Hjärtinfarkt - livet efteråt

Efter en hjärtinfarkt är målet att återgå till ett normalt och aktivt liv och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Det kräver ofta förändringar av vissa levnadsvanor.

Studier har visat att organiserad fysisk träning minskar risken att återinsjukna eller dö i hjärt-kärlsjukdom åren efter infarkten. Därför är det bra att röra på sig efter en hjärtinfarkt och öka aktiviteterna lite i taget. Efter ett par veckor brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat i och runt hemmet och att klara normala hemsysslor, utom det tyngsta.

Exakt hur snabbt man kan komma igång med träning är individuellt, rådgör med läkare, hjärtsjuksköterska eller fysioterapeut om vad som passar just dig. Den som har haft en allvarlig hjärt-kärlsjukdom måste dock vara uppmärksam. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken på att det är bäst att ta det lugnare.

Sjukskrivning efter hjärtinfarkt

Tiden på sjukhuset brukar följas av sjukskrivning. Exakt hur lång perioden blir beror på hur du mår och vilket arbete du har. En vanlig sjukskrivningstid är två till fem veckor men varierar från fall till fall. Sjukskrivningens längd avgörs också av om det har blivit en hjärtmuskelskada och hur stor skadan är. En gradvis återgång till arbetet är ofta att föredra.

Nedstämdhet, oro och depression

Oro och nedstämdhet kan vara en vanlig reaktion efter infarkten. Om inte nedstämdheten försvinner kan du vara drabbad av depression. Tecken på depression kan vara ointresse och svårighet att känna glädje, problem med minne och koncentration samt dålig aptit. Depression behandlas med läkemedel och samtal.

Sex efter infarkten

Att tappa sexlusten är vanligt både bland kvinnor och män. Oftast finns inga medicinska skäl för att avstå från sexlivet. Den som är rädd för att drabbas av kärlkramp kan förebygga det genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett samlag. Det är dock olämpligt att använda potensmedel (PDE5-hämmare) tillsammans med nitroglycerin. Kombinationen kan leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.

Resor och bilkörning

Efter en liten och okomplicerad infarkt kan de flesta köra bil. Men om infarkten har varit stor eller komplicerad bör man avvakta. Det gäller även den som väntar på ballongvidgning eller kranskärlsoperation. Resor är inga problem för den som känner sig frisk men långresor bör undvikas de första fyra till sex veckorna efter hjärtinfarkten.

Bad och bastu

Efter en hjärtinfarkt är det bra att undvika kraftiga temperatursvängningar. Avstå från kalla utomhusbad en period efter utskrivning från sjukhuset. Bastubad är inte lämpligt den första tiden. Värmen i bastun får blodkärlen att vidgas och blodtrycket sjunker, vilket kan leda till svimning. Risken är speciellt stor för dem som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller kraftig avkylning får blodtrycket att stiga vilket innebär en påfrestning på hjärtat.

Livsstilsförändringar

Sunda levnadsvanor är en mycket viktig del av behandlingen och förbättrar förutsättningarna för ett fortsatt sunt och friskt liv. Sluta röka, motionera och äta sunt är tre viktiga steg. Att följa alla råd för just din behandling med läkemedel är också viktigt.

Den enskilt bästa åtgärden för att minska risken för fler hjärtinfarkter är att sluta röka. Risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt så hög hos rökare som hos icke-rökare. Det finns läkemedel och annan hjälp att få för den som vill sluta röka.

Motionera efter hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att vara aktiv i vardagen och att komma igång med motion, i början lugnt med långsam upptrappning. Ofta erbjuds träning med hjälp av fysioterapeut efter infarkt. Rådgör med din doktor och hjärtsjuksköterska om vad som är bäst eller be om att få ”fysisk aktivitet på recept”. Målet är att träningen på sikt ska öka i styrka. Undvik långvarigt stillasittande utan avbrott. Rör på dig minst 30 minuter per dag, cykla eller gå till jobbet, ta trappor i stället för hissen och gör något som är roligt. Exakt vad som är lagom ansträngning får varje person prova sig fram till. Trötthet, andfåddhet eller smärta i bröstet signalerar att det är dags att stanna upp och vila.

Gå ner i vikt

Övervikt och bukfetma ökar risken för att drabbas och dö i hjärt-kärlsjukdom. För att undvika fler hjärtinfarkter och få en bättre hälsa kan det vara nödvändigt att gå ned i vikt, minska midjemåttet genom förändrade matvanor och bli mer fysiskt aktiv.

Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök. Ät fisk två till tre gånger per vecka. Variera mellan feta och magra fisksorter. Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn. Anpassa portionsstorleken och dra ned på smör, ost, grädde och andra feta mejeriprodukter liksom kött från nöt, gris och får. Använd vegetabiliska oljor som oliv- och rapsolja. Då kan du också få ned nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet, som i sig ökar risken för att drabbas av åderförfettning och fler infarkter.

Att vara måttlig med alkohol är viktigt för hjärtat och hälsan i stort. Alkohol är också en dold kalorifälla. Ett glas vin kan innehålla drygt 100 kalorier, det vill säga motsvarande mängd som åtta sockerbitar. Fyrtio centiliter starköl kan motsvara 190 kalorier, cirka tolv sockerbitar.

Undvik stress

Stress ökar risken för hjärtsjukdom. För att undvika stress, fundera på vad som är viktigt i livet och prioritera. Ställ inte orimliga krav på dig själv. Umgås med vänner och familj. Motionera – en aktiv kropp förbrukar stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.

Regelbunden avslappning gör kroppen mer stresstålig, en chans att vila och återhämta sig samt fyller på energibehovet. Att prioritera en bra sömn är också viktigt för att motverka stress.

För hjälp att äta sundare och motionera finns livsstilskursen Sundkurs. Den har tagits fram av Karolinska institutet och Hjärt-Lungfonden. Kursen är gratis och ger dig recept, tips på motion, hur du kan motverka stress och sova bättre samt information om livsstil och hjärta. Den finns på www.sundkurs.se.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Datum: 2019-03-28