Stress som riskfaktor

Vi vet att stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. All forskning visar att långvarig stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.

Fakta stress
  • Långvarig stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
  • För den som lär sig att hantera sin stress ökar förutsättningarna betydligt för ett längre och friskare liv.
  • Tack vare forskningen vet vi idag att stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
  • Genom att finansiera forskning om stress och hjärt-kärlsjukdom vill Hjärt-Lungfonden öka kunskapen både hos dem som möter personer med symptom på stress och hos dem som själva drabbas.

Vi måste lära oss att ta symptomen på stress på allvar och lyssna på kroppens larmsignaler. Den långvariga stressens negativa inverkan, inte minst på hjärta och kärl, bekräftas av forskningsrapporter och studier över hela världen.

Balansen i kroppen

Att reagera med stress är ett sätt för kropp och hjärna att återställa balansen mellan de krav som ställs på oss och de resurser vi har att möta dem. Alltså är stress en naturlig reaktion som ger oss kraft och energi att hantera svåra situationer. Så länge kroppen får en chans att återhämta sig kan stress vara positivt.

Vid stress fungerar våra kroppar på samma sätt i dag som de gjorde hos våra förfäder. När fara hotar reagerar kroppen intuitivt. Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare. Musklerna spänns. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi. Smärttröskeln höjs. Blodet blir mera trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa. Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning.

Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar. Om vi däremot ofta reagerar med kraftig stress, även när det egentligen inte behövs, kan stress vara skadligt. Får vi ingen möjlighet att återhämta oss mellan uppladdningarna försämrar stressen i stället vår prestationsförmåga. Om kroppen ständigt står i beredskapsläge kommer kroppen i obalans. De normala växlingarna mellan uppladdning och avslappning har rubbats. En sådan konstant anspänning sliter hårt på kroppen.

Sidan senast uppdaterad 2016-01-13