Risker med snus - Hjärt-Lungfonden

Risker med snus

Nästan var femte man i Sverige snusar dagligen. Bland kvinnor snusar 4 procent. Även snus innebär stora hälsorisker.

Snus består av mald, mörk, rök- eller lufttorkad tobak där smakämnen, salter och fukt tillsatts. Beroende på tillverkningsprocess får snuset olika surhetsgrad (pH-värde) vilket avgör hur mycket nikotin som snuset avger till kroppen. Upptaget av nikotin är det som avgör hur starkt beroendet av snus kan bli. Nikotinet tas upp av blodkärlen i munhålan och ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Samtidigt stressas ämnesomsättningen genom ökad insöndring av adrenalin och andra stresshormoner.

Ökad risk för hjärtinfarkt och diabetes typ 2

Det finns studier som visar att snus har en skadlig påverkan på blodkärlens innerväggar, något som är negativt för hjärt-kärlhälsan. Om man drabbas av en hjärtinfarkt ökar risken att dö under det närmaste året för den som fortsätter snusa jämfört med den som slutat. Den som snusar en dosa snus om dagen eller mer ökar riskan att drabbas av typ 2-diabetes med det dubbla eller mer.

Snus under graviditet

Enligt svenska studier är snusning hos gravida särskilt problematisk med bland annat risk för missfall, havandeskapsförgiftning, låg födelsevikt, missbildningar och andningsstörningar. Detta eftersom snusning under graviditet gör att barnet utsätts för lika höga halter nikotin som modern. Nikotinet i snus kan även föras över till barnet genom bröstmjölk. 

Snus orsakar också förändringar på munslemhinnan och det kan även uppstå permanenta skador på tandköttet på de ställen där snuset vanligtvis placeras. Forskning ser också ett visst vetenskapligt stöd för ett samband mellan snusbruk och cancer i magen, lungorna, tjocktarmen och ändtarmen, viktuppgång, övervikt och fetma samt ogynnsamma kolesterolnivåer.

Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Uppdaterat: 2018-05-07