Forskning om hjärtinfarkt

Stora framsteg har under de senaste åren gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter är färre och dödligheten har minskat med ett par procent varje år de senaste årtiondena. Men fortfarande är hjärtinfarkt den största enskilda dödliga sjukdomen i Sverige, både bland män och kvinnor.

Även i framtiden kommer hjärt-kärlsjukdomar att vara en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och död. Detta beror dels på den stigande medelåldern bland befolkningen, dels på det faktum att antalet personer med övervikt och typ 2-diabetes ökar.

Nya rön och forskning tillför ny kunskap till sjukvården. Med bättre förebyggande åtgärder, diagnostik och behandling kan vi i dag rädda tusentals fler liv än för 15–20 år sedan. Forskare i Sverige har gjort många internationellt uppmärksammade upptäckter som givit ökad kunskap om åderförfettning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Men villkoren för forskningen har försämrats. De flesta forskningsprojekt är i dag beroende av ekonomiskt stöd från exempelvis Hjärt-Lungfonden och stiftelser. Vi vill att fler hjärtan ska klappa längre. Därför stöder vi den forskning som kan leda till ökad kunskap om hjärtsjukdom.

Forskning leder till nya behandlingsmetoder

Nya rön och forskning tillför ny kunskap till sjukvården. Tack vare bättre behandling och tidigare diagnostik kan vi i dag rädda tusentals fler liv än för bara ett par decennier sedan.

Den forskning som bedrivs i Sverige är i världsklass. Svenska upptäckter har fått internationell uppmärksamhet och har bidragit till ökad kunskap om åderförfettning och hjärtinfarkt. Men det behövs mer kunskap för bättre och tidigare diagnos och för bättre behandlingsmetoder och läkemedel.

Åderförfettning ökar risken för hjärtinfarkt

Man vet i dag att inflammation i blodkärlens åderförfettningsplack också bidrar till utveckling av åderförfettning och därmed kan risken öka för akut hjärtinfarkt. På molekylnivå vet forskare numera allt mer om vad som händer när ett blodkärl täpps till vid en infarkt. Men det saknas kunskap för att i förväg kunna upptäcka de patienter hos vilka åderförfettningsplacken i blodkärlen hotar att spricka och orsaka en infarkt.

En åderförfettningsprocess sätts igång av en blodfettsansamling. Statiner har en positiv inverkan på blodfetterna men det finns fortfarande ett stort behov av att bättre förstå hur blodfetterna påverkar processen, speciellt vid diabetes.

Både svensk och internationell forskning har i detta sammanhang hjälpt till att förstå länken mellan kolesterol, inflammation och åderförfettning. Inlagring av kolesterol i kärlväggen sätter igång och förstärker en inflammatorisk process, som i sin tur aktiverar immunförsvarets celler.

Markörer som visar hotande hjärtsjukdom

Under de senaste åren har Sverige investerat mycket i infrastruktur och projekt som syftar till att hitta de så kallade biomarkörer som kan identifiera de personer som löper stor risk att insjukna i hjärtinfarkt. Förhoppningen är att hitta rätt markör som gör det möjligt att slå larm om en infarkt är på väg.

Därför hoppas forskare finna enkla testmetoder som visar förändringar i blodet och gör det möjligt att förutse hotande hjärtsjukdom.

Samtidigt arbetar andra forskare med att förfina diagnostiken vid infarkt. Kvalitetsregistret Swedeheart har visat hur känsliga diagnostiska metoder har kunnat förbättra omhändertagandet av patienter med misstänkt hjärtinfarkt.

Att hitta biologiska markörer för olika hjärtsjukdomar hänger också samman med försöken att hitta antikroppar som kan användas både för att ställa diagnos och för att kunna påverka åderförfettningen på cell- och molekylnivå. Målet är ett vaccin mot åderförfettning. Ett vaccin skulle kunna förhindra tillväxten av plack inne i blodkärlen och minska risken för hjärtinfarkt.

Forskningsområdet är hett och nya resultat har kommit bland annat från svenskt håll, men ännu är det långt till mål.

Genforskning

Även om män och kvinnor drabbas av samma hjärtkärlsjukdomar kan symptomen se olika ut, liksom de underliggande mekanismer som orsakar sjukdomen. Genom att analysera blodprover hoppas forskarna kunna kartlägga orsaker till hjärtsjukdomarna, hur de utvecklas och hur valet av behandling påverkat. Målet är att komma ett kunskapssteg närmare en behandling anpassad efter varje enskild individ, man som kvinna.

Arvets betydelse för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom är också ett viktigt forskningsområde. Forskare hoppas kunna hitta arvsanlag som kan kopplas till hjärtinfarkt för att skapa möjligheter att utveckla nya behandlingsmetoder och läkemedel.

Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Forskarna har funnit att variationer i olika gener kan kopplas till fetma. Särskilt hos barn kan extrem fetma kopplas till genförändringar. Med ytterligare forskning hoppas man bättre kunna förebygga och behandla fetma, inte minst hos barn.

Forskarna har också identifierat en speciell gen som kan öka risken för hjärtinfarkt, men bara hos kvinnor. Varför vet man inte ännu, men en kartläggning av genens aktivitet i kroppen kan på sikt minska risken för infarkt och ge nya behandlingar mot åderförfettning.

Livsstilens betydelse för hjärtinfarkt

Kunskaperna om livsstilens betydelse för hjärtat har ökat kraftigt det senaste decenniet. Förståelsen för hur arv och livsstil samverkar har fördjupats och vi vet att även individer med genvarianter som exempelvis innebär ökad risk för typ 2-diabetes eller övervikt vinner mycket på att ändra livsstil och röra sig mer.

Läkemedel vid hjärtinfarkt

Efter hjärtinfarkt omfattar standardbehandlingen bland annat blodproppshämmande läkemedel. Forskning kring nya medel av den här typen visar att nya och lovande molekyler är på väg.

Genus och hjärtsjukdom

Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvinnor och män stora, men båda könen drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor kan påverka den biologiska ohälsan.

Det är känt att människor som har goda sociala och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda könen. En markant skillnad är den typ av negativ stress kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv relation. Risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd är tre gånger så stor för en kvinna om hon dessutom upplever negativ stress på arbetet.

Forskning om hjärtsjukdom hos kvinnor

Kvinnor som lär sig att hantera sin stress eller känslor av uppgivenhet har större möjligheter att tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre. Det visar bland annat den stora studien Kvinnor och kranskärlssjukdom (KoK) som startade i Stockholm 1991. Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka kvinnor som lär sig att förstå och hantera sin livssituation och som dessutom noggrant tar sina läkemedel lever längre än de av deras medsystrar som enbart tar läkemedel.

En Uppsalastudie som publicerades 2010 är en av flera studier som visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar hos unga kvinnor. Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat ett liknande mönster.

Forskning visar vidare att det finns samband mellan havandeskapsförgiftning under graviditeten och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det pågår även forskning om sambandet mellan att föda ett tillväxthämmat barn och risken för modern att senare utveckla hjärtsjukdom.

Annan forskning är inriktad på hur manligt könshormon påverkar kvinnors kärlhälsa. Studierna är betydelsefulla för framtida val av östrogensubstans för behandling av kvinnor med klimakteriebesvär samt för hormonersättningsbehandling för kvinnor som har fått äggstockarna bortopererade.

Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdominellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara typiskt manligt men även kvinnor kan drabbas.

Kvinnor har dessutom en högre risk att drabbas av andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och ärftlighet.

Ett vanligt problem är att kvinnor med hjärtinfarkt väntar för länge med att söka vård. Ett pågående forskningsprojekt syftar till att ta reda på i vilket skede män respektive kvinnor söker vård, varför kvinnorna väntar och vad man kan göra åt detta.

Östrogenbehandling 

Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara. Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett en högre nivå av det goda, skyddande kolesterolet hdl. I samband med klimakteriet, då det kvinnliga könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimakteriet skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att generell hormonbehandling ökar risken bland annat för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.

På grund av de nedslående resultaten har forskningen kring östrogenets skyddande effekter gått kräftgång, men tack vare den tidigare forskningen vet man att de gynnsamma effekterna vid östrogenbehandling bland annat är vidgade blodkärl, minskad inlagring av blodfetter i kärlväggar och att inflammationen som bidrar till att utveckla kärlskador i kärlväggen kan hejdas. Av den anledningen bör kvinnor som av olika orsaker kommer i klimakteriet tidigt, det vill säga före 45 år ha östrogenbehandling.

En stor amerikansk studie visar att kvinnor direkt efter klimakteriet, i åldersintervallet 50–59 år, också kan ha en gynnsam effekt av östrogenbehandling eftersom åderförfettningsprocessen bromsades upp. Vid 60 års ålder har åderförfettning oftast redan utvecklats och samma studie visade att hormonbehandling som startas i den åldern eller senare kan ha delvis motsatta effekter på kärlväggarnas funktion och därmed vara direkt skadlig.

I dag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärlsjukdom och möjligheter till prevention både genom livsstil, stresshantering och rätt medicinering. 

SCAPIS – Världens största kunskapsbank

Våren 2010 inleddes ett projekt i Hjärt-Lungfondens regi som syftar till att utvärdera genomförbarheten för en av de riktigt stora svenska planerade forskningsatsningarna inom hjärtområdet på senare år.

Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study, SCAPIS, är  Hjärt-Lungfondens hittills  största satsning. Genom att göra omfattande undersökningar på 30 000 svenskar i åldern 50-64 år byggs världens största medicinska kunskapsbank. Målet är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom och därmed hindra sjukdomen från att uppstå.

Under 2013-2014 startade SCAPIS i full skala vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. 2015 startade studien i Stockholm, Linköping och Uppsala och 2016 i Umeå. En pilotstudie omfattande 1 100 personer genomfördes i Göteborg under 2012.

Tack vare de undersökningar deltagarna fick genomgå räddades fyra personer till livet i samband med att man upptäckte livshotande tillstånd som krävde omgående behandling.

 

Sidan senast uppdaterad 2016-11-23