Forskning om plötsligt hjärtstopp

Plötsligt hjärtstopp är svårt att förutsäga och förebygga. Forskningen som bedrivs är intensiv och för vetenskapen ligger utmaningen i att förstå, förklara och förebygga de mekanismer och de omständigheter som leder till plötsligt hjärtstopp, hitta högriskpatienterna samt optimera överlevnaden bland dem som drabbas.

I många fall hittar man ingen orsak vid oväntade dödsfall, men till viss del är de bakomliggande faktorerna kartlagda. Man vet att åderförfettningssjukdom och ett 20-tal olika hjärtsjukdomar kan orsaka plötsligt hjärtstopp.

Återupplivning utanför sjukhus

Vid de cirka 10 000 hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus påbörjas hjärt-lungräddning i ungefär 5 000 av fallen. Av dessa räddas 600 till livet. En rad olika forskningsprojekt pågår som fokuserar på bättre åtgärder för att öka överlevnaden bland dessa personer. Ju snabbare hjärt-lungräddning sätts in – helst inom ett par minuter efter hjärtstoppet – desto större är chansen till överlevnad utan allvarliga skador.

Salsa-projektet

Vid Stockholms Prehospitala Centrum pågår sedan 2005 ett projekt som går under namnet Salsa (Saving Lives in the Stockholm Area) och som innebär att 1 500 brandmän vid räddningstjänsten i hela länet genomgått utbildning i hjärtlungräddning och defibrillering och utrustats med hjärtstartare. Vid larm om ett hjärtstopp larmas räddningstjänsten ut samtidigt som ambulansen och i de fall brandmännen kommer först inleder de hjärt-lungräddning och defibrillering.

Vid den analys av Salsa-projektet som gjordes 2006 visade det sig att tidsintervallet mellan larm och hjälpinsats minskat markant. Bland annat framkom att brandförsvaret i drygt en tredjedel av fallen var före ambulansen på plats. Jämfört med 2004 hade den totala överlevnaden ökat med 50 procent! Idag larmar 112 även de polis- och taxibilar i Stockholms innerstad som har hjärtstartare.

Hjärt-Lungfonden har varit med och finansierat många av de hjärtstartare som ingår i Salsa och nu sprids projektet under namnet Sams – SAving More lives in Sweden – till resten av Sverige med start i Hallands, Skåne, Södermanlands och Västra Götalands län.

Nedkylning ger skydd för hjärta och hjärna

Alla svenska sjukhus använder sig av kylning efter hjärtstopp. Flera internationella studier har visat att en nedkylning av kroppen till mellan 32 och 34 grader skyddar både hjärtmuskel och hjärna från skador. Nu prövas på försök en ny metod att kyla med syrgasbaserad spray genom näshålan. En studie på 200 patienter i bland annat Stockholm visar att kylningen genom näsan redan i hemmet eller på gatan var i snitt tre timmar snabbare jämfört med kylning enbart på sjukhus. För att studera effekten på överlevnad utökas nu studien till 900 deltagare.

Kartläggning av riskpatienter

Dagens forskning kring plötsligt hjärtstopp handlar till stor del om att utveckla undersökningsmetoder som gör det lättare att finna de personer som löper särskilt stor risk att avlida i plötsligt hjärtstopp.

För att se om det går att kartlägga och på ett tidigt stadium fånga upp de barn som har ärftliga hjärtsjukdomar i familjen har en arbetsgrupp inom Svensk Barnkardiologisk Förening utarbetat en enkät som ska testas på en barnavårdscentral och en skolhälsovårdsmottagning. Utifrån de resultat som samlas in ska Socialstyrelsen därefter utvärdera om det finns ett värde i att enkäten sprids till landets alla barnavårdscentraler och skolhälsovårdsenheter.

Genetisk kartläggning

En annan del av forskningen handlar om att identifiera de ärftliga faktorer som ligger bakom många hjärtsjukdomar. Förhoppningen är att man ska hitta hjärtsjukdom på ett så tidigt stadium som möjligt för att kunna sätta in rätt behandling i tid och ge passande livsstilsråd.

Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samarbetar hjärtcentrum, barn- och ungdomskliniken samt klinisk genetik vid utredning av ärftliga hjärt-kärlsjukdomar – Centrum för Kardiovaskulär Genetik.

Medicinsk hjälp och behandling

När man har identifierat en persons hjärtsjukdom kan man göra åtskilligt för att den drabbade ska kunna leva ett nästan normalt liv. Den senaste livräddande apparaten är den implanterbara hjärtstartaren, ICD, som tillsammans med medicin kan förebygga hjärtstopp.

Sidan senast uppdaterad 2016-10-30