Kan tidig kylning skydda hjärnan efter hjärtstopp?
Vid hjärtstopp får hjärnan snabbt syrebrist. I studien PRINCESS2 undersöks om tidig nedkylning kan skydda hjärnan och förbättra återhämtningen.
Det saknas i dag en evidensbaserad behandling som specifikt skyddar hjärnan mot skador efter hjärtstopp. Experimentella studier tyder på att nedkylning kan ha en skyddande effekt, men att tidpunkten kan vara avgörande. Kliniska studier där kylbehandling har startat senare på sjukhus har gett varierande resultat.
Minuterna kan vara avgörande
Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats förmåga att pumpa blod. Hjärnan får då snabbt brist på syre, och redan efter några minuter kan skador uppstå.
Per Nordberg, docent i kardiologi vid Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, leder PRINCESS2. Studien ska undersöka om nedkylning som startar redan på platsen för hjärtstoppet kan förbättra överlevnaden med full neurologisk återhämtning.
Kylningen startar före sjukhuset
PRINCESS2 är en svenskledd, randomiserad europeisk multicenterstudie. Studien omfattar vuxna som får hjärtstopp utanför sjukhus och har en defibrillerbar rytm, det vill säga en hjärtrytm som kan behandlas med en elektrisk stöt från en hjärtstartare.
Patienterna lottas till två grupper. I den ena startar läkare eller narkossjuksköterska nedkylning redan på platsen för hjärtstoppet med en portabel metod som framför allt kyler hjärnan. Behandlingen fortsätter under transporten och därefter på sjukhus. Den andra gruppen får standardbehandling med kontroll av feber.
Totalt ska 1 022 patienter ingå. Studien, som har stöd från Hjärt-Lungfonden, startade 2024. Den genomförs vid svenska och andra europeiska centrum och rekryteringen planeras pågå till slutet av 2028.
Målet är återhämtning
Forskarna undersöker framför allt hur många som efter 90 dagar har överlevt med full neurologisk återhämtning. Patienterna följs också upp efter tre och tolv månader för att forskarna ska kunna studera bland annat funktionsnivå, livskvalitet, återgång i arbete och behov av rehabilitering.
Målet är alltså inte bara att fler ska överleva ett hjärtstopp, utan att fler ska kunna återgå till samma aktivitetsnivå som före hjärtstoppet.
Om studien visar att den tidiga kylbehandlingen förbättrar återhämtningen kan resultaten få betydelse för hur patienter med hjärtstopp behandlas redan innan de kommer till sjukhus.
Fakta om nedkylning vid plötsligt hjärtstopp:
Behandling med temperaturkontroll och nedkylning benämns vanligtvis hypotermi.
Metoden innebär att patientens kroppstemperatur sänks, i syfte att rädda liv genom att begränsa de hjärnskador som uppstår i samband med hjärtstoppet.
Fokus vid nedkylning är framför allt att skydda hjärnan, som är det organ som är mest syrekänsligt och därför skadas först. Men metoden har potential att skydda även övriga organ i kroppen.
Hypotermi kan uppnås på olika sätt, till exempel genom användning av kyltäcken med iskallt cirkulerande vatten, en kylkateter som placeras i ljumsken, eller kall koksaltlösning som sprutas in intravenöst. Metoden som beskrivs ovan med katetrar i näshålan är ytterligare ett sätt att uppnå nedkylning.
I de allra flesta fall påbörjas nedkylning först vid ankomst till sjukhus. I Stockholm har det under tiden för studien varit praxis att starta behandlingen redan i ambulans.
Fakta: Plötsligt hjärtstopp
Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt stannar.
Den drabbade förlorar omedelbart medvetandet, saknar puls och har ingen eller onormal andning.
Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av hjärtstopp.
Över 70 procent av hjärtstoppen utanför sjukhus inträffar i hemmet.
Läs mer om plötsligt hjärtstopp
Oskars Valborg blev en kamp för livet
När Oskar såg en livlös man började han göra HLR. Läs hans berättelse om hjärtstoppet och varför snabb HLR, hj…
Snabb HLR och hjärtstartare räddade Jörgens liv
Vad gör skillnad när någon plötsligt får hjärtstopp? För Jörgen blev snabb HLR, SMS-livräddare och tillgång ti…
Stor studie kan ge bättre vård efter hjärtstopp
Vad är egentligen den bästa vården efter ett hjärtstopp? I den stora internationella studien STEPCARE undersök…