Gympan med hjärtat i fokus

För mer än 20 år sedan drabbades Sune Lantto, 78 år, av hjärtinfarkt. Mitt under älgjakten blev det plötsligt jobbigt att gå upp för en brant kulle. Det tog liksom stopp.

– Jag tänkte, nu har gubben fått dålig kondis. Jag fick sätta mig på en stubbe och ta igen mig. Men du vet, dagen efter var det likadant. Det var en hjärtinfarkt.

Ledare i den hjärtgympa som föreningen arrangerar

Efter en tid blev Sune ordförande i den lokala Hjärt-Lungföreningen, med över 200 medlemmar. I många år har han också varit ledare i den hjärtgympa som föreningen arrangerar för andra drabbade. Nu har han dock lämnat över både ordförande och ledarrollen till Bengt Strand, 85.

– Vi är ett glatt gäng som träffas två gånger i veckan för att gympa och ha vattengymnastik. Den yngsta är 67 och den äldsta över 90, säger Sune Lantto.

Föreningen arrangerar även promenader längs Hälsans stig och trivseldagar med grillad falukorv, som sig bör i Norrland.

– När vi bjuder på korv, ja då kommer folket, berättar Sune och fortsätter:

Sune har nämligen talets gåva 

– Jag har haft en vana att ringa upp folk som är har hjärtproblem och bett dem komma på gympan och badet. De flesta har inte kunnat säga nej, berättar Sune och skrattar.

Sune har nämligen talets gåva. Han pratar mycket, ofta och länge. Med alla. Han accepterar inte ett nej, inte heller ett tveksamt kanske.

– Frugan blir tokig. Varje gång vi är i affären pratar jag med alla. Vi kommer aldrig därifrån. Han parkerar utanför Gällivare sjukhus där gymnastiken håller till.

– Vi gör enkla övningar från ett inspelat program. Det är bra att röra på sig. Men det sociala, att sitta i bastun och surra efteråt, är minst lika viktigt. I bastun har vi lösningar på allt, säger Sune.

Gympan är ett bra sätt att hålla koll på dem som lever ensam. Om någon inte dyker upp ringer vi och hör efter hur de mår. 

– Gympan är ett bra sätt att hålla koll på dem som lever ensam. Om någon inte dyker upp ringer vi och hör efter hur de mår, fyller Bengt i och fortsätter: 

– Tyvärr har vi förlorat tio medlemmar sedan i julas. Det blir så i den här åldern.

Deltagarna övar balans, stryka och kondition

Gruppen värmer upp, taktfast går de flera varv runt salen. Några joggar. Andra tar det lugnare. Allt utifrån dagsform och utmaningar.  

– Jag har KOL och dålig balans, därför står jag vid väggen. Jag blir lätt andfådd men i den här gruppen behöver jag inte skämmas eller förklara. Jag har gått i många år, det är trivsamt och roligt, säger Karin Majbäck, 79 år.   Deltagarna övar balans, stryka och kondition. Kvällen till ära har alla röda träningströjor på sig. På ena sidan står det Hjärt-Lungföreningen Gällivare. På den andra, vid hjärtat står det Gällivare Rör.

– Jag drev firman i över 30 år innan jag sålde. Det känns bra att namnet är nära hjärtat, säger Sune.  Det är Bengt som leder gympan. Bakom honom, invid högtalaren, står en hjärtstartare. 

– Ett måste för oss. För några veckor fick jag hjärtflimmer när jag ledde vattengympan. Jag föll ihop men personalen från akuten var snabbt på plats. Det var otäckt men allt gick ändå bra. Nu ska jag gå på kontroller, berättar Bengt som ådrog sig en hjärtinfarkt när han bara var 47 år.

 För mer än tio år sedan gjorde Sune en by-passoperationen i Umeå. Inför det som stundande var Sune inte orolig och skojade friskt om hur det kunde sluta. Till och med om vem som skulle få bära hans kista om det inte skulle gå bra. Typiskt Sune, säger de som står honom nära.

– Jag hade en stor tilltro till vården men älskar att skoja om allvarliga saker. Operationen gick jättebra och efteråt fick jag ett helt nytt liv. Jag orkade mer, det blev lättare att gå i skogen och åka skidor. Jag är tacksam för all vård och forskning. Utan den hade det nog varit skit med mig, säger han.

Några större hälsoproblem tycker han sig inte ha

Sune är välkänd i Gällivare. På orten drev han i många år en rörfirma med flera anställda och på vägen till gympan visar han alla hus där han fixat och renoverat. Han har även hunnit med några vändor som politiker i kommunfullmäktige. Sunes dotter blev glatt överraskad när hon inför ett val såg sin pappa på stora reklamskyltar på väg från flygplatsen.

– Jag hade glömt bort att berätta för henne, säger han och skrattar. Det var roligt att få vara med att påverka men efter ett tag fick jag nog. Det blev för mycket tjafs och för lite göra.

Några större hälsoproblem tycker han sig inte ha. Detta trots diabetes typ2, hjärtproblem, en tumör på en njure och ett ledband som gick av efter ett fall.

– Jag är som en katt, har nio liv, konstaterar han.