Viktigt att hitta vad i diabetes som ger ökad risk

Trots att kurvan går åt rätt håll för hur många som insjuknar eller dör av hjärtinfarkt så saknas inte utmaningar. Det finns risk för att talen vänder uppåt igen.

Både antalet som insjuknar i akut hjärt­ infarkt och de som avlider i sjukdomen minskar. Men det finns orosmoln.

- Det första är sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Även för de diabetessjuka pekar kurvan för insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom nedåt, men de har fortfarande en mer än fördubblad risk jämfört med den övriga befolkningen, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.

- Inte minst med tanke på att diabetes­förekomsten ökar i takt med att vi både blir äldre och fetare är det viktigt att vi hittar vad det är i diabetes som ger den ökade risken.

Den andra utmaningen för forskningen är att hitta behandling för de nya sjuk­domsmekanismer som dyker upp i takt med att vi blivit allt bättre på att behandla de gamla välkända riskfaktorerna.

- Gör vi inte det är det stor risk att kurvan för insjuknande och död vänder upp igen, säger Jan Nilsson.

Socioekonomiska skillnader och ärftligt högt kolesterol utmanar

Han lyfter också fram en bortglömd grupp hjärtinfarktpatienter - de med familjär hyperkolesterolemi (FH). FH orsakas av olika genetiska defekter som gör att den drabbade har förhöjda halter av LDL­-kolesterol i blodet redan från födseln. Blodfettsrubbningen ger inga symptom utan upptäcks i allmänhet först när den drabbade får en hjärtinfarkt eller stroke­ ofta redan som 40-åring.

Man beräknar att cirka 50 000 personer har FH, men endast 2 000 har fått diagnos.

- Den här gruppen är lätt att behandla, men vi måste ha bättre strukturer för att hitta individerna. Det är oacceptabelt att unga människor ska dö helt i onödan, säger Jan Nilsson.

Ett annat bekymmer är det faktum att det finns stora socioekonomiska skillnader när det gäller insjuknande i hjärtinfarkt.

- Detta kan vi inte enbart lösa genom medicinsk forskning och sjukvårds­insatser utan det är en fråga för samhället i stort. Samhället måste konstrueras för att uppmuntra sunda kostvanor och fysisk rörelse i stället för sockerkonsumtion och stillasittande.