Hjärtinfarkt - vad är det?

Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötslig bildas i något av hjärtats kranskärl. När en spricka uppstår i plackbildningar i kärlen bildas hastigt en liten klump koagulerat blod. När klumpen växer till en propp som täpper till blodkärlet avbryts blodets genomströmning.

Fakta hjärtinfarkt
  • Hjärtinfarkt uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.
  • Sjukdomen är den vanligaste dödsorsaken i Sverige med 28 000 drabbade varje år.
  • Tack vare forskningen har antalet dödsfall i hjärtinfarkt minskat med en tredjedel på tio år.
  • Hjärt-Lungfondens mål för forskningen är bland annat att halvera antal drabbade av hjärtinfarkt inom tio år.
  • För dig som nyligen har drabbats av hjärtinfarkt har vi sammanställt en miniskrift om hjärtinfarkt som du enkelt kan skriva ut. 

Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna. Skadan som då uppstår kallar vi hjärtinfarkt.

Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Delar av det drabbade muskelpartiet kan dock få viss blodförsörjning via angränsande blodkärl. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär sex veckor.

Hjärtinfarkt vanligaste dödsorsaken

Hjärt-kärlsjukdom är den absolut största folksjukdomen i vårt land och akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomarna. År 2014 fick 27 500 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige. Det innebär att cirka 75 hjärtinfarkter inträffar varje dag. En fjärdedel av alla hjärtinfarkter ledde till döden inom cirka en månad. 

Forskning och vård inom hjärtinfarkt har varit väldigt framgångsrik de senaste 30 åren. Antalet hjärtinfarkter i samhället har minskat och dödligheten har halverats. Men även om vården har förbättrats avsevärt de senaste åren kommer hjärt-kärlsjukdomar även i framtiden att vara en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och död i Sverige.

Hjärtinfarkt lika vanligt hos kvinnor och män

Hjärt-kärlsjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos kvinnor som hos män. Andelen män som insjuknar i hjärtinfarkt är störst i åldrarna under 60 år och tidigare var antalet nyupptäckta hjärtinfarkter fyra gånger högre hos män än hos kvinnor yngre än 60 år. 

Under senare år har dock proportionerna mellan könen förändrats. År 2014 var antalet nyupptäckta hjärtinfarkter i åldersgruppen yngre än 50 år 1 000 personer och 3,5 gånger fler hos männen jämfört med kvinnorna. Den stora interheart-studien, som omfattar 52 länder, visar att skillnaderna mellan män och kvinnors insjuknande till viss del kan förklaras med att vissa riskfaktorer föreligger tidigare hos män än hos kvinnor. 

Även när man ser till dödligheten i hjärtinfarkt föreligger skillnader mellan könen. Dödligheten är i det närmaste dubbelt så hög för män som för kvinnor. Trots dessa skillnader är akut hjärtinfarkt en minst lika allvarlig sjukdom för kvinnor som för män och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos båda könen.

Hjärtinfarkt - vilken forskning behövs?

Genom att bättre identifiera de personer som ligger i riskzonen så kommer forskningen kunna rädda många liv. Detta kommer att göras genom en bättre individanpassad behandling. Forskare på sex universitetssjukhus genomför just nu en världsunik forskningsstudie som heter SCAPIS. Deras mål är att kunna förutse hjärtsjukdom utifrån ett enkelt blodprov. Och sedan förhindra att den uppstår. Om de ska lyckas hänger på pengar. Statens bidrag täcker bara en liten del. Det är Hjärt-Lungfonden, genom våra givare, som finansierar den allra största delen av svensk hjärtforskning.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-11-21