta-röka-linjen, telefon 020-84 00 00.

Regelbunden motion bra för hjärtat
Den måttliga, regelbundna motionen påverkar kroppens kärl i positiv riktning och är viktig för alla, oavsett om man drabbats av ett hjärtstopp eller ej. Åderförfettning förvärras med stigande ålder för alla människor, och lägger man till en befintlig hjärtsjukdom så ökar risken för ett hjärtstopp ytterligare.

Samtidigt handlar det om att finna en balans. Vid vissa hjärtsjukdomar är det lämpligt att avstå från hård träning och tävlingsaktiviteter. Har man en hjärtdiagnos bör man diskutera med sin läkare i vilken utsträckning man kan träna och på vilken nivå.

Bra exempel på fysisk aktivitet är stavgång, cykling, simning, gympa, vattengympa, skidåkning och skridskor. Dans och bollspel är andra exempel på lämpliga aktiviteter. Att vara optimalt fysiskt aktiv innebär att man exempelvis tar promenader i minst 30 minuter minst fem gånger i veckan eller joggar minst 20 minuter minst tre gånger i veckan.

Uppmärksamhet vid hjärtklappning
I Sverige rekommenderar man alla som idrottar och motionerar att inte träna med feber, förkylning eller någon annan infektion i kroppen. Man ska också vara uppmärksam på symptom som hjärtklappning, bröstsmärtor, andfåddhet, svimningstendenser och oförklarlig trötthet vid ansträngning.

Förutom ärftliga hjärtsjukdomar ligger hjärtmuskelinflammation bakom flera av de uppmärksammade idrottsrelaterade dödsfallen i Sverige.

Stress får hjärtat att slå fortare
Negativ kan påverka hjärtat. Vid stress ökar nivåerna av flera olika stresshormoner i blodet. Förhöjda nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klappar snabbare och blodtrycket stiger. Kortisol är ett annat stresshormon som i regel utsöndras i ökad omfattning efter långvarig stress. Det gör att vi bland annat blir utmattade, att blodtrycket stiger och att risken för diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar.

Promenader och annan motion kan verka avstressande. Längre kontinuerliga rörelser kan göra att kroppen producerar mer endorfiner, som är kroppens eget ”lyckohormon” och kan ge ett ökat välbefinnande.

I riskzonen för hjärtstopp
Barn, ungdomar och unga vuxna som drabbas av plötsligt hjärtstopp har ofta ovanliga, medfödda hjärtsjukdomar. Det kan också handla om förvärvade hjärtsjukdomar som myokardit, hjärtmuskelinflammation. Vid ärftliga tillstånd brukar inte symptomen uppträda förrän man är lite äldre.

För att ta reda på om en yngre person riskerar att drabbas av plötsligt hjärtstopp bör man ställa följande frågor:

• Har det förekommit plötslig, oväntad död i släkten?

• Har personen känt yrsel eller svimmat vid ansträngning, eller har personen andra symptom som han eller hon inte haft tidigare som bröstsmärta, hjärtklappning eller långdragen trötthet efter en infektion?

Kan man svara ja på en eller båda frågorna bör man kontakta vårdcentral för undersökning.

Elitidrottare och hjärtstopp
Plötsligt hjärtstopp i samband med idrott är ett ovanligt fenomen, men för att förhindra eller minska risken föreslår Socialstyrelsen en så kallad riktad hjärtkontroll av elitidrottare från så kallad B-juniornivå, det vill säga 16 års ålder. Idrottare som tränar och tävlar på elitnivå utsätter sin kropp och därmed sitt hjärta för extrema påfrestningar. Vid strukturerade hjärtundersökningar kan olika hjärtfel identifieras och passande behandling inledas.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om plötsligt hjärtstopp som är faktagranskad av Jacob Hollenberg, docent och biträdande överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt forskningsledare för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet.

Sidan senast uppdaterad 2017-07-07