Risker med rökning

Rökning ökar risken för att drabbas av en rad dödliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Även den som utsätts för passiv rökning löper ökad rik att drabbas.

Vid varje bloss frigörs partiklar och gaser som kan innehålla upp till 8 000 olika kemiska föreningar. Förutom det beroendeframkallande nikotinet innehåller tobaken kolmonoxid som skadar hjärta och kärl samt giftiga substanser som vätecyanid, arsenik och ett 60-tal cancerframkallande ämnen. Det dagliga angreppet av giftiga halsbloss bryter ner kroppens försvar och skapar våra mest fruktade och dödliga folksjukdomar.

Eftersom dessa skadliga ämnen transporteras runt med blodet når de alla delar av kroppen i höga doser. Varje år orsakar rökning cirka 14 000 dödsfall i vårt land.

Passiv rökning

Av all den rök som utsöndras från en cigarrett sedan den tänts till den fimpas är det bara en fjärdedel som andas in av rökaren. Resten går ut i omgivningen och andas in av andra. Röken från en cigarrett kan delas upp i huvudrök och sidorök. Huvudröken dras in av rökaren och filtreras i rökarens lungor innan den går ut i luften igen vid utandningen. Mer än hälften av en cigarrett brinner upp mellan blossen och bildar sidorök som på grund av temperaturskillnaden i glöden har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. De partiklar som frigörs är biologiskt aktiva och fastnar på slemhinnorna hos dem som andas in sidoröken. Det anses förklara de oväntat höga riskerna med den passiva rökningen. Barn är extra mottagliga och känsliga. Passiv rökning beräknas varje år döda närmare 500 personer. Att leva med en rökare ökar risken för att dö av hjärt- kärlsjukdom eller lungcancer med mellan 20 och 30 procent.

Nikotin skapar ett beroende

Cigarretter är gjorda för att skapa ett beroende, ge en kick och få oss att fortsätta röka. Ett fysiologiskt beroende skapas av nervgiftet nikotin. Det är giftet som gör att första blosset eller första prillan snus får de flesta att må illa. Nikotinet anses påverka nervsystemet genom att bindas till receptorer i hjärnan. Receptorerna frisätter då så kallade signalsubstanser, bland andra dopamin i hjärnans belöningssystem, vilket skapar en nikotinkick. Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotinet och hos den som fortsätter att röka eller snusa byts giftverkan mot tolerans och det skapas i stället ett tvingande behov. För att inte få abstinensbesvär vill en vanerökare ha ständig påfyllning, de flesta kräver mellan ett halvt och ett paket cigarretter om dagen.

Risker jämfört med icke rökare

Den som röker ett paket cigarretter om dagen riskerar jämfört med den som inte röker följande:

  • Femton gånger högre risk att få lungcancer
  • Tio gånger högre risk att få KOL
  • Tio gånger högre risk att få matstrupscancer
  • Fem gånger högre risk att få hjärtinfarkt före 50.
  • Tre gånger högre risk att få hjärtinfarkt efter fyllda 50
  • Tre gånger högre risk att få stroke
  • Tre gånger högre risk att få cancer i urinblåsan

Dessutom ökar rökning risken flerfaldigt för att drabbas av tandlossning, åldersblindhet (makuladegeneration), benskörhet (osteroporos), erektionsproblem och sannolikt också för alzheimerdemens.

Rökare löper också högre risk att drabbas av svår åderförfettning i stora kroppspulsådern och i de stora kärlen i benen, så kallad fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) som kan sluta med amputation. Nio av tio som drabbas av svåra kärlförträngningar i benen är rökare eller har varit det.

Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tobak
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Uppdaterat: 2018-05-07