Stor studie kan ge bättre vård efter hjärtstopp

Vid plötsligt hjärtstopp är det bråttom. Om den drabbade kommer till sjukhus ökar chansen att överleva markant. Men för många patienter återstår en kritisk period på intensivvården.

– Mer än 90 procent av dem som kommer till sjukhus efter ett hjärtstopp är medvetslösa och har någon form av påverkan på hjärnan. Från början är det svårt att veta om det handlar om en bestående hjärnskada eller en lindrigare påverkan, säger Niklas Nielsen, överläkare och professor vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Alla blir inte helt återställda

De flesta som senare skrivs ut från intensivvården klarar sig självständigt. Men det betyder inte alltid att de är helt återställda. Många får subtila svårigheter med exempelvis arbetsminne, planering och koncentration.

Samtidigt bygger flera av de behandlingar som ges efter hjärtstopp på relativt få vetenskapliga studier.

– Hur man bäst ska ta hand om de här patienterna är ett underbeforskat område, säger Nielsen.

Detta är bakgrunden till den internationella studien STEPCARE, som har beviljats 6 miljoner kronor i projektbidrag från Hjärt-Lungfonden för åren 2026–2028.

Forskarna undersöker tre vanliga strategier inom intensivvården efter hjärtstopp: nedkylning vid feber, nedsövning och justering av blodtrycket.

Tidigare forskning ändrade vården

I stora delar av världen var det länge praxis att kyla patienter som haft hjärtstopp till 33 grader. Men i en stor studie med stöd från Hjärt-Lungfonden kunde Niklas Nielsen och hans kollegor visa att behandlingen inte gav någon positiv effekt. En ännu större studie gav senare samma resultat.

Forskningen fick stort genomslag och i många länder ändrades vårdrutinerna. Nu vill forskarna ta reda på om nedkylning ändå kan hjälpa de patienter som får hög feber efter hjärtstopp.

STEPCARE undersöker också nedsövning. När kylbehandling tidigare användes behövde patienterna sövas för att tolerera den. Med tiden växte föreställningen fram att nedsövningen i sig kunde skydda hjärnan. Men även här saknas stark vetenskaplig grund.

Den tredje frågan gäller blodtrycket. I vissa länder rekommenderas högre blodtryck efter hjärtstopp för att öka blodförsörjningen till hjärnan. Forskarna vill nu undersöka om detta verkligen förbättrar patienternas möjligheter att återhämta sig.

3 500 patienter i 19 länder

Totalt deltar 64 sjukhus i 19 länder i STEPCARE. Omkring 3 500 patienter har inkluderats och följs upp sex månader efter utskrivningen. Analysen av resultaten börjar under hösten 2026 och huvudresultaten väntas våren 2027.

Forskarna har dessutom byggt upp en biobank med blodprover från patienterna. Proverna kan ge ny kunskap om markörer för hjärnskada och på sikt kanske bidra till säkrare prognoser och mer individanpassad vård.

”Vi kommer att få ut enormt mycket data ur studien”

– Vi kommer att få ut enormt mycket data ur studien. Målet är att allt vi gör vid patientens sida ska vara baserat på god kunskap.

STEPCARE kan därmed ge svar på flera frågor som påverkar vården av tusentals människor efter hjärtstopp – och samtidigt lägga grunden för ny forskning om hur fler patienter kan få bästa möjliga möjlighet att återhämta sig.