Hjärtinfarkt behandling

Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen.

Den första behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt och där EKG visar att det finns ett stopp i ett större kranskärl är att öppna kärlet för att få tillbaka blod- och syretillförsel. Det görs i regel med ballongvidgning, så kallad PCI. Om PCI inte finns tillgänglig används i stället blodproppsupplösande behandling, trombolys.

Så görs ballongvidgning

Vid ballongvidgning leds en tunn slang, en kateter, upp till hjärtat, oftast via handleden och i vissa fall via ljumsken. Genom katetern sprutas kontrastvätska så att PCI-operatören hela tiden kan följa den på dess väg upp genom kärlen. När man nått fram till blodproppen förs en liten ballong upp via katetern. När ballongen blåses upp vidgas kärlet och blodet kan åter flöda fritt. Därefter läggs ett litet rörformat metallnät, en stent, in i kärlet. Stentens uppgift är att hålla kärlet öppet och förhindra framtida förträngningar.

Så görs bypassoperation

En bypassoperation är ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning. Operationen brukar göras när det finns flera förträngningar i kranskärlen eller om de inte lämpar sig tekniskt för ballongvidgning.

Vid ingreppet öppnas bröstkorgen så att hjärtat blottas. Därefter skapas en extra passage förbi förträngningarna genom att friska blodkärl från andra ställen i kroppen transplanteras till hjärtat. I första hand används vener från bröstmuskeln, i andra hand vener från benen.

Komplikationer

Om hjärtat har fått ärrbildningar efter flera små infarkter, eller om hjärtinfarkten har varit stor och omfattande, bildas ärrvävnad som är stel och inte medverkar vid hjärtats sammandragningar. Detta leder till nedsatt pumpförmåga och hjärtsvikt. Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel eller en sviktpacemaker, en så kallad CRT.

Rytmrubbningar är en annan komplikation till hjärtinfarkt. Därför sker kontinuerlig EKG-övervakning under de första 24 till 48 timmarna. Patienter som drabbas av allvarliga hjärtrytmrubbningar kan få en implanterbar defibrillator, en ICD, inopererad. En ICD upptäcker ett livshotande kammarflimmer inom loppet av några sekunder och avger då en elektrisk chock till hjärtat via en elektrod.

Läkemedel

En normal vårdtid efter en hjärtinfarkt är tre till fem dagar. Innan hemgång är det viktigt att läkaren går igenom resultat av prover, undersökningar, hur mycket fysisk aktivitet som är lämplig, livsstilsförändringar och vilka riskfaktorer som finns.

Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är blodproppsförebyggande, kärlvidgande och blodtryckssänkande läkemedel samt betablockerare som underlättar hjärtats arbete, liksom mediciner som sänker blodfettsnivåerna, i första hand statiner och kolesterolabsorptionshämmare, i andra hand antikroppar mot PCSK9.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Datum: 2019-03-28