Forskning ökar överlevnaden

Antalet personer som överlever en hjärtinfarkt ökar stadigt. Det kan vi tacka de senaste decenniernas forskning för. Men mycket återstår, exempelvis att hitta sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt.

För 24 år sedan dog 18 400 personer i hjärtinfarkt. 2008 var motsvarande siffra 10 500. Bakom denna dramatiska förbättring i statistiken ligger gedigna forskarinsatser, både vad gäller framtagandet av olika läkemedel, utvecklandet av nya vårdmetoder och insikten om livsstilens betydelse.

– För 50 år sedan hade vi fortfarande mycket lite kunskap om orsakerna till hjärtinfarkt och trodde att det helt enkelt var en del av åldrandet, berättar Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Epidemiologiska studier

I slutet av 50- och början av 60-talen genomfördes stora epidemiologiska studier som visade att höga halter av kolesterol i blodet samt rökning ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt. Inte långt därefter insåg man att även högt blodtryck kunde räknas in bland riskfaktorerna.

– De här insikterna stimulerade den experimentella forskningen som ledde fram till nya läkemedel. På 80-talet kom exempelvis först betablockerare och kalciumhämmare som behandling för högt blodtryck, och därefter statiner som sänker det onda LDL-kolesterolet, berättar Jan Nilsson.

Forskning kring livsstilens betydelse

Parallellt pågick forskning om livsstilens betydelse för de olika riskfaktorerna vid hjärtinfarkt. Det ledde till medvetenhet om farorna med tobaksrökning samt om vikten av motion och en hälsosam kosthållning.

– De nya läkemedlen i kombination med livsstilsförändringar minskade dödligheten i hjärtinfarkt med 40 procent på mindre än 30 år, konstaterar Jan Nilsson.

Trombolys halverade dödligheten

De stora forskningsframstegen inom det akuta omhändertagandet av hjärtinfarktspatienterna kom under 80- och 90-talen. I mitten av 80-talet hittades sprucket plack med en blodpropp i kranskärl hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt. Detta ledde till en snabb utveckling av propplösande läkemedel, trombolys, vilket på bara några år halverade dödligheten i akut hjärtinfarkt.

– Men eftersom trombolysen inte kan användas på alla hjärtinfarktspatienter utvecklades även tekniken med ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt, vilket fungerar på alla, berättar Jan Nilsson.

– Trombolys och ballongvidgning har resulterat i att för den som kommer till sjukhus med akut hjärtinfarkt har risken att dö minskat med hela 70 procent – en dramatisk siffra.

Sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt intressant

I dag står forskarna inför nya utmaningar. Intresset har riktats mot riskfaktorerna diabetes och övervikt.

– Forskare letar nu efter sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. Utmaningarna är många och mycket forskning återstår, säger Jan Nilsson.

Höstens insamling till Hjärt-Lungfonden

Alla kan drabbas av hjärtinfarkt men tack vare forskningen kring hjärtinfarkt kan också allt fler räddas till livet. År 2007 satte Hjärt-Lungfonden upp ett antal mål för att minska sjuklighet och död i olika hjärt-, kärl-, och lungsjukdomar. När det gäller hjärtinfarkt är målet att antalet avlidna ska halveras mellan 2007 och 2017 för att därmed rädda fler än 5 000 liv. 2007 var antalet avlidna 11 000 personer.

– Tack vare framsteg inom forskningen har siffran krupit neråt och var 10 500 år 2008. Det är positivt, men det finns fortfarande stora behov av mer forskning kring hjärtinfarkt, säger Daniel Edelsvärd, projektledare för Hjärt-Lungfondens hjärtinfarktskampanj.

Vårens insamling går till forskningsprojekt som ska ta reda på mer om varför vissa drabbas av hjärtinfarkt och andra inte.

– Vilken roll spelar inflammationen i placken? Vad är det som gör att placken brister? Vilken roll spelar generna? Det är många frågor som väntar på svar, säger Daniel Edelsvärd.

Daniel Edelsvärd påpekar att för den som vill stödja forskningen om hjärtinfarkt är det en bra idé att bli månadsgivare till Hjärt-Lungfonden.

– Gåvor som kommer in till Hjärt-Lungfonden via autogiro minimerar administrationskostnaderna och mer pengar kan gå till forskningen.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07