Hjärtinfarkt - livet efteråt

Livet efter en hjärtinfarkt kan vara påfrestande. Sådant som vanligtvis kräver minimal ansträngning kan kännas tungt den första tiden efter en infarkt, både fysiskt och psykiskt.

RÅD TILL DRABBADE
  • Fimpa. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet och är nästan halverad ett år senare.
  • Håll koll på ditt blodtryck. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln.
  • Läkare, dietist och sjukgymnast hjälper dig. Rätt medicin, mat och motion kan påverka blodtryck, blodfetter och vikt i rätt riktning.

Redan vid hemresan från sjukhuset är den del av hjärtat som skadats på god väg att läkas. Medicinskt sett är alltså det värsta över. De flesta tycker att det är skönt att få komma hem och låta vardagen ta vid, men många upptäcker snart att tiden på sjukhuset skyddade mot många påfrestningar, både fysiska och psykiska. Även sådant som vanligtvis kräver minimal ansträngning kan kännas tungt den första tiden efter en infarkt.

Att leva och röra sig i vardagen

Efter en hjärtinfarkt är det inte farligt att röra på sig, men det är bra att öka på aktiviteterna lite i taget. Efter ett par veckor brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat i och runt hemmet och att klara normala hemsysslor, utom de tyngsta. Vissa tar dock alltför snabbt på sig det arbete som fått vänta. Att klara av vardagssysslorna är självklart ett viktigt steg tillbaka till ett normalt liv. Samtidigt måste den som fått en allvarlig hjärt-kärlsjukdom alltid vara uppmärksam på kroppens signaler. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken på att det är bäst att ta det lugnare.

En sundare livsstil efter hjärtinfarkt

En ändrad livsstil är en viktig del av behandlingen efter hjärtinfarkt och kan avsevärt förbättra förutsättningarna för ett fortsatt sunt och friskt liv. Sluta röka, ut och rör på dig och tänk på vad du äter är tre viktiga steg i rätt riktning. Viktigt för hälsan är också att följa alla råd för behandling med läkemedel.

Den enskilt bästa åtgärden är att sluta röka

Sunda matvanor minskar risken för övervikt och hjärtsjukdom

Ett glas vin om dagen kan ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt, men hög alkoholkonsumtion kan leda till insjuknande och död i hjärtsjukdom

Fysisk träning gör det ofta lättare att hantera stress som annars kan öka risken för hjärtsjukdom

Fysisk träning efter hjärtinfarkt

Många blir överdrivet försiktiga efter en hjärtsjukdom – något som ofta uppmuntras av oroliga anhöriga. Men att röra på sig blir som ett kvitto på vad kroppen faktiskt klarar av. Studier har visat att organiserad fysisk träning minskar risken att återinsjukna eller dö i hjärt-kärlsjukdom åren efter infarkten med 20 procent. Trots att hälsan blir bättre av fysisk träning är det många som inte utnyttjar möjligheten.

Sjukskrivning och arbete

Tiden på sjukhuset brukar följas av sjukskrivning i hemmet. Hur lång perioden blir beror på hur man mår och på typen av arbete. Tiden påverkas också av om det blivit någon hjärtmuskelskada efter infarkten och på hur stor skadan i så fall är. Det är vanligt att vara helt sjukskriven i mellan tre och fyra veckor, men eftersom varje person och situation är unik, kan tiden variera och vissa kan behöva vara helt eller delvis sjukskrivna längre tid.

Det är bra att tidigt fundera över och planera för hur arbetet ska fungera i framtiden. En gradvis återgång till arbetet är ofta att föredra, genom sjukskrivning på exempelvis halvtid eller deltid. Både ansvarig läkare och arbetsgivare kan vara med i diskussionerna om hur det framtida arbetet ska se ut.

Hälsokontroller efter hjärtinfarkt

Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Första återbesöket brukar äga rum efter två till fyra veckor. Vissa sjukhus har speciella kranskärlsmottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar i team. Målet är att få återgå till ett normalt och aktivt liv och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Syftet med återbesöken är därför både att kontrollera hälsan och att påverka patientens livsstil. De allra flesta kan göra något för att leva sundare. Sluta röka, äta nyttigare, motionera mer eller ändra arbetsrutiner för att undvika stress är några exempel.

Det är viktigt att man diskuterar med sin läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast/fysioterapeut hur man på bästa sätt kan återgå till ett normalt liv med sund fysisk träning. Det är också mycket viktigt att man deltar i de fysiska träningsprogram som sjukhusen i allmänhet anordnar.

Låt rehabiliteringen ta tid utan att känna skuldkänslor. Både familj och kollegor ställer ofta krav och vill att livet snabbt ska bli som vanligt igen. Då är det viktigt att själv våga sätta gränser när något blir alltför krävande. Hälsan måste komma först och det är faktiskt tillåtet att vara trött.

Nedstämdhet, oro och depression

Hjärtinfarkt drabbar inte bara kroppen. De flesta som är med om en livsavgörande händelse omvärderar sitt liv eller sin livsstil. Även en liten och okomplicerad hjärtinfarkt är en omskakande upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion de första veckorna efter infarkten, men brukar försvinna utan speciella åtgärder.

Vissa försöker efter tillfrisknandet glömma bort att de haft en infarkt. Att förneka en svår händelse kan vara ett försök att skydda sig mot oro och ångest, men reaktionen kan samtidigt göra det svårare att anpassa sig till ett normalt liv igen. Andra bagatelliserar det som hänt och försöker framstå som starkare och mer oberoende än de egentligen känner sig eller oroar sig för helt andra saker än själva sjukdomen och blir lättirriterade och aggressiva.

Det är viktigt för anhöriga att känna till att denna typ av psykiska reaktioner är naturlig. Ofta märks det inte under sjukhusperioden, då man är i en främmande miljö och skyddad från fysiska och psykiska påfrestningar. Hemma igen är många mer känsliga och kan ha svårt att hantera även små motgångar och påfrestningar. Det är därför klokt att tala om hur man känner och tänker, för att få rätt stöd och hjälp. Ett samtal kan göra det lättare att bearbeta det som hänt och att komma i balans igen.

Att personer med hjärt-kärlsjukdom lider av ångest och depression är vanligt. Forskning har visat att var femte person som drabbas av hjärtinfarkt också drabbas av depression. Den som är deprimerad har betydligt sämre chanser att tillfriskna efter en infarkt, eftersom en depression gör det svårare att komma igång med rehabilitering, medicinering och livsstilsförändringar.

Att upptäcka att någon är deprimerad är inte alltid lätt. Visat ointresse och svårighet att känna glädje kan vara tecken på depression. Problem med minnet och koncentrationen är andra symptom, liksom tidiga uppvaknanden och dålig aptit. Det är viktigt att den som visar tecken på depression snabbt får diagnos och behandling.

I behandlingen mot depressioner används i dag så kallade SSRI-preparat. Dessa ger mindre biverkningar på hjärta och kärl än de äldre antidepressiva medicinerna.

Regelbunden fysisk aktivitet har dessutom god effekt vid depression och används numera allt oftare som kompletterande behandling.

Sex efter hjärtinfarkten

Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt både bland kvinnor och män. Oftast finns inga medicinska skäl för att avstå från sexlivet. Den som är rädd för att få kärlkramp kan förebygga detta genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett samlag. Läkare varnar dock för att använda potensmedel, såsom Viagra, Cialis och Levitra, tillsammans med nitroglycerin. Kombinationen kan leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.

Resor och bilkörning

Efter en liten och okomplicerad infarkt kan de flesta köra bil direkt efter utskrivningen, men om infarkten varit stor eller komplicerad bör man avvakta. Det gäller också dem som väntar på ballongvidgning eller kranskärlsoperation. Även om själva bilkörningen kanske inte är fysiskt påfrestande kan det uppstå situationer som utlöser kraftig stress. Detta kan få puls och blodtryck att stiga, vilket kan utlösa kärlkramp.

För den som känner sig tillräckligt frisk finns inga hinder att under sjukskrivningen vistas på annan ort än hemorten. Det går bra att resa både med flyg och båt, men långresor bör undvikas de första fyra till sex veckorna.

Bad och bastu efter hjärtinfarkt

Den som haft hjärtinfarkt bör undvika kraftiga temperatursvängningar. Det är bra att avstå från kalla utomhusbad en period efter utskrivningen.

Bastubad är inte heller lämpligt den första tiden. Värmen i bastun får blodkärlen att vidgas och blodtrycket sjunker, vilket kan leda till svimning. Risken är speciellt stor för dem som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller kraftig avkylning får blodtrycket att stiga vilket innebär en påfrestning på hjärtat.

 

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-05-04