Tbc behandling

Tbc som upptäcks i tid kan nästan alltid botas med hjälp av läkemedel. Alla som är smittade behöver inte behandlas, bara de som visar tecken på sjukdom.

Patienter med smittsam tbc måste inte läggas in på sjukhus. Hela behandlingen kan genomföras i öppenvård förutsatt att patienten är samarbetsvillig och inte har andra sjukdomar som kräver vård på sjukhus.

Tbc behandlas framför allt med antibiotika. Det gäller såväl lungtuberkulos som tbc i andra delar av kroppen. Det är nödvändigt att kombinera två eller flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens, det vill säga motståndskraft mot de vanligaste tbc-läkemedlen.Flera läkemedel

Patienten börjar sin behandling med läkemedlen isoniazid och rifampicin i kombination. För ännu effektivare terapi läggs pyrazinamid till som tredje medel under de två första behandlingsmånaderna. I väntan på svar från bakterieodlingen och på besked om resistens får patienterna även etambutol. Terapin blir då så effektiv att den totala behandlingstiden kan förkortas från tolv till sex månader.

Läkemedlen mot tbc tas i de flesta fall i tablettform vid ett enda tillfälle dagligen. Det är av största vikt att den sjuke tar sina mediciner under minst sex månader. Den som får rätt behandling och sköter sin medicinering blir med största sannolikhet smittfri, oftast redan efter två veckor, och så småningom botad. Risken för att utveckla resistent tbc ökar hos den som avbryter behandlingen för tidigt eller tar sina mediciner oregelbundet. Behandlingen av resistenta bakterier är besvärlig och dyr, och omfattar ännu fler preparat.

Nytt vårdprogram mot tbc

Socialstyrelsens nya vårdprogram mot tbc i Sverige förordar en strängare övervakning av patienternas följsamhet i den föreskrivna behandlingen. Införandet av ett sådant behandlingsstöd har ansetts nödvändigt sedan ett fåtal dödsfall i tbc inträffat nyligen i Sverige, då patienterna inte har tagit sina mediciner. Behandlingsstödet motiveras också av ökningen i antalet tbc-fall i Sverige och av hotet från bakteriestammars benägenhet att utveckla resistens.

Behandlingsstödet omfattar dels grundlig information till patienten, dels "direkt observerad terapi", DOT. I början av en tbc-behandling informeras alla patienter noggrant om sjukdomen och smittspridningen, men också om vikten av regelbunden medicinering. DOT innebär att patienten sväljer sina mediciner under övervakning, särskilt i början av behandlingen. Därefter kan läkemedlen ges i dosett för varje vecka. I öppenvård kontrolleras patienter med pågående behandling minst varannan månad. Sjukvården uppmärksammar särskilt patienterna som missköter kontrollerna, till exempel genom uppsökande verksamhet.

Alla tbc-patienter som är smittsamma är skyldiga att underkasta sig behandling, enligt smittskyddslagen. Den som behandlas för tbc är sjukskriven bara under en kortare period i början av behandlingen. Under resten av tiden kan de flesta leva normalt.

God prognos med medicinering

För den som har skött sin medicinering är risken för återinsjuknande mycket liten. Behandlingseffekten är mycket god även hos patienter med hivsmitta eller aids.

I de fall där läkemedel inte hjälper mot tuberkulosen finns alltid speciella omständigheter. Patienten kanske inte tar sin medicin eller inte tål den. Till exempel kan behandling med isoniazid, rifampicin och pyrazinamid hos en del personer framkalla biverkningar i levern, och hos vissa personer som får etambutol kan synen och färgsinnet påverkas tillfälligt.

Läkemedel fungerar också dåligt när bakterierna är resistenta eller när tuberkulosen är alltför långt framskriden. Vissa patienter kan ha ett kraftigt försvagat immunförsvar på grund av andra sjukdomar eller annan läkemedelsbehandling.

Behandlingen är den enda standardiserade och vetenskapligt beprövade för att bota tbc och det krävdes mer än 40 års farmakologiska försök för att hitta den rätta kombinationen. Först i slutet av 1980-talet kunde världshälsoorganisationen WHO slutgiltigt godkänna den sex månader långa intensivterapin.

I dag finns det dock risk för att dessa farmakologiska framgångar från 1900-talet går förlorade. Ökningen av läkemedelsresistent tuberkulos sänker sakta förmågan att framgångrikt behandla tbcpatienter. Bot mot multiresistent tbc kräver behandling med upp till 7–8 typer av antibiotika under minst 18 månader. Behandlingen är mycket dyr och ger många och svåra biverkningar.

I vissa fall kan patienter med tbc vara hjälpta av operation. Vid sådana ingrepp avlägsnar kirurgerna skadade lungdelar, vilket minskar bakteriebördan för patienten.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om TBC som är faktagranskad av Markus Maeurer, professor i klinisk immunologi, Karolinska Institutet, samt överläkare på Smittskyddsinstitutet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04