Komplikationer under graviditet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Kvinnor som haft komplikationer under graviditeten har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

Sofia Sederholm Lawesson, överläkare på hjärtkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping

Sofia Sederholm Lawesson, överläkare på hjärtkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping

Foto: Kajsa Juslin, Region Östergörland

Studien publicerades den 7 februari 2023 i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA (Journal of the American Medical Association).

– Vår studie visar att vissa komplikationer under graviditeten leder till en högre risk för kvinnan att drabbas av kranskärlssjukdom i övre medelåldern. För att minska risken att dessa kvinnor utvecklar hjärt-kärlsjukdom på sikt är det viktigt att de regelbundet kontrollerar riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, såsom blodtryck, blodsocker och kolesterol, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare på hjärtkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Kvinnor i åldrarna 50–64 år som fött minst ett barn

I studien ingick kvinnor i åldrarna 50–64 år, som deltagit i befolkningsstudien SCAPIS och som fött minst ett barn. Samtliga deltagare hade genomgått skiktröntgen av kranskärlen i SCAPIS och var registrerade i det medicinska födelseregistret, vilket sammanlagt blev 10 528 kvinnor. Genom att jämföra röntgenbilderna utifrån uppgifterna ur födelseregistret kunde forskarna dra slutsatser om hur komplikationer under graviditeten påverkat kvinnornas kärlhälsa senare i livet.

Resultaten visade att kvinnor som haft graviditetskomplikationer hade en ökad förekomst av kranskärlssjukdom, jämfört med de som inte haft någon komplikation. Forskarna studerade fem olika graviditetskomplikationer: graviditetsdiabetes, graviditetsrelaterat högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, förtidsbörd och att föda en bebis som är ”liten för tiden”, det vill säga som inte vuxit enligt normalkurvan under graviditeten. Resultaten visade att det fanns en ökad förekomst av kranskärlssjukdom hos alla dessa grupper, förutom hos de kvinnor som haft förtidsbörd.

Sambandet mellan graviditetskomplikation och kranskärlssjukdom var starkast för de kvinnor som hade haft graviditetsrelaterat högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning under någon graviditet. Detta samband var tydligt även när forskarna justerade för andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, såsom rökning, högt blodtryck och diabetes. Risken för mer allvarliga tillstånd av kranskärlssjukdom, i form av betydande förträngning eller utbredd åderförfettning, var dubbelt så hög hos de kvinnor som under graviditeten haft högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning.

– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Där bidrar den här studien med ny och viktig kunskap, eftersom den visar att kvinnor som haft komplikationer under graviditeten utgör en riskgrupp som behöver uppmärksammas och följas upp, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om studien

  • Namn: Association between history of adverse pregnancy outcomes and coronary artery disease assessed by coronary CT angiography

  • Publicering: JAMA (Journal of the American Medical Association), 7 februari 2023

  • Hvudförfattare: Sofia Sederholm Lawesson, överläkare på hjärtkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och Simon Timpka, docent och forskargruppschef, Perinatal och kardiovaskulär epidemiologi, Lunds universitet, Malmö.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • förebygga dem

  • ställa bättre och tidigare diagnos

  • påverka sjukdomsförloppet

  • hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds och drivs SCAPIS av en forskare från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1 100 individer genomfördes 2012 i Göteborg.

Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

SCAPIS – En världsunik studie

Vem är frisk och vem bär på risk? Vår största forskningssatsning heter SCAPIS, och vi är studiens huvudfinansiär.

Mer om SCAPIS
Tre generationer av kvinnor vid gunga

Nyhetsbrev om SCAPIS-studien

Vill du ta del av nyheter och nya spännande resultat från SCAPIS-studien. Anmäl intresse genom att registrera din mejladress.