Leilas träningstips
Föreläsaren och inspiratören Leila Söderholm, känd från TV4 och aktuell med boken ”Smygträna”, delar med sig av några enkla träningstips.
Den samlade forskningen om levnadsvanor pekar i samma riktning, hälsosamma matvanor och rörelse i vardagen leder till ett längre och friskare liv. Det är sällan frågan om några stora uppoffringar, även små förändringar i vardagen kan ge stor effekt.
Kranskärlssjukdom kan förebyggas med sunda levnadsvanor
Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom (runt hjärta) och stroke (i huvud).
Att förändra en vana
När du ska förändra en vana är det viktigt att vara konkret och sätta upp ett realistiskt mål. Börja med något enkelt – ta trapporna i stället för hissen och att byt ut vitt bröd mot fullkornsbröd i en månads tid. Det är lättare att lyckas med små förändringar än stora, och små förändringar kan stegvis blir större.
Alla våra tips vilar på vetenskaplig grund. Låt dig inspireras!
Forskaren: De små stegens stora effekter
Mikrovanor handlar om att göra tvärtemot de radikala omläggningarna och i stället göra miniförändringar.
Anders Rosengren är läkaren och professorn som forskar om levnadsvanor och livsstilsförändringar.
Foto: privat
"Djärva intentioner att börja träna, behärska sitt humör, stressa mindre eller allmänt leva mer hälsosamt möts i bästa fall med ett överseende leende och en sympatisk klapp på axeln av omgivningen. Vi har hört det förut, och det finns fog att vara skeptisk – vi vet alla hur svårt det är att omsätta goda intentioner i praktiken." Det säger läkaren och professor Anders Rosengren vid Göteborgs Universitet.
Prova nya mikrovanor
Men det finns ingen anledning att helt ge upp de goda intentionerna. Varför inte prova det som kallas mikrovanor, som av alltfler lyfts fram som det kanske mest effektiva sättet att nå hållbara förändringar. Mikrovanor handlar om att göra tvärtemot de radikala omläggningarna – och i stället göra miniförändringar.
Frågor och svar om att ändra en vana
Detaljer i matvanorna
De flesta av oss har till exempel färre än tio rätter i vår vardagsrepertoar som vi alternerar mellan. Räkna efter själv så får du se. Om vi då i en av de rätterna byter ut pastan mot fullkornspasta eller lägger till en handfull spenatblad kan det få stora effekter på ett år. Och att vänja sig vid att varje dag ta en promenad efter middagen kan ge större effekt över tid än den tillfälliga satsningen mot långloppet.
Det mest centrala i mikrovanor är att bryta ner förändringen till det minsta tänkbara steget
Det minsta tänkbara steget: Försök göra det steget varje dag. Se allt utöver det som en bonus som du kan känna dig nöjd med. Till exempel:
Ta på träningsskorna en stund varje dag. Ibland kanske du även går runt huset eller runt kvarteret eller springer en runda. Allt det är en bonus.
Lägg fram grönsaker på vasken inför frukosten. Om du hinner äta dem är det en bonus.
Gör en 30 sekunders andningsövning varje gång du känner dig stressad.
Skriv ett ord på bröllopstalet per dag – det sägs för övrigt att Tomas Tranströmers samlade diktproduktion motsvarar ungefär ett ord per dag – se där vad mikrovanor kan leda till!
Upprepa vanan!
Själva finessen med mikrovanor är att göra det så lätt som möjligt att få in vanan, upprepa den varje dag och på sikt öka den. Den stora fördelen är att vi lättare parerar för vardagens upp- och nergångar och får mindre känslor av misslyckanden och skuld.
Vissa dagar hinner vi inte preparera grönsakerna till frukosten men vi tar i alla fall fram dem på vasken.
Ge aldrig upp
Vad som händer i din hjärna är att när du känner tillfredsställelse över en vana, hur liten den är, förstärks kopplingarna mellan nervceller så att du blir mer benägen att upprepa och öka vanan. Om du kommer ur vanan på grund av sjukdom, stress eller resa är det bara att starta på nytt igen med det minsta steget.
