Risker med snus

Omkring en fjärdedel av alla svenska män snusar då och då eller dagligen. Andelen kvinnor som snusar varje dag är 4 procent men antalet ökar. Här sammanfattas de hälsorisker som forskningen har uppvisat att snusningen orsakar.

Risker med snus

Av alla svenska män (2015) snusar 25 procent dagligen eller då och. Bland kvinnorna snusar 4 procent varje dag, men antalet kvinnliga snusare ökar. Blandat bruk med snusning ibland och rökning ibland förekommer också, till exempel när det inte är tillåtet att röka så används snus.

Det är viktigt att notera de hälsorisker som snuset kan ge och inte bara jämföra snusning med cigarettrökning, som är den allra mest skadliga formen av tobaksbruk. Rökfri tobak, som t.ex. snus levererar minst lika mycket nikotin till kroppen som rökning och leder ofta till ett starkt beroende. 

Snus består av mald, mörk, rök- eller lufttorkad tobak där smakämnen, salter och fukt tillsatts. Det gör det svenska snuset fuktigt, vilket skiljer det från tuggtobak och snus i andra länder. Snus innehåller även så kallade tobaksspecifika nitrosaminer, som kan öka risken för bland annat bukspottkörtelcancer.

Vissa undersökningar visar också på att det finns en koppling mellan snus och cancer i magsäck och matstrupe.

Snusare riskerar hjärt-kärlsjukdom

Den mest beroendeframkallande komponenten i snuset är nikotinet, som tas upp av blodkärlen i munhålan och når hjärnan inom några minuter. Nikotinet ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Ämnesomsättningen stressas av nikotin genom ökad insöndring av adrenalin och andra stresshormoner.

Om man behandlas för högt blodtryck motverkar samtidig snusning behandlingens syfte. Om man drabbas av en hjärtinfarkt är risken att dö större för en snusare än för icke tobaksbrukare. Studier har också visat att blodkärlens förmåga att vidga sig nästan halverats hos personer som snusar. Har man kärlkramp, angina pectoris, eller lätt får vita fingrar i kyla är snusning direkt olämpligt.

Det är oerhört viktigt att blodkärlen förmår vidga sig, speciellt vid en kroppsansträngning när hjärtat måste arbeta snabbare för att pumpa ut syresatt blod i kroppen. Diabetiker löper ofta högre risk än andra att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, en risk som ökar ytterligare vid snusning.

Snus ger skador i munnen

Skador på tandköttet är vanliga hos snusare. Snuset får tandköttet att dra sig upp på tandhalsen, som frilägger roten på tänderna vilket orsakar erosioner och missfärgning och detta försvinner inte om man slutar snusa. Frilagda tandhalsar kan ge ilningar och göra det frilagda området mer känsligt för kariesangrepp.

Snusning vid graviditet och amning

Snusning under graviditet gör att barnet utsätts för lika höga halter nikotin som modern. Nikotinet i snus kan även föras över till barnet genom bröstmjölk. Snusning har också visat sig öka risken för graviditetsförgiftning, en ovanlig men allvarlig graviditetskomplikation, samt öka risken för förtidig födsel.

Sidan senast uppdaterad 2016-06-28