Ny kunskap om dopp i isvak
En ny studie visar att risken för allvarliga hjärtarytmier är låg för ungdomar som vinterbadar kort tid i isvak, så länge de inte är mottagliga för hjärtrytmrubbningar och huvudet inte hamnar under vatten.
Därför påverkas hjärtat av kallt vatten
Att doppa sig i iskallt vatten innebär en kraftig påfrestning för kroppen, särskilt för ovana vinterbadare. Köldchocken leder till snabb andning, sammandragna blodkärl samt en hastig ökning av puls och blodtryck. Denna reaktion, som styrs av det sympatiska nervsystemet (kroppens “gas” som aktiveras vid stress eller ansträngning och höjer pulsen, skärper fokus och mobiliserar energi för att klara en utmaning), är som starkast under de första 30 sekunderna och avtar först efter ett par minuter.
Om ansiktet eller hela huvudet hamnar under vatten aktiveras dykreflexen, vilket i stället bromsar hjärtats rytm genom det parasympatiska nervsystemet (kroppens “broms” som dominerar i vila och återhämtning och sänker pulsen, främjar matsmältning och hjälper kroppen att reparera och ladda om). När båda dessa system aktiveras samtidigt kan risken för allvarliga hjärtrytmrubbningar öka.
Det händer i kroppen vid kallbad:
Köldchock ger snabb andning och höjt blodtryck
Pulsen stiger kraftigt de första 30 sekunderna
Dykreflexen sänker pulsen när ansiktet hamnar under vatten
Samtidig aktivering av kroppens “gas” och “broms” kan öka risken för arytmi
Odiagnostiserad hjärtsjukdom kan innebära ökad risk
För ett säkrare vinterbad rekommenderar forskarna att du:
Ha gärna på dig skor eller tofflor.
Fokusera på andningen, ta några djupa, lugna andetag.
Bada kortvarigt (max en minut).
Undvik att doppa huvudet om du inte är van.
Var försiktig när du kliver i och ur badet.
Bada alltid tillsammans med andra. Detta är särskilt viktigt eftersom odiagnostiserad hjärtsjukdom kan öka risken för hjärtrytmrubbningar i samband med kallt vatten.
Studien: 54 ungdomar testades med EKG
Studien omfattade 54 friska ungdomar i årskurs nio i Umeå. Deltagarna genomförde ett ansiktsdopp i tiogradigt vatten inomhus, 20 av dem gjorde dessutom ett kort helkroppsdopp i en isvak med tvågradigt vatten i som längst en minut. Under försöken bar ungdomarna EKG-utrustning och pulsmätare.
Resultaten visar att ofarliga extra hjärtslag var vanliga vid båda typerna av kallvattenexponering. Vid ansiktsdopp förekom även mer uttalade hjärtrytmrubbningar, samtidigt som pulssänkning var större än vid helkroppsdopp. Forskarna bedömer dock att risken för allvarliga arytmier är låg vid mycket kortvariga dopp i isvak, under förutsättning att individen är frisk och inte doppar huvudet.
Forskarnas råd för säkrare vinterbad
– Studien ger stöd till flera etablerade råd vid vinterbad: bada kortvarigt, undvik att doppa huvudet om du inte är van, och bada alltid tillsammans med andra. Detta är särskilt viktigt eftersom odiagnostiserad hjärtsjukdom kan öka risken för hjärtrytmrubbningar i samband med kallt vatten, säger Anna Lundström.
– Det är viktigt att forskningen kan bidra med kunskap om hur kroppen och hjärtat påverkas vid vinterbad. Den här studien ger värdefull vägledning kring risker och säkerhet vid bad i kallt vatten hos unga och friska individer. Det behövs även fler studier på äldre och på personer som har en underliggande hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Relaterade artiklar:
Så fungerar en hjärtstartare
En hjärtstartare är en liten EKG-apparat som läser hjärtrytmen och kan ge en strömstöt för att starta om hjärtat vid ett plötsligt hjärtstopp.
Om hjärtstartare