Hjärtinfarkt - vad är det?

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis har täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som löper över hjärtats yta och som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera som det brukar och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist och det uppstår en skada.

Fakta hjärtinfarkt
  • En hjärtinfarkt uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.
  • Akut hjärtinfarkt är en lika allvarlig sjukdom för kvinnor som för män och är den vanligaste enskilda dödsorsaken hos båda könen.
  • Cirka 25 300 personer drabbades av hjärtinfarkt 2017. Nästan en av fyra var i arbetsför ålder (20–64 år).
  • År 2017 avled 5 900 personer i hjärtinfarkt.
  • Tack vare forskningen har antalet avlidna i hjärtinfarkt halverats sedan 2005.
  • Hjärt-Lungfondens mål för forskningen är bland annat att inom tio år halvera antalet som drabbas av hjärtinfarkt.
  • För dig som nyligen har drabbats av hjärtinfarkt har vi sammanställt ett faktablad om hjärtinfarkt som du enkelt ladda ner.  

Under våra liv lagras det in blodfetter i väggarna i våra blodkärl. Med tiden kan ansamlingen av fett orsaka en inflammation som i sin tur leder till att det bildas en förhårdnad av fett, bindväv och kalk som kallas plack. När placket växer blir utrymmet i kärlet gradvis mindre.

Vid hjärtinfarkt har placket i kranskärlets vägg brustit och blodplättarna har svarat med att bilda en propp koagulerat blod. När proppen helt täpper till kärlet kan blodet inte längre nå delar av hjärtmuskeln och det uppstår allvarlig syrebrist, ischemi. Om syrebristen varar mer än 15 minuter börjar hjärtmuskelcellerna dö. Skadan som uppstår är en hjärtinfarkt.

Omfattningen av skadan och var i hjärtat den sitter avgör hur allvarlig hjärtinfarkten är. Om infarkten leder till döden är dödsorsaken oftast ventrikelflimmer, det vill säga flimmer i en hjärtkammare, som kan uppstå när som helst under hjärtinfarktförloppet.

Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

En hjärtinfarkt utan ST-höjning kan inte med säkerhet påvisas med EKG, men övriga symptom och blodprover kan ändå visa att det handlar om en hjärtinfarkt. NSTEMI är mindre allvarlig i det akuta skedet, men det är viktigt att högriskpatienter med NSTEMI genomgår kranskärlsröntgen och vid behov ballongvidgning (PCI) eller bypasskirurgi eftersom ett relativt snabbt ingripande minskar risken för en ny infarkt.

Ungefär 30 procent av alla hjärtinfarkter är STEMI och 65 procent NSTEMI. De övriga 5 procenten är hjärtinfarkt där patienten har ett så kallat vänstersidigt grenblock.

En konstaterad hjärtinfarkt kan variera i storlek från mycket liten, till att den på ett mer betydande sätt påverkar pumpförmågan. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär fyra till sex veckor.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Datum: 2019-03-28

Lika vanligt hos kvinnor och män<!--[if !supportAnnotations]-->[A1]<!--[endif]--> 

<!--[if !supportAnnotations]-->
<!--[endif]-->
<!--[if !supportAnnotations]-->
<!--[endif]--><!--[if !supportAnnotations]--><!--[endif]-->

 <!--[if !supportAnnotations]-->[A1]<!--[endif]-->H2

<!--[if !supportAnnotations]-->
<!--[endif]-->