Risker med rökning

Vid varje bloss frigörs partiklar och gaser som innehåller mer än 4 000 olika kemiska föreningar.

Förutom det beroendeframkallande nikotinet innehåller tobaken kolmonoxid som skadar hjärta och kärl samt giftiga substanser som vätecyanid, arsenik och det cancerframkallande ämnet bensen. Dessutom finns det i en cigarrett mer än 50 andra cancerframkallande ämnen och flera giftiga tungmetaller.

Ungefär hälften av dessa ämnen finns naturligt i bladen från tobaksplantan. Det är känt att ungefär 600 olika ämnen kan tillsättas vid tillverkningen av cigarretter och övriga skapas av de kemiska reaktioner som uppstår när cigarretten är tänd.

Eftersom dessa skadliga ämnen transporteras runt med blodet når de alla delar av kroppen i höga doser. Att röka är ett av de största hoten man kan utsätta sin kropp för och globalt sett är rökning den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Tobaksrökning orsakar en rad sjukdomar, framför allt i våra hjärtan, kärl och lungor. Varje år orsakar rökning nära 7 000 dödsfall i vårt land.

Passiv rökning

Av all den rök som utsöndras från en cigarrett sedan den tänts till den fimpas är det bara en fjärdedel som andas in av rökaren. Resten går ut i omgivningen och andas in av andra. Röken från en cigarrett kan delas upp i huvudrök och sidorök. Huvudröken dras in av rökaren och filtreras i rökarens lungor innan den går ut i luften igen vid utandningen. Mer än hälften av en cigarrett brinner upp mellan blossen och bildar sidorök som på grund av temperaturskillnaden på glöden har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. De partiklar som då frigörs är biologiskt aktiva och fastnar på slemhinnorna hos dem som andas in sidoröken. Det förklarar de oväntat höga riskerna med den passiva rökningen. Barn är extra mottagliga och känsliga. Passiv rökning dödar varje år närmare 500 personer. Att leva med en rökare ökar risken för att dö av hjärt- kärlsjukdom eller lungcancer med mellan 20 och 30 procent.

Nikotin skapar ett beroende

De allra flesta vet hur farligt det är att röka. Ändå är drygt 15 procent av alla vuxna svenskar vanerökare. Nästan lika många röker då och då. Cigarretter är gjorda för att skapa ett beroende, ge en kick och få oss att fortsätta röka. Ett fysiologiskt beroende skapas av nervgiftet nikotin. Det är giftet som gör att första blosset eller första prillan snus får de flesta att må illa. Nikotinet anses påverka nervsystemet genom att bindas till receptorer i hjärnan. Receptorerna frisätter då så kallade signalsubstanser, bland andra dopamin i hjärnans belöningssystem, vilket skapar en nikotinkick. Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotinet och hos den som fortsätter att röka eller snusa byts giftverkan mot tolerans och det skapas i stället ett tvingande behov. För att inte få abstinensbesvär vill en vanerökare ha ständig påfyllning, de flesta kräver närmare ett paket cigarretter om dagen.

Nikotinet verkar också blodtryckshöjande och kärlsammandragande vilket bidrar till tobakens negativa inverkan på hjärta och kärl.

Filter, lågtjärevarianter och light-cigaretter

Filter, lågtjärevarianter eller light-cigarretter gör inte rökningen mer hälsosam. De får oss i stället att dra både fler och djupare halsbloss och ett halsbloss är ett lika effektivt sätt att tillföra kroppen främmande ämnen som en intravenös injektion. Det faktum att rökare vanligen gör det 200 gånger om dagen året runt, år efter år, bidrar naturligtvis.

Risker jämfört med icke rökare

Den som röker ett paket cigarretter om dagen riskerar jämfört med den som inte röker följande:

  • Femton gånger högre risk att få lungcancer
  • Tio gånger högre risk att få kol
  • Tio gånger högre risk att få matstrupscancer
  • Fem gånger högre risk att få hjärtinfarkt före 50.
  • Tre gånger högre risk att få hjärtinfarkt efter fyllda 50
  • Tre gånger högre risk att få stroke
  • Tre gånger högre risk att få cancer i urinblåsan

Dessutom ökar rökning risken flerfaldigt för att drabbas av tandlossning, åldersblindhet (makuladegeneration), benskörhet (osteroporos), erektionsproblem och sannolikt också för alzheimerdemens.

Rökare löper också högre risk att drabbas av svår åderförfettning i stora kroppspulsådern och i de stora kärlen i benen, så kallad fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) som kan sluta med amputation. Nio av tio som drabbas av svåra kärlförträngningar i benen är rökare eller har varit det.

Kvinnor och rökning

Rökning är den vanligaste orsaken till KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Detta var tidigare en typiskt manlig sjukdom, men sedan 1990 har sjukligheten och dödligheten hos kvinnor ökat markant. På grund av det ökade antalet kvinnliga rökare är död i KOL numera vanligare hos kvinnor än hos män.

Kvinnor har mindre lungor och trängre luftrör, vilket sannolikt gör dem känsligare för tobaksrökens skadliga effekter. Mycket tyder också på att kvinnor blir mer nikotinberoende än män och därmed kan ha svårare att sluta. Andelen unga kvinnor som röker är i dag större än andelen rökande unga män. Kvinnor som röker har svårare att få barn eftersom rökningen påverkar ägglossningen. En rökare har färre ägglossningar per år än en icke-rökare. Rökning orsakar även ett tidigare klimakterium. Det ökar i sin tur risken för benskörhet, högt blodtryck samt hjärt-kärlsjukdomar.

Sjukdomar som kan kopplas till rökning tar ofta lång tid att utveckla, mellan 25 och 30 år. Den som börjar röka tidigt påskyndar sjukdomsutvecklingen.

Barn till rökare

En gravid rökare riskerar att få barn som föds för tidigt. Om mamman röker under graviditeten, får fostret i sig mer kolmonoxid och andra gifter än mamman. Risken för missfall ökar med 50 procent. Ökar gör också risken för tidig avlossning av moderkakan liksom risken för missbildningar. Dessutom kan barnets tillväxt hämmas eftersom barnets förmåga att tillgodogöra sig näring blir sämre. Nyfödda barn till rökare väger i snitt 150-300 gram mindre än andra. Små barn som lever med rökare har oftare astma samt luftvägs- och öroninflammationer än andra barn. Passiv rökning kan också hämma utvecklingen av barnens lungor.

Diabetes och rökning

Diabetiker som röker utsätter sig för kraftigt ökad risk att drabbas av sjukdom i hjärta och kärl. Risken för åderförfettning ökar flerfaldigt för den som har diabetes och röker, vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar i hjärta och kärl. Eftersom rökning försämrar blodcirkulationen ökar även risken för att drabbas av svårläkta sår på ben och fötter. Ett rökstopp förbättrar kroppens känslighet för insulin, samtidigt som riskerna för hjärt-kärlsjukdom minskar.

Sidan senast uppdaterad 2016-01-13