Forskning om plötsligt hjärtstopp

Forskningen om plötsligt hjärtstopp styrs huvudsakligen av att förstå, förklara och förebygga de mekanismer och de omständigheter som leder till plötsligt hjärtstopp, tidigarelägga behandling, hitta högriskpatienterna samt optimera överlevnaden bland dem som drabbas.

Svensk forskning har – ofta med stöd av Hjärt-Lungfonden – under många år varit mycket framgångsrik på samtliga dessa områden. Men mycket mer forskning behövs.

Återupplivning utanför sjukhus

Det är i dag oklart om en förenklad hjärtlungräddningsmetod med enbart bröstkompressioner är lika bra som hjärt-lungräddning givet med både bröstkompressioner och inblåsningar i de fall där hjärt-lungräddning ges av personer med tidigare utbildning i HLR. Med anledning av detta pågår för närvarande den nationella TANGO2-studien som med stöd av Hjärt-Lungfonden, försöker besvara frågan om en förenklad HLR-metod med bara bröstkompressioner är lika bra eller till och med bättre än den metod som i dag lärs ut på bred front.

Det pågår också vetenskapliga projekt som utvärderar nya innovativa metoder för att förkorta tiden från hjärtstopp till behandling med hjärtstartare. Bland annat utvärderas ny teknik inom SMS-livräddarsystemet där frivilliga livräddare som befinner sig nära platsen för hjärtstoppet larmas för att göra HLR och hämta närmaste tillgängliga hjärtstartare. En annan svensk studie utvärderar även om en ny världsunik specialbyggd hjärtstartar-drönare kan korta tiden till defibrillering och påverka överlevnaden.

Vårdinsatser

Med stöd av Hjärt-Lungfonden driver en grupp forskare i Stockholm sedan ett antal år en internationell vetenskaplig studie som prövar en ny metod att kyla såväl hjärnan som kroppen med en kylspray direkt i näsan utanför sjukhus. Studien är avslutad och visar lovande resultat på patienter med kammarflimmer som behandlas tidigt. Att behandla alla som drabbas av hjärtstopp med kylning är dock inte belagt.

I en annan studie i Stockholm och Uppsala undersöks om en akut kranskärlsröntgen efter hjärtstoppet kan öka överlevnaden. Teorin är att akut intervention med ballongvidgning (PCI) och stent som öppnar kranskärlen hos hjärtstoppspatienter kan förbättra hjärtfunktionen och överlevnaden jämfört med sedvanlig rutinbehandling som ofta innebär kranskärlsröntgen först efter tre dygn från hjärtstoppet. En akut kranskärlsröntgen med möjlighet att öppna kranskärlen ska inom ramen för studien göras inom 120 minuter från hjärtstoppet. Samtliga patienter får sedvanlig behandling på intensivvårdsavdelning med kontrollerad kroppstemperatur, läkemedel och andningsstöd. Samtliga större svenska sjukhus deltar i studien.

Kartläggning av riskpatienter

Dagens forskning kring plötsligt hjärtstopp handlar till stor del om att utveckla undersökningsmetoder som gör det möjligt att finna de personer som löper särskilt stor risk att avlida i plötsligt hjärtstopp samt att identifiera de ärftliga faktorer som kan ligga bakom ett plötsligt hjärtstopp.

Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samarbetar hjärtcentrum, barn- och ungdomskliniken samt klinisk genetik vid utredning av ärftliga hjärtkärlsjukdomar – Centrum för Kardiovaskulär Genetik. Genetisk forskning kring ärftliga hjärt-kärlsjukdomar har bedrivits här sedan slutet av 1990-talet. Det finns även en klinisk mottagningsverksamhet för familjer med hypertrofisk kardiomyopati och andra ärftliga hjärtkärlsjukdomar som till exempel familjär hyperkolesterolemi, långt QT-syndrom och familjära aortaaneurysm. Forskningen omfattar inte bara de sjuka utan även deras närmaste familjemedlemmar.

Målsättningen är att kunna förebygga sjuklighet och död för de familjer som är drabbade. Det är också tänkt att familjerna ska erbjudas diagnostik, genetisk vägledning, kontrollprogram, behandling och utbildning om sin sjukdom. Verksamheten ingår delvis i ett gemensamt europeiskt projekt med målsättningen att kartlägga de ärftliga hjärtsjukdomarna hypertrofisk och dilaterad kardiomyopati.

I januari 2009 inleddes ett forskningsprojekt i samarbete med samtliga rättsmedicinska avdelningar i Sverige. Inom ramen för projektet utreds fall av plötslig och oväntad hjärtdöd hos unga molekylärgenetiskt för att identifiera ärftlig hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt-lungräddningsregistret

Det svenska hjärt-lungräddningsregistret är ett av många kvalitetsregister som drivs med målsättningen att kvalitetssäkra sjukvården i vårt land. Samtliga fall av hjärtstopp såväl på som utanför sjukhuset ska rapporteras till detta register. Registret utgör en källa till forskning där inte minst betydelsen av olika behandlingsinsatser kan fastställas. Registret har hittills genererat mer än 100 vetenskapliga publikationer och legat till grund för ett stort antal doktorsavhandlingar.

Teknisk utveckling och livsstilsråd

När man har identifierat en persons hjärtsjukdom kan man göra åtskilligt för att den drabbade ska kunna leva ett nästan normalt liv. De hjärtstimulerande apparater som redan finns har förfinats och nya har utvecklas. Den senaste livräddande apparaten är den implanterbara hjärtstartaren, ICD, som tillsammans med medicin kan förebygga hjärtstopp.

Även livsstilsråd som rör motion och rökning kan rädda många liv. All forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet på rätt anpassad nivå är gynnsam för hälsan, medan rökning och ett stillasittande liv ökar risken att drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Forskningen kring olika hjärtsjukdomar har tagit stora steg framåt de senaste decennierna. Dödligheten i många av sjukdomarna har minskat, men när det gäller plötsligt hjärtstopp avlider fortfarande cirka 90 procent, av de drabbade.  Det behövs därför avsevärt mer resurser till forskning och plötsligt hjärtstopp.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, docent och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet.
Datum: 2019-06-26