Revolutionen som räddar liv – forskningen bakom den moderna strokevården

Två medicinska genombrott i strokevården

Det finns två medicinska genombrott under de senaste decennierna som har förändrat strokevården i grunden, och där metoderna ständigt förfinas tack vare forskningen:

Trombolys. En metod där läkemedel används för att lösa upp blodproppen

Trombektomi. Med hjälp av tunna verktyg kan läkare idag avlägsna blodproppar direkt ur hjärnans kärl.

– Särskilt trombektomin har inneburit en riktig revolution för strokevården, säger Christina Jern, professor och strokeforskare vid Göteborgs universitet.

Vad orsakar stroke?

Fortsatt forskning är nu avgörande för att förstå varför vissa drabbas, och för att utveckla nya behandlingar så att ännu fler liv kan räddas.

En stroke beror på att blodflödet till hjärnan plötsligt stoppas eller störs på något sätt.

Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter – så kallad ischemisk stroke. Här täpps ett blodkärl i hjärnan till av en propp och blodflödet stoppas.

De övriga 15 procenten är hjärnblödningar, där ett kärl i hjärnan brister och blod tränger ut i hjärnvävnaden.

Okänd orsak i många fall

– Hos unga drabbade är andelen med kryptogen stroke särskilt stor. Ett av våra mål är att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer i den här gåtfulla gruppen, säger Christina Jern.

– För att kunna minska både antalet som insjuknar och konsekvenserna för de som drabbas och deras närstående krävs mycket mer forskning – därför är varje gåva till forskningen värdefull.

Forskning är det som leder till morgondagens hälso- och sjukvård.

Christina Jern och hennes forskargrupp söker svar genom att analysera blodprover och hjärnavbildningar från patienter. Nya biomarkörer upptäcks, och resultaten kan leda till ännu mer träffsäkra behandlingar framöver.

– Forskning är det som leder till morgondagens hälso- och sjukvård, säger hon.

Därför behövs långsiktigt stöd till forskningen

Varje nytt framsteg bygger på långsiktigt stöd till forskningen.

– Forskningen har lett till stora genombrott i arbetet med att bekämpa bland annat stroke och lungsjukdomar. Trots detta är dessa sjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken och en vanlig orsak till funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet, säger Christina Jern.

Hur viktigt är stödet från Hjärt-Lungfonden för din forskning?

– Jag har haft stöd från Hjärt-Lungfonden sedan mitten av 1990-talet. Det har haft helt avgörande betydelse för att långsiktigt kunna bedriva kliniska studier av ischemisk stroke där studiedeltagare som drabbats av stroke följs över lång tid.

Vad händer om det inte kommer in mer bidrag till forskningen i det här fallet?

– Vi har samlat blodprov från ett stort antal personer med ischemisk stroke. Planen är att analysera nivåerna av många olika proteiner för att öka kunskapen om orsakerna till sjukdomen och skillnader i utfall. Utan nytt forskningsbidrag kan inte analyserna genomföras.