Hjärtinfarkt behandling

Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen.

Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre tid det tar för proppen att lösas upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärtmuskulaturen återställs, desto mindre blir skadan av hjärtinfarkten.

Redan i ambulansen ges syrgas för att öka syretillförseln i kroppen. Ofta görs också ett EKG som skickas till sjukhuset, där man vid typisk hjärtinfarktsbild kan förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller direkt omdirigera ambulansen till ett sjukhus som kan göra ett sådant ingrepp

Snabb behandling vid hjärtinfarkt är avgörande

Ballongvidgning görs för att öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb transport till sjukhus med specialutbildad personal. Om behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling med blodproppsupplösande läkemedel, så kallad trombolys. Att ge akut ballongvidgning vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med trombolys. Till många patienter kan man heller inte ge trombolys på grund av andra sjukdomar.

Hjärtinfarkt - vad händer på sjukhuset?

På sjukhuset får patienten acetylsalicylsyra (ASA) och clopidogrel för att förhindra att blodplättar klumpar ihop sig och bildar proppar. En kärlvidgande nitroglycerintablett under tungan minskar smärtan och underlättar hjärtats arbete. De allra flesta behandlas också med betablockerare vilket får hjärtat att arbeta långsammare, motverkar effekten av vissa stresshormoner, sänker blodtrycket och förebygger hjärtrytmrubbningar.

Ibland kan det behövas vätskedrivande eller andra kompletterande läkemedel mot smärta och hjärtrytmrubbning. Om det finns en misstanke om infarkt, men inga helt säkra tecken, läggs patienten in för övervakning, omvårdnad och blodprovstagning.

Flera blodprov kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta en infarkt. Ibland kan det ta tid att avgöra om det var en infarkt eller en besvärlig kärlkramp, kanske orsakad av en propp som kroppen själv, eller i kombination med mediciner, haft förmåga att lösa upp.

Valet av behandling beror på symptom, blodprov och eventuella EKG-förändringar. Nästa dag görs vanligtvis en kranskärlsröntgen. I samband med den kan läkare utföra en ballongvidgning eller fatta beslut om en senare bypassoperation.

Om inga komplikationer uppstår är den normala vårdtiden efter en infarkt tre till fem dagar. Finns det komplicerande faktorer kan det bli längre.

Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt

För att kunna bedöma alla kranskärl och se om det finns förträngningar görs en kontraströntgen. Efter lokalbedövning punkteras ljumskartären eller armartären och en tunn slang, en kateter, förs via kroppspulsådern upp till hjärtat. Röntgenkontrastmedel sprutas in i kärlen samtidigt som kontrastmedlets fördelning filmas. Röntgenbilderna avslöjar om det finns några förträngningar. Upptäcks förträngningar kan de behandlas med ballongvidgning vid samma tillfälle.

Ballongvidgning vid hjärtinfarkt

Ballongvidgning, eller PCI (perkutan coronar intervention) används för att vidga allvarliga förträngningar i hjärtats kranskärl. Vid hjärtinfarkt används PCI för att öppna ett blodkärl som täppts till av en blodpropp och därmed minska skadan vid akut hjärtinfarkt. Metoden används också för att lätta besvären vid kärlkramp samt för att minska risken för hjärtinfarkt vid förvärrad kärlkramp.

Genom katetern som använts för att spruta in kontrastvätskan vid röntgenundersökningen förs en slang med en ouppblåst liten ballong i änden, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras i förträngningen och blåses upp med hjälp av kontrastvätskan, vilket gör att förträngningen i kärlet vidgas och blodets passage underlättas.

I allmänhet lägger läkaren samtidigt in en så kallad stent – ett slags metallnät som håller kärlet öppet och ska förhindra framtida förträngningar. En inopererad stent sitter kvar livet ut. Eftersom en ballongvidgning alltid orsakar en viss skada på kärlväggen, vilket ökar risken för blodpropp, ges blodförtunnande läkemedel vid ingreppet.

Efter ett stentingrepp är det oerhört viktigt att äta blodproppsförebyggande läkemedel under den tidsperiod som läkaren anger. Behandlingstiden avgörs av vilken typ av stent som använts.

Bypassoperation

En kranskärlsoperation, eller bypassoperation, är ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning. Operationen brukar göras när det finns flera förträngningar i kranskärlen eller om det inte lämpar sig tekniskt för ballongvidgning.

Vid ingreppet skapas en extra passage förbi förträngningarna genom att friska blodkärl från andra ställen i kroppen transplanteras till hjärtat. I regel används ytliga vener från benen eller från det stora bröstmuskelkärlet.

Både ballongvidgning och by-passoperation tar bort eller lindrar besvären, men de botar inte den underliggande sjukdomen. För att motverka nya symptom är det viktigt att se över och ofta förändra sin livsstil.

Pacemakerbehandling

Om hjärtat fått ärrbildningar efter flera små infarkter, eller om hjärtinfarkten varit stor och omfattande, bildas ärrvävnad som är stel och inte medverkar vid hjärtats sammandragningar. Detta leder till nedsatt pumpförmåga och hjärtsvikt. Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel, men för vissa patienter kan en typ av pacemaker som kallas CRT användas. CRT står för resynkroniseringsbehandling med biventrikulär pacing och tekniken går ut på att man synkroniserar sammandragningarna i hjärtats kammare med hjälp av impulsgivare i både höger och vänster hjärtkammare. Hjärtinfarktspatienter som efter infarkten drabbas av någon form av allvarlig hjärtrytmrubbning kan behandlas med en inplanterbar defibrillator, en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator). En ICD upptäcker inom loppet av några sekunder ett kammarflimmer och avger om det behövs en elektrisk chock till hjärtat via en speciell elektrod. Syftet är att stoppa det elektriska kaos i hjärtat som flimret ger upphov till och som gör att hjärtats pumpfunktion slås ut. Efter den elstöten brukar hjärtats naturliga rytm återkomma och pulsen normaliseras.

Utskrivning från sjukhuset efter hjärtinfarkt

Innan en patient skrivs ut görs vanligtvis en ultraljudsundersökning. När ultraljudsgivaren placeras över hjärtat går det att se om väggarna är normaltjocka, om hjärtat pumpar som det ska eller om det finns tecken på sjukliga förändringar i hjärtmuskelvägg eller klaffar. Om det varit en infarkt kan man ofta se det direkt på skärmen genom att delar av hjärtats vänstra kammare arbetar i otakt eller står stilla.

Före utskrivningen går läkare tillsammans med patienten igenom resultaten av olika prover och undersökningar och ger information om hur mycket fysisk aktivitet som är lämplig den första tiden. Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen och många tränar i särskilda hjärtinfarktgrupper efter hemgången.

Inför hemfärden diskuteras också förutsättningarna för att återgå till det liv patienten hade före insjuknandet. Man går igenom de livsstilsförändringar som är lämpliga beroende på vilka riskfaktorer patienten har. Rökstopp är en av de allra viktigaste av dessa. I samband med utskrivningen får patienten recept och information om de läkemedel som han eller hon kommer att behöva i framtiden, hur de verkar, när de ska tas och eventuella biverkningar.

Medicinering efter hjärtinfarkt

Exakt vilka mediciner och i vilka doser anpassas till varje enskild individ beroende på sjukdomsbild och kön. I stort sett samtliga patienter som haft hjärtinfarkt eller behandlats för annan kranskärlssjukdom ordineras dock acetylsalicylsyra (ASA) och dessutom clopidogrel under en begränsad tid. Preparaten hindrar blodplättarna att klumpa ihop sig och motverkar förnyad proppbildning.

De flesta hjärtpatienter får också betablockerare, som bland annat sänker blodtryck och puls genom att motverka effekten av kroppens egna stresshormoner och risken för en ny infarkt. Betablockerare behandlar också kärlkramp, störningar i hjärtrytmen, högt blodtryck och hjärt- svikt. Övergående hjärtsvikt är vanligt de första dagarna efter en infarkt. Ibland kan hjärtsvikten bli bestående.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-05-04