Forskning om stress

Idag vet vi att det finns en stark koppling mellan negativ stress och hjärt-kärlsjukdom. Även om vi känner till många sätt att minska risken för att drabbas – exempelvis genom förändrad livsstil – pågår det forskning över hela världen för att kartlägga vilka mekanismer det är som styr.

Whitehallstudien i London är en av de största och mest kända. Över 10 000 offentliganställda har följts sedan mitten av 1980-talet. En av de senaste rapporterna från studien slår fast att brist på kontroll är en av de största stressfaktorerna på arbetsplatsen. Framför allt personer med lågstatusjobb utan möjlighet att påverka sitt arbete drabbas hårdare av stress.

Män och kvinnor reagerar olika

Sambandet mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom är också tydligt, både hos män och hos kvinnor. Men vi reagerar olika på stress. Studier har visat att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan en kvinna oftare påverkas av den stress som kan finnas i hemmet.

Om hon dessutom upplever negativ stress på arbetet är risken att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd tre gånger så hög. Svenska forskare har kopplat stressen till små förändringar i hjärtats kranskärl. Hos de kvinnor som upplevde stress både på jobbet och i hemmet var kranskärlens inre diameter mindre än hos dem som trivdes med både arbete och familj.

Stress kan orsaka hjärtinfarkt

Vi vet att akut stress kan orsaka en hjärtinfarkt. Belastningen på hjärt-kärlsystemet ökar och blodplättarna kan dessutom aktiveras och sätta igång blodproppsbildning som täpper till kärlen och skapar den syrebrist som orsakar en infarkt.

Studier visar att olika sätt att förbättra sin livsstil med exempelvis mer motion, bra mat, god sömn och minskad stress har positiva effekter på både kort och på medellång sikt.

Att bli frisk

Vi vet att stress kan göra oss sjuka, men forskning har också visat vägar att bli frisk igen. Flera studier har visat att fysisk aktivitet fungerar både förebyggande och som behandling mot stress. I dag kan man även få fysisk aktivitet utskrivet på recept.

Mycket tyder också på att den som kan hantera sin stress har större möjlighet att leva ett gott och långt liv. Detta visades bland annat i studien Kvinnor och kranskärlsjukdom, där kvinnor som efter en kranskärlssjukdom fick ökad kunskap om stress mådde bättre och levde längre.

Var du bor påverkar dina möjligheter

Möjligheterna att påverka sin livssituation styrs många gånger av var du bor. Våra levnadsbetingelser påverkar hur vi mår. 5 000 personer i Västra Götaland är del i en världsomfattande studie som ska kartlägga levnadsbetingelsernas betydelse för hjärt-kärlsjukdom.

Sverige deltar som enda västeuropeiska land men är bara ett av 14 deltagande länder över hela världen. Totalt ingår 130 000 personer, varav de flesta kommer från länder med helt annan infrastruktur och samhällsuppbyggnad än vår. Studien kallas PURE, Prospective Urban Rural Epidemiologic study.

I studien jämförs exempelvis familjers levnadsstandard, livsstil, matvanor och blodprov och kanske kan studien ge svaren på frågan varför människor som bor på landet i Sverige är sjukare än de som bor i städerna, medan det i exempelvis Kina är tvärtom, att de som bor på landet är smalare, har lägre blodfetter och mår bättre än stadsborna.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30